Teollisuusliiton hallituksen kokous 4.1.2020. Kuvassa vasemmalta Mikael Kaartoaho, Peter Sjökvist, Petri Sorvali, Lasse Vertanen ja Heidi Koivisto.

Huvudfört­roen­de­man Peter Sjökvist om teknologiavtalet:”Ett hyfsat avtal”

Ett hyfsat avtal med tanke på läget. Så lyder Peter Sjökvists bedöm­ning av kollek­ti­vav­ta­let för tekno­lo­giin­dustrin, som han som i egens­kap av styrel­se­med­lem i Industri­fac­ket bekan­tat sig noggrant med – och röstat för.

Huvud­bild. Indsut­ri­fac­kets styrel­se­möte 4.1.2020. Från väns­ter Mikael Kaar­toaho, Peter Sjökvist, Petri Sorvali, Lasse Verta­nen och Heidi Koivisto.

– 3,3 procent känns som en kompro­miss man kan leva med, normala löneför­höj­nin­gar med tanke på de ekono­miska utsik­terna i Europa, säger Sjökvist.

Industri­fac­kets styrelse valde den 4 januari 2020 efter omröst­ning att godkänna förhand­lings­re­sul­ta­tet. Rösterna föll 22 mot 5.

Till den del kritik framför­des, gällde det enligt Sjökvist stole­ken på löneför­höj­nin­garna samt en vilja att Industri­fac­kets full­mäk­tige skulle ta det slut­liga beslut om kollektivavtalet.

År 2020 höjs lönerna med 1,3 procent och 2021 med 1,4 procent. Dessu­tom höjer arbets­gi­va­ren lönerna efter löneför­höj­nin­garna år 2020 med 0,6 procent. Det rör sig om en före­tags- eller arbetsplatss­peci­fik höjning.

Arbets­gi­va­ren delar ut löneför­höj­nin­garna enligt anvis­nin­gar från förbun­den senast 1.2.2021. Till­sam­mans blir det 3,3 procent på två år.

Industri­fac­kets styrel­se­möte 4.1.2020. Från väns­ter sektorc­he­fen för tekno­lo­gi­sek­torn Jyrki Virta­nen, ordfö­rande Riku Aalto, 1. vice ordfö­rande Turja Lehto­nen och styrel­se­med­lem­marna Marilla Hokka­nen (med ryggen mot kame­ran) och Mari Tuomaala. I bakgrun­den Sari Kettu­nen och Silja Nieminen.

EGEN ANMÄLAN VID VÅRD AV SJUKT BARN

Det nya kollek­ti­vav­ta­let inne­höll också förändrin­gar i det som allmänt kallas ”texterna”. Sjökvist vill lyfta fram speciellt det att man med egen anmä­lan kan stanna hemma för att sköta om sjuka barn.

– Inte är det många arbetsplat­ser här i Öster­bot­ten som haft det, vad jag vet. Det finns under­sök­nin­gar som tyder på att det kan gynna före­ta­gen ekono­miskt, tvär­tom som många före­ta­gare tror, säger Sjökvist.

Sjökvist, huvudfört­roen­de­man på Närko i Närpes, har för det mesta hört posi­tiva omdö­men om avta­let av arbetskompisarna.

– Folk är nöjda över att kiky­tim­marna förs­vin­ner. Det att vi fick till stånd ett hyfsat avtal mellan parterna utan riksför­lik­nings­man­nen tyder på att det går att samar­beta efter några anin­gen kärvare år.

Sjökvist medger att han hör till grup­pen som vill att man i Finland ser över syste­met med riksför­lik­nings­man­nen och i stäl­let tar steg i rikt­ning mot ett ”medling­sins­ti­tut” av svensk modell.

Liknande tankar har presen­te­rats av ordfö­rande för cent­ra­lor­ga­ni­sa­tio­nerna, både av FFC och tjäns­te­man­nacent­ra­len STTK.

NYTT FÖRSÖK MED ARBETSTIDEN

Förbun­den kom också överens om att inleda ett försök gällande arbets­ti­den som berör arbete i dagss­kifte och i två skift. Målet med försö­ket är att utveckla lösnin­gar som stöder före­ta­gens produk­ti­vi­tet och konkur­rens­kraft, samti­digt som man tar de anställ­das person­liga behov gällande arbets­ti­den i beaktan.

I fall innehål­let i det lokala avta­let avvi­ker från kollek­ti­vav­ta­lets skri­vel­ser om arbets­ti­den, måste förbun­dens arbetsgrupp för arbets­tidsfrå­gor ta ställ­ning till arran­ge­man­get innan det tas i bruk. Försö­ket kan fort­sätta fram till slutet av år 2023.

I kvälls­tid­nin­garna har avta­lets skri­vel­ser om försö­ket med arbets­ti­den tolkats som ett sätt att få ut mer arbete och täcka för de ”förlo­rade kikytimmarna”.

– Där finns ett lås i och med att försö­ket ska godkän­nas av förbun­det, säger Sjökvist.

Sjökvist tror också att man på båda sidorna om Östers­jön håller ett öga på hurdana avtal det görs hos gran­nen. I Sverige börjar avtals­rö­rel­sen nu efter årss­kif­tet komma igång på allvar.

Förhandlingarna fortsätter fortfarande band anant inom den mekaniska skogsindustrin. FOTO JOHANNES TERVO
Förhand­lin­garna fort­sät­ter fort­fa­rande band annat inom den meka­niska skog­sin­dustrin. FOTO JOHANNES TERVO

DET BLEV EN KOMPROMISS

Enligt Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto var den vikti­gaste målsätt­nin­gen för förhand­lig­narna att bli av med förläng­nin­gen av den årliga arbe­te­ti­den med 24 timmar, som kom med konkurrenskraftsavtalet.

– Vi hade som mål att bli av med kiky-talko­tim­marna. Bland våra medlem­mar har man upplevt dem som orätt­visa och en svår sak, så det är bra att vi nu blev av med dem, sade Aalto.

– Nivån på löneför­höj­nin­gen blev nästa en procen­ten­het högre än i det andra medlings­bu­det som riksför­lik­nings­man­nen presen­te­rade innan jul. Medräk­nat infla­tion innebär det att medlem­mar­nas köpkraft förbätt­ras något under de följande två åren.  Det kan man säga att är en skälig kompromiss.

Aalto anser också att det är viktigt att det nu finns ett avtal som öppnar spelet med tanke på andra branscher.

– Det har varit  utdragna och delvis också svåra förhand­lin­gar. Vår förhopp­ning är att vi nu kommer vidare, sade Aalto.

Förhand­lin­garna om kollek­ti­vav­tal  för avtalsbranscher i kemi­sek­torn och träva­rusek­torn inom Industri­fac­kets branscher håller fort­fa­rande på. Även i de här förhand­lin­garna är det de oavlö­nade ”kiky­tim­marna” som sedan inle­dan­det av förhand­lig­narna varit den största stötestenen.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA