Avtals­rö­rel­sen inne på slut­ra­kan – 98 % av Industri­fac­kets medlem­mar har ett nytt kollektivavtal

De flesta av Industri­fac­kets avtalsbranscher har fått nya kollek­ti­vav­tal. Vägen till de flesta av dem gick enbart via förhand­lings­bor­det. I skri­vande stund har 98 procent av Industri­fac­kets medlem­mar ett nytt avtal. 

Förhand­ling­somgån­gen som inled­des i augusti ifjol börjar snart vara framme vid mållin­jen. Samt­liga kollek­ti­vav­tal inom tekno­lo­gi­sek­torn står klara, medan finns ett öppet avtal i både träva­rusek­torn och specialbranscher­nas sektor. Avtals­lä­get inom Industri­fac­ket uppda­te­ras på förbun­dets webbsidor. 

De 24 oavlö­nade talko­tim­mar som inför­des som en del av konkur­rens­kraft­sav­ta­let (kiky) har slopats oberoende om timmarna figu­re­rade i själva avtals­tex­ten eller i ett eget proto­koll. Löneför­höj­nin­garna genomförs i enlig­het med den allmänna linjen och köpkraf­ten hos medlem­marna tryg­gas. Även gällande flera skri­vel­ser i avta­len fick man igenom några frams­teg. Samti­digt var man tvun­gen att ge efter på andra punkter.

De flesta avta­len blev till vid förhand­lings­bor­det. Tyngst var det i förhand­lin­garna om ett avtal för den meka­niska skog­sin­dustrin. Där rodde man hem ett avtal först efter fyra veckor av strejk.

Den största orsa­ken bakom att förhand­lin­garna gick trögt var arbets­mark­na­dens soloå­kare Skog­sin­dustrin rf. vars förhand­lings­linje prägla­des av en hård linje med avsikt att gå åt arbets­vill­ko­ren samt ovilja att förhandla på riktigt.

”ETT OAVGJORT RESULTAT EFTER HÅRD KAMP”

Fört­roen­de­män­nen inom den meka­niska skog­sin­dustrin och snic­ke­ribranschen samla­des den 27 februari i Helsing­fors till ett info­tillfälle för att i detalj gå igenom vad de nya avta­len verkli­gen innehål­ler och hur och på vilket sätt vägen fram till avtal stakats fram.

– Jag fick käns­lan av att arbets­gi­var­nas pres­sade på hårt och vi var kanske inte riktigt förbe­redda på det. Inte är det här en seger. Jag skulle säga att vi fick till stånd ett oavg­jort resul­tat efter en hård kamp, sa Juha Konti­nen, huvudfört­roen­de­man vid Stora Ensos såg i Honka­lahti, efter infotillfället.

Mikko Heino som är huvudfört­roen­de­man på Askos soffa­brik Insofa i Lahtis, anser att de svåraste avtals­punk­terna ur arbets­ta­gar­nas synvin­kel är neds­kär­nin­gen i tjäns­teårs­til­läg­gen samt det att arbets­gi­va­ren får rätten att spjälka upp arbets­ta­gar­nas semes­ter. Han ser också ljusglim­tar i avtalet.

– Hos oss genomför­des ”kiky” så att tre ”pekkas­da­gar” föll bort. Genom det här avta­let fick vi dem till­baka, säger Heino.

Vuokko Piip­po­lai­nen, huvudfört­roen­de­man på UPM Alhol­mens såg i Jakobs­tad, säger rakt ut att det är svårt att hitta något gott i det nya avta­let. Hon är ändå nöjd över att förbun­det ordnat ett info­tillfälle för att öppna upp det nya avta­let för förtroedemännen.

– Det är bra att sakerna sägs som de verkli­gen är. Nu ska vi ta lärdom av det. Inför följande avtalsför­hand­lin­gar måste vi ha verk­ty­gen i skick, oberoende hur Skog­sin­dustrin rf uppför sig, säger Piippolainen.

ARBETSGIVARNAS ATITYD FÖRUNDRAR

Huvudföt­roen­de­man Kimmo Natu­nen på UPM Plywood i Nyslott ser både goda och dåliga element i avtalet.

– Neds­kär­nin­gen av tjäns­teårs­til­läg­get behand­lar arbets­ta­gare ojäm­likt. Samti­digt beta­lar vi ett pris  för att arbets­gi­va­ren fick möjlig­he­ten att införa nya arran­ge­mang för arbets­ti­den. Det återstår att se om och hur man tar i bruk dem på arbetsplatserna.

– Med tanke på omstän­dig­he­terna är helhe­ten sådan att man leva med avta­let. Vi måste komma ihåg att löneför­höj­nin­garna följer den allmänna linjen och det oavlö­nade talkoar­be­tet försvinner.

Natu­nen har funde­rat en hel del över arbets­gi­var­nas atti­tyd under förhandlingarna.

– Det som förun­drar mig är den signal som Skog­sin­dustrin rf. verkar vilja förmedla till de anställda i förbun­dets medlemsfö­re­tag. Då det hela tiden finns ett behov av arbets­kraft i meka­niska skog­sin­dustrin, så kan man säga att det inte är en speciellt lockande signal.

TEXT PETTERI RAITO