Teollisuusliiton hallituksen kokous 4.1.2020. Kuvassa vasemmalta Mikael Kaartoaho, Peter Sjökvist, Petri Sorvali, Lasse Vertanen ja Heidi Koivisto.

Huvudförtroendeman Peter Sjökvist om teknologiavtalet:”Ett hyfsat avtal”

Ett hyfsat avtal med tanke på läget. Så lyder Peter Sjökvists bedömning av kollektivavtalet för teknologiindustrin, som han som i egenskap av styrelsemedlem i Industrifacket bekantat sig noggrant med – och röstat för.

Huvudbild. Indsutrifackets styrelsemöte 4.1.2020. Från vänster Mikael Kaartoaho, Peter Sjökvist, Petri Sorvali, Lasse Vertanen och Heidi Koivisto.

– 3,3 procent känns som en kompromiss man kan leva med, normala löneförhöjningar med tanke på de ekonomiska utsikterna i Europa, säger Sjökvist.

Industrifackets styrelse valde den 4 januari 2020 efter omröstning att godkänna förhandlingsresultatet. Rösterna föll 22 mot 5.

Till den del kritik framfördes, gällde det enligt Sjökvist stoleken på löneförhöjningarna samt en vilja att Industrifackets fullmäktige skulle ta det slutliga beslut om kollektivavtalet.

År 2020 höjs lönerna med 1,3 procent och 2021 med 1,4 procent. Dessutom höjer arbetsgivaren lönerna efter löneförhöjningarna år 2020 med 0,6 procent. Det rör sig om en företags- eller arbetsplatsspecifik höjning.

Arbetsgivaren delar ut löneförhöjningarna enligt anvisningar från förbunden senast 1.2.2021. Tillsammans blir det 3,3 procent på två år.

Industrifackets styrelsemöte 4.1.2020. Från vänster sektorchefen för teknologisektorn Jyrki Virtanen, ordförande Riku Aalto, 1. vice ordförande Turja Lehtonen och styrelsemedlemmarna Marilla Hokkanen (med ryggen mot kameran) och Mari Tuomaala. I bakgrunden Sari Kettunen och Silja Nieminen.

EGEN ANMÄLAN VID VÅRD AV SJUKT BARN

Det nya kollektivavtalet innehöll också förändringar i det som allmänt kallas ”texterna”. Sjökvist vill lyfta fram speciellt det att man med egen anmälan kan stanna hemma för att sköta om sjuka barn.

– Inte är det många arbetsplatser här i Österbotten som haft det, vad jag vet. Det finns undersökningar som tyder på att det kan gynna företagen ekonomiskt, tvärtom som många företagare tror, säger Sjökvist.

Sjökvist, huvudförtroendeman på Närko i Närpes, har för det mesta hört positiva omdömen om avtalet av arbetskompisarna.

– Folk är nöjda över att kikytimmarna försvinner. Det att vi fick till stånd ett hyfsat avtal mellan parterna utan riksförlikningsmannen tyder på att det går att samarbeta efter några aningen kärvare år.

Sjökvist medger att han hör till gruppen som vill att man i Finland ser över systemet med riksförlikningsmannen och i stället tar steg i riktning mot ett ”medlingsinstitut” av svensk modell.

Liknande tankar har presenterats av ordförande för centralorganisationerna, både av FFC och tjänstemannacentralen STTK.

NYTT FÖRSÖK MED ARBETSTIDEN

Förbunden kom också överens om att inleda ett försök gällande arbetstiden som berör arbete i dagsskifte och i två skift. Målet med försöket är att utveckla lösningar som stöder företagens produktivitet och konkurrenskraft, samtidigt som man tar de anställdas personliga behov gällande arbetstiden i beaktan.

I fall innehållet i det lokala avtalet avviker från kollektivavtalets skrivelser om arbetstiden, måste förbundens arbetsgrupp för arbetstidsfrågor ta ställning till arrangemanget innan det tas i bruk. Försöket kan fortsätta fram till slutet av år 2023.

I kvällstidningarna har avtalets skrivelser om försöket med arbetstiden tolkats som ett sätt att få ut mer arbete och täcka för de ”förlorade kikytimmarna”.

– Där finns ett lås i och med att försöket ska godkännas av förbundet, säger Sjökvist.

Sjökvist tror också att man på båda sidorna om Östersjön håller ett öga på hurdana avtal det görs hos grannen. I Sverige börjar avtalsrörelsen nu efter årsskiftet komma igång på allvar.

Förhandlingarna fortsätter fortfarande band anant inom den mekaniska skogsindustrin. FOTO JOHANNES TERVO
Förhandlingarna fortsätter fortfarande band annat inom den mekaniska skogsindustrin. FOTO JOHANNES TERVO

DET BLEV EN KOMPROMISS

Enligt Industrifackets ordförande Riku Aalto var den viktigaste målsättningen för förhandlignarna att bli av med förlängningen av den årliga arbetetiden med 24 timmar, som kom med konkurrenskraftsavtalet.

– Vi hade som mål att bli av med kiky-talkotimmarna. Bland våra medlemmar har man upplevt dem som orättvisa och en svår sak, så det är bra att vi nu blev av med dem, sade Aalto.

– Nivån på löneförhöjningen blev nästa en procentenhet högre än i det andra medlingsbudet som riksförlikningsmannen presenterade innan jul. Medräknat inflation innebär det att medlemmarnas köpkraft förbättras något under de följande två åren.  Det kan man säga att är en skälig kompromiss.

Aalto anser också att det är viktigt att det nu finns ett avtal som öppnar spelet med tanke på andra branscher.

– Det har varit  utdragna och delvis också svåra förhandlingar. Vår förhoppning är att vi nu kommer vidare, sade Aalto.

Förhandlingarna om kollektivavtal  för avtalsbranscher i kemisektorn och trävarusektorn inom Industrifackets branscher håller fortfarande på. Även i de här förhandlingarna är det de oavlönade ”kikytimmarna” som sedan inledandet av förhandlignarna varit den största stötestenen.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA