Ekeri satsar på egen produk­tion: ”Arbets­gi­varen lyssnar på våra förbättringsförslag”

Släpvagns­till­ver­karen Ekeri i Peder­söre nyans­täller och bygger ut. Arbets­ta­garna trivs på företaget och huvudfört­roen­de­mannen Patrik Bagarnäs konsta­terar att dialogen mellan arbets­ta­gare och ledning fungerar.

Produk­tionen på Ekeris fabrik i Kållby i Peder­söre går på högtryck och person­alen på fabriken arbetar i tvåskift. Både huvudfört­roen­de­mannen Patrik Bagarnäs och vd:n Matti Laurila berättar att företaget rekry­terar så mycket personal man bara kan, men det är svårt att få tillräckligt med arbets­kraft i Peder­söre där arbets­lös­heten är under tre procent.

– Vi söker bland annat svetsare och montörer. Vi har inget löpande band så därför är det bra om man är montör eller elmontör i grunden, säger Bagarnäs.

Men både han och vd:n Laurila betonar att man också är intres­se­rade av personer med annan yrkes­bakgrund. Ekeri utbildar person­alen enligt behov.

– Vi försöker ta kål på myten om att det här är ett tungt och smutsigt jobb, och att kvinnor inte kan jobba här, säger Laurila.

Och mycket riktigt – det är rent, prydligt och ljust i den stora monteringshallen.

– Arbets­gi­varen lyssnar på våra förbätt­ringsförslag och det sker hela tiden en process där saker utvecklas till det bättre. Till exempel fick vi ny belys­ning i somras, berättar huvudfört­roen­de­mannen Patrik Bagarnäs som repre­sen­terar Industri­fac­kets medlemmar på fabriken.

MER TILLVERKNING I EGEN REGI

Ekeri tillverkar lastbilskåp, släpvagnar och trailers. Företa­gets specia­litet är släp där hela sidan går att öppna. Det gör det snabbare att lasta och lossa gods, och gör att lastut­rymmet kan utnyttjas bättre.

I dagsläget har Ekeri ungefär 210 anställda. Sverige är den största marknaden, därefter kommer Finland och Norge. Ungefär 80 procent av produk­tionen går på export.

Försälj­ningen kraschade i samband med finans­krisen för tio år sedan, men sedan dess har det stadigt gått uppåt. Vd:n Matti Laurila berättar att företaget satsar på en behärskad tillväxt där omsätt­ningen ska öka med fem till sju procent varje år.

– Vårt stora mål är att tillverka 900 enheter år 2022. I fjol tillver­kade vi 710 enheter och i år är målet 742.

Samti­digt står Ekeri i beråd att ta i bruk en nybyggd hall på fabrik­sområdet i Kållby. Men nybygget hänger inte samman med tillväxten, utan det handlar om att insourca tillverk­ningen av golv, väggar och tak. Hittills har den tillverk­ningen skett på under­le­ve­rans i Kauha­joki på nästan 200 kilome­ters avstånd, och elementen har levere­rats till Kållby med specialtransport.

– Det handlar om att förbättra våra processer och få ner tiden från order till leverans. Sidodör­rarna tillverkar vi redan själva enligt samma metod, så kunskapen finns i huset, konsta­terar Laurila.

ETT PLUS ATT ARBETET ÄR MÅNGSIDIGT

Tillverk­ningen av en släpvagn börjar i svetshallen där ramen monteras ihop. Vanligtvis är det två arbets­ta­gare som arbetar med en ram, och de följer med när ramen flyttas på luftkuddar genom hallen, från ett moment till ett annat. När vi besöker fabriken står Tomas Ström vid det sista arbetsmomentet.

– Jag håller på att rikta ramen. Det ska vara en viss båge på den, berättar Ström.

Han har jobbat på Ekeri i ungefär 30 år. Under den tiden har företaget hunnit genomgå många upp- och nedgångar – men mest har det gått uppåt. Perso­nals­tyrkan har nämligen mångfal­di­gats under hans tid på företaget.

– Jag vill minnas att vi var 28 arbets­ta­gare på fabriks­golvet när jag började, säger Ström. Han berättar att han trivs med arbetet och att Ekeri är en bra arbetsgivare.

Från svetshallen går släpvagns­ramen vidare till blästring och målning, och sedan kommer ramen in i den stora monte­rings­hallen där bland annat Mikaela Skriko tar över.

– På den här stationen drar vi el till ramen och vi monterar bland annat hjul och olika fästen för verktygslådor, berättar hon samti­digt som hon visar upp den enhet som hon och hennes arbets­kamrat Vesa Lehto just har blivit klara med.

Nu väntar de på att enheten ska flyttas vidare till nästa station, samti­digt som de går igenom ritnin­garna för den ram som de ska ta itu med härnäst.

– Det bästa med jobbet är arbets­kam­ra­terna, konsta­terar Skriko.

”HÄR VILL JAG JOBBA SÅ LÄNGE JAG BARA FÅR”

När under­redet till släpvagnen är klart, är följande steg att montera golv, väggar, tak och dörrar.

– Vi har inga mellan­lager, utan enheten går direkt vidare till följande arbets­mo­ment, berättar Patrik Bagarnäs.

Ville Silander håller på att montera dörrar på ett släp. Han berättar att han har jobbat på Ekeri i drygt ett år.

– Här finns hela tiden något att göra. I början var det mycket nytt att ta till sig, men nu börjar jag lära mig, berättar Silander.

Han jobbade tidigare som lantbruk­sav­by­tare, men började på Ekeri efter tips från en kompis som redan jobbade där. Det var ett beslut som han inte har behövt ångra.

– Här vill jag jobba så länge jag bara får, konsta­terar han.

Arbetet på Ekeri sker i tvåskift, där morgons­kiftet arbetar från sex till två och kvällss­kiftet arbetar från två till tio.

– Morgons­kiftet är bäst för då har man hela kvällen ledig, säger Silander.

Att vakna tidigt är inte ett problem för honom.

När Silander och hans arbets­kam­rater har monterat dörrarna åker släpvagnen iväg till måleriet. Sedan kommer den till slutmon­te­ringen där bland annat Simon Punsar arbetar.

Punsar är elmontör och ”lite allt-i-allo”, som han säger själv. Som elmontör hör det till hans uppgifter att bland annat instal­lera kylaggregat och olika slags belys­ning – bland annat lampbalkar baktill, positionsljus på sidan och arbetsljus.

Just den här dagen har han ändå inte gjort elarbeten, utan han har monterat stänks­kydd, förva­ringslådor och andra grejer på ett underrede.

Alla släpvagnar anpassas enligt kundens önskemål, och det är en sak som ger varia­tion i arbetet. Simon Punsar konsta­terar ändå att det går rätt snabbt att lära sig arbetet.

– Ganska långt är det standar­di­serat. Vi har ett visst sorti­ment och det börjar gå på rutin, säger Punsar som har jobbat ett drygt år på slutmon­te­ringen och samman­lagt sju år på Ekeri.

LÄTTARE ATT VARA FÖRTROENDEMAN NÄR DET GÅR BRA

När Patrik Bagarnäs inte sköter uppdraget som huvudfört­roen­deman, så jobbar han med slutgransk­ning. När arbetet med en släpvagn är klart är det alltså han som tar över.

– Jag går igenom en checklista och kollar att allt finns med och ser bra ut, så att vi kan leverera enheten till kunden.

Också Bagarnäs lyfter fram arbets­kam­ra­terna som det bästa med jobbet.

– Jag har svårt att föres­tälla mig att man kunde ha bättre arbets­kam­rater än så här.

Han konsta­terar att han har en förstående arbets­le­dare, så han kan sköta sitt förtroen­deupp­drag då när det dyker upp något som måste göras.

Bagarnäs har jobbat på Ekeri i drygt 24 år. I ungefär tio år har han varit huvudfört­roen­deman och före det var han vice huvudfört­roen­deman ungefär lika länge.

– Det är lättare att vara förtroen­deman när det går bra. Dialogen med ledningen fungerar jättebra. Man kan gå och tala med dem om vad som helst. Är det något problem på golvet så säger jag precis som det är, konsta­terar han.

Lokalt har man bland annat avtalat om en arbets­tids­bank som enligt Bagarnäs fungerar bra. Och en del av utjäm­nings­da­garna, alltså de så kallade pekkas­da­garna, har man ersatt med förkortad arbetstid varje fredag. Det innebär att både morgon- och kvällss­kiftet förkor­tats med två timmar.

– Det är roligare att sluta klockan sex än klockan tio på fredag kväll. Det är också bra med tanke på motivationen.

TEXT JONNY SMEDS /​ LÖNTAGAREN
FOTO JOHANNES TERVO

Artikeln har tidigare publice­rats i Lönta­ga­rens nyhetsbrev. Beställ nyhetsbrevet på adressen www.lontagaren.fi/nyhetsbrev så får du de senaste nyheterna om facket och arbets­livet i din e‑post varannan vecka.