Flyttfåglarna som återvänder varje vår

När det är dags att så de första fröna kommer säsong­sar­be­tarna tillbaka till jobbet på Mellanå Plant. Vi är precis som flyttfåglar, på våren kommer vi hit och på hösten flyger vi iväg, säger huvudfört­roen­de­mannen Anja Bobäck-Stenlund med 30-års erfarenhet.

Sådden för säsongen har tagit fart på Mellanå Plant i Dagsmark i Kristi­nestad. Ett stadigt buller fyller produk­tions­hallen där såddmas­kinen automa­tiskt sår ett frö per kruka i kassetter som rymmer 81 plantor var.

– Vid månadss­kiftet mars-april brukar vi så de första fröna. Maskinen sår fröna och täcker dem med torv, berättar plants­ko­lear­be­tarnas huvudfört­roen­deman Anja Bobäck-Stenlund som har fullt upp vid produktionslinjen.

Mellanå Plant hör till de största plants­ko­lorna i Finland. Här drivs årligen 18 miljoner plantor upp som sedan planteras på olika håll i Finland. Det betyder att vart tionde träd som planteras i Finland kommer från Kristinestad.

– Det stämmer. Och målet är att öka takten. Om vi ifjol gick på 100 procent så är det tänkt att vi i år ska gå på 110 procent, säger Anja Bobäck-Stenlund belåtet.

För tillfället sår arbets­ta­garna granfrön, och det är just gran och tall som går åt bäst. Men man levererar också en del lövträd, enligt vad kunderna vill ha. Vad skogsin­dustrin behöver varierar från år till år, beroende på hurudan skog man huggit året innan.

– Det är främst tall och gran. Följande i storlek­sord­ning är björk och lärk. Vi har också årligen en liten, liten odling av olika special­granar, men det är främst för att kunna dela ut lite speciella plantor på mässor och åt besökare som de kan plantera i sin egen trädgård. Vi odlar ju plantor för skogsin­dustrin och inte för egna trädgårdsplan­te­ringar, förklarar Anja.

Om granen är populä­rast bland skogsä­garna, så vilken är då Anjas person­liga favorit bland trädarterna?

– Kring jultiden vill jag ha en gran, men inte vet jag om jag annars har någon favorit, skrattar hon.

MÅNGSIDIGT OCH ENSIDIGT PÅ SAMMA GÅNG

Efter att såddmas­kinen har fyllt kasset­terna med plantor lyfter arbets­ta­garna upp dem i en stor metallram. Innan plantorna vattnas är kasset­terna visser­ligen inte speciellt tunga, men står man vid såddmas­kinen dagarna i ända känner man att man gjort något, säger Maj-Britt Koskela som har jobbat på plants­kolan sedan 1983 och trivs bra.

– Inte är det här ett helt lätt jobb. En del arbet­supp­gifter är tyngre än andra men man har väl blivit van med det med åren, säger hon och skrattar.

Maj-Britt berättar att jobbet är både mångsi­digt och ensidigt på samma gång. Just nu kan det kännas enfor­migt när hon i flera veckor står vid såddmas­kinen, men det jämnar ut sig över säsongen.

– Ser på hela säsongen är arbet­supp­gif­terna faktiskt mycket varie­rande. Förutom sådden så rensar vi bland annat ogräs från odlin­garna och packar färdiga plantor. Jag jobbar kanske helst vid packnings­mas­kinen där det finns flera olika arbetss­keden och där byter vi också arbet­supp­gifter sinse­mellan med en timmes mellanrum. Där kommer mångsi­dig­heten kanske bäst fram, säger hon.

När metall­ramen i slutet av produk­tions­linjen är fylld kör Tom Rosengård in truck­gaf­flarna i ramen och lyfter den åt sidan och ger plats för nästa ram. Bytet går snabbt och med otrolig precision.

– På en timme hinner jag flytta omkring 30 ramar från linjen, så det blir ju en hel del blivande plantor på en arbetsdag, säger han samti­digt som han backar iväg med en ram till som radas upp i en hög som snart ska köras ut till växthuset.

– När vi sår så kör jag truck hela dagarna, men senare under säsongen blir jobbet mer varie­rande. Vi har mycket olika saker som ska göras här, fortsätter Tom som trivs bra med jobbet.

FRÅN FRÖ TILL PLANTA PÅ ETT OCH ETT HALVT ÅR

När Tekijä besöker plants­kolan i medlet av april är snötäcket fortfa­rande tjockt mellan de åtta växthusen. Under snön finns övervint­rande plantor och den totala odling­sytan utomhus är hela 5,8 hektar. Inne i växthusen finns ytter­li­gare odling­syta på 1,7 hektar.

Vi stiger in i ett av växthusen och möts av något som närmast känns som ett tropiskt klimat trots den tidiga våren. På nätterna behöver växthusen ännu hjälp av värme­pannor, men dagtid räcker solen till för att hålla värmen. En titt på skärmen till klimat­kont­rollen visar att det trots allt bara är luftfuk­tig­heten efter bevatt­ningen som är orsaken till imman på glasö­gonen och den tropiska känslan.

– Här är 22,5 grader, vilket är riktigt bra då den optimala tempe­ra­turen är mellan 20–25 grader, säger företa­gets vd och delägare Rainer Bodman.

Det ser fortfa­rande kargt ut i växthuset som är fyllt av blivande granar som såtts en vecka tidigare. Rainer Bodman lyfter upp ett frö från en av krukorna och visar hur fröns yta redan har hunnit spricka. Snart börjar det grönska i hallen, intygar han.

– Plantorna åker ut på fälten efter 5–6 veckor, lite beroende på vädret. Då är de redan 4–5 centi­meter höga.

Anja Bobäck-Stenlund berättar att ett växthus rymmer över en miljon plantor på en gång, och man börjar förstå hur det är möjligt att de årligen levererar 18 miljoner plantor.

–Vi sår växthusen tre eller fyra gånger per säsong och hinner med ungefär två växthus i veckan.

Under högsä­songen på sommaren när växterna är ute blir det också en hel del utejobb, något som är välkommet bland arbetstagarna.

– Det är bra med varia­tion och det gör inget fast det skulle vara en regnig sommar. Vi har stövlar och regnkläder, alltså bra arbetskläder, intygar Maj-Britt Koskela.

INTE BARA SKIDCENTER SOM VÄNTAR PÅ SNÖN

De plantorna som drivs under första halvan av säsongen kommer att frysas ner till vintern så att de är packade och leveransklara genast när plante­rings­sä­songen börjar nästa år. En del plantor som såtts senare hinner ändå inte växa till sig innan hösten och måste övervintra utomhus. Tidigare har också färdiga plantor övervintrat utomhus, men det är inte helt oproblematiskt.

– Vår målsätt­ning är att alla leveransklara plantor ska frysla­gras över vintern. Vi ska inte längre ha färdiga plantor som övervintrar där ute på fälten. Vintrarna här längs kusten är lite si och så och växterna och i synnerhet det känsliga rotsys­temet behöver skyddas med snö, förklarar Rainer Bodman.

Den här vintern var ovanligt snörik också i Öster­botten men ändå fick plants­kolan ta till snöka­no­nerna i början av vintern för att skydda plantorna.

– Vi har tre snöka­noner som vi i år endast behövde i januari, men då körde vi dem i 10 dagar, dygnet runt, så att vi fick ett tillräckligt tjockt snötäcke. Men efter det har det minsann funnits tillräckligt med snö, säger Rainer Bodman medan han prome­nerar på det tjocka snötäcket som gömmer plantorna.

På företaget ser man ljust på framtiden och gläder sig också över de inves­te­ringar som har gjorts inom skogsin­dustrin den senaste tiden.

– Vi har också själv inves­terat och vår nyaste inves­te­ring i miljonklass är vårt nya fryslager som blev färdigt vid årsskiftet. Bara vi får hyllorna instal­le­rade så kommer vi att kunna fryslagra 8–10 miljoner plantor över vintern här, säger vd:n belåtet.

SÄSONGSARBETE PÅ GOTT OCH ONT

Ordet säsong genom­syrar det mesta när arbets­ta­garna beskriver arbetet på plants­kolan. Branschen är säsongs­be­tonad och arbetet likaså. Det innebär också att arbets­ta­garnas jobb tar slut varje höst när de sista plantorna för säsongen är packade och fryslagrade.

– När jag började inom branschen så var det inte frågan om några fryslager och då var säsongen också mycket kortare för oss säsong­sar­be­tare. Då tog jobbet slut redan i slutet av september eller början av oktober, berättar Anja Bobäck-Stenlund som har jobbat på plants­kolan i mer än trettio säsonger, sedan 1987.

Exakt när säsongs­jobbet börjar och slutar varierar ändå från år till år och enligt vilka arbet­supp­gifter man har.

– Den här säsongen har jag själv jobbat från mitten av december, men vi har ju inte ännu heller full styrka här. På sommaren när det också ska rensas bland plantorna så behövs det mer arbets­kraft. För tillfället har vi åtta arbetare i produk­tionen, som bäst brukar vi vara kring 20 arbets­ta­gare och jobbar i skift.

Säsong­sar­betet har sina sidor men som flyttfåglar hittar arbets­ta­garna troget tillbaka år efter år.

– Det har sina för- och nackdelar. Inkomst­mäs­sigt är det inte så bra, men man blir van med det. Vi har väldigt lite rotation bland arbets­ta­garna och 25–30 åriga karriärer är inget ovanligt hos oss. Enligt kollek­ti­vav­talet kommer arbets­ta­garna också tillbaka som gamla arbets­ta­gare så lite semester brukar vi också hinna hålla under sensom­maren, berättar Anja.

Tom Rosengård som har sju säsonger bakom sig är inne på samma linje. Han var arbetslös i två månader i vintras när det inte fanns något jobb för honom att göra på plantskolan.

– Det går att klara sig på arbets­lös­het­sun­ders­tödet från kassan och på ett sätt är det ju bra med ledighet, men jag skulle hellre jobba året om.

Hur aktive­rings­mo­dellen kommer påverka säsong­sar­be­tarna är ännu oklart.

– För mig gick det så att jag just precis innan karensen skulle ha slagit till fick komma på jobb, säger Anja Bobäck-Stenlund.

Att modellen kommer att orsaka strul för både arbets­ta­gare och arbets­gi­vare inom branschen verkar ändå troligt.

– Troligtvis ja. Som sagt är ju alla inte på jobb ännu. De kommer troligtvis att få sänkt arbets­lös­het­ser­sätt­ning om de inte uppfyller aktive­rings­kraven. Om de har fått ett annat jobberb­ju­dande så måste de ju ta emot det och då kan det hända att de inte längre är tillgängliga när säsongen börjar här. Den risken finns alltid.

AB MELLANÅ PLANT OY

GRUNDAT 2011 efter ägarbyte. Plants­ko­le­verk­samhet på stället sedan 1965
HEMORT Kristi­nestad
PRODUKTION Trädplantor, främst tall och gran
VERKSAMHETSOMRÅDE Hela Finland, 2–5 % procent på export till Sverige
OMSÄTTNING 2,5 miljoner euro
PERSONAL Säsong­sar­bete. 4–20 produk­tion­sar­be­tare under den verksamma perioden

TEXT JOHAN LUND
FOTO JOHANNES TERVO