TEKIJÄ 20190523 Vasa. Mathias Eklund är boxare och vice huvudförtroendeman på ABB Motors i Vasa. By Johannes Tervo

Proffs­boxa­ren Mathias Eklund: Jag har lärt mig att hålla huvu­det kallt när det brinner

När proff­set Mathias Eklund stiger ner från boxnings­rin­gen kan det mycket väl hända att proff­set Mathias Eklund tidigt följande morgon ska vara på jobb på motorfabriken. 

–  Det lukar lite svett här, det ger mig faktiskt moti­va­tion. Man är här för att träna, inte för att ta selfies, Eklund när han visar upp utrym­men på boxnings­gy­met i Vasa, där han till­brin­gar en hel massa tid med att utvecklas i sin hobby.

Ja, eller om man ska vara petig så är det egent­li­gen inte frågan om en hobby. Eklund är nämli­gen proffs. Han har gått 14 matc­her sen skjor­tan åkte av som ett tecken på övergån­gen till att bli proffs år 2011.

10–2‑2 lyder raden. Tio segrar, två oavg­jorda och två gånger har Eklund fått se sig bese­grad som proffs. Lars­mobör­dige Eklund har bott i Vasa i drygt tio år och till vardag  jobbar han som test­kö­rare på labbet på ABB Motors i Vasa.

Det var också först i vuxen ålder som Eklund drog på sig boxningshandskarna.

”Det är en ganska dold verk­sam­het det här. Vi jobbar mycket tidiga morg­nar och sent på kväl­len. Folk kan fråga när jag egent­li­gen tränar”, säger Mathias Eklund.

– Jag var nästan lite soff­po­ta­tis, även om jag gått på gym och spelat fotboll och hockey när jag var yngre, men aldrig sådär riktigt på alvar. Det va en jobbar­kom­pis som lockade med mig på kondi­tions­box­ning och på den vägen är vi.

Men hur går det ihop med jobbet?

– Det har varit flexi­belt med jobbet. De har haft full förståelse för boxnin­gen, ända upp till lednin­gen. Det vet ju också att det är en ”tillfäl­lig störning”.

–  Det beror lite på en hurdan match jag har på kommande och var den är. Hur mycket förbe­re­dande arbete som krävs. Men om det behövs tar jag obetald ledig­het, jobbar in det eller fixar med pekkasdagar.

Eklund har föru­tom på hemmaplan i Finland, bland annat på Arenan i Helsing­fors, också boxats utom­lands, i Tyskland och England.

Det tar i regel två måna­der att förbe­reda sig för en match.

INGEN GULDGRUVA I FINLAND

På den inter­na­tio­nella toppen inom proffs­box­nin­gen rör sig lönerna i miljonklas­sen. I Finland är summorna för det mesta sådana att proff­sen för det mesta försö­ker jobba vid sidan om träningen.

–  För tillfäl­let skulle det inte gå runt för mig ekono­miskt. Jag brukar säga att det hand­lar om en hobby som tas på allvar, inte ett yrke.

Famil­jen har varit ett stort stöd för Eklund och hans tre söner är vana besö­kare på boxnigs­gy­met  i Vasa. Dessu­tom blir det över tid för det fackliga arbe­tet inom Industri­fac­ket och Eklund har delta­git i förtroendemannakurser.

Därför är det inte alls ovan­ligt att tränings­pas­sen inleds vid femsnå­ret i arla morgons­tund. Då en match närmar sig blir det ett helt annat tempo i tränin­gen för Eklund.

Förbe­re­del­serna inför matc­her är ett kapi­tel för sig. Ingen allmän träning, utan i stäl­let bygger man på utgående från motstån­da­ren – hans styr­kor och svag­he­ter, liksom också natur­ligt­vis de egna.

Alltid finns det inte tid för den lyxen, utan om det kommer ett bra erbju­dande måste man nappa på. Så gick det senast i mars då Eklund fick ett erbju­dande han inte kunde tacka nej till.

– Jag hade precis kommit hem från en solse­mes­ter och nästa match skulle bli följande helg i London. Vi visste att vi skulle ha en liten chans att över­raska då vi var utma­nare. Då var det bara att gå ”all in”, säger Eklund.

Boxnings­le­gen­den Muham­mad Alis välkända ord pryder Mathias Eklunds arm.

NYTTA AV BOXNINGEN PÅ JOBBET

En del lärdo­mar från boxnin­gens värld funkar också på jobbet, anser Eklund.

– Jag har lärt mig att hålla huvu­det kallt då det brin­ner, så att säga. Man håller huvu­det kallt, och andas lugnt. Man har kanske hittat balan­sen och förstått att inte stressa för mycket. Stress dödar ju, sägs det.

Från och med  2017 har Boxing Team Eklund en egen före­ning eller boxning­sa­ka­demi. Eklund har också lyckats få med sig flera kompi­sar från jobbet som gett kondi­tions­box­nin­gen en chans.

– Det blir bra på jobbet också, då man får något annat att prata om än det vanliga jobbs­nac­ket. Vi försö­ker att se till att det inte blir mili­tä­riskt, utan att vi har en god anda, skäm­tar och skojar på och ”pushar” varan­dra med samma.

Eklund talar ofta om ett ”vi” när han talar om boxnin­gen. Det är en indi­vi­duell gren, men ”hörnet” där träna­ren står är viktigt. Förhål­lan­det mellan tränare ska funka bra, så mycket tid som de till­brin­gar tillsammans.

–  Vi kan vara kompi­sar på utsi­dan, men här inne är vi alltid tränare och boxare. Det är ett helt annat förhål­lande, men vi har haft det lätt att hoppa mellan rollerna, säger Eklund om sin tränare.

Efter en paus på ett halvår kommer Eklund att stiga i ringen under hösten. Nästa match som han har framför sig går av stapeln i Tyskland, där han boxats en gång tidi­gare. Motstån­da­ren är den 21-årige bosniern Edis Dzambas.

–  Efter senaste matc­hen sa jag att nu får det vara nog. Men sen kom jag snabbt på andra tankar, säger Eklund.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO