Strejkvakter trotsade kölden: ”Det är bara att kämpa och ro i mål ett avtal! ”

Industrifackets strejk i teknologi- och kemiindustrin pågår som bäst. Strejken pågår i sex dagar i utvalda företag mellan 3 februari och 8 februari. Följande strejkvågor börjar 10 februari och 17 februari. Dessutom råder förbud mot övertid och skiftesbyten fram till 2 mars.

På Botnia Marins produktionsenheter i Malax och Nykarleby tillverkas vanligtvis bland annat av motorbåtar av modell Targa.

Stridsåtgärder har inte hört till vardagen på företaget eller i båtbranschen i allmänhet om man bortser från de större skeppsvarven i Åbo, Raumo och Helsingfors.

Huvudförtroendeman Johnny Söderholm hör till gänget som tog det första passet i strejkvakten. Han säger att strejkmorgonen löpt bra och att det varit ”något extra morrande” vid porten.

– Industrifackets medlemmar har stannat hemma, säger Söderholm.

– En del har sagt att äntligen är det vår tur att vara med och visa att vi också finns, fortsätter han.

Söderholm berättar också att flera anställda som inte tidigare varit medlemmar i Industrifacket anslutit sig under den senaste tiden.

– Det har kommit mer än 20 nya medlemmar. Jag säger till alla att ensam är man svag, tillsammans kommer man åt att förhandla.

Det är inte frågan om en alldeles liten ökning då det på Botnia Marin jobbar för tillfället runt 230 anställda i produktion.

En del har sagt att äntligen är det vår tur att vara med och visa att vi också finns.

Industrifacket kräver tillsammans med de övriga FFC-förbunden en löneförhöjning på tio procent på två år. Minimihöjningen ska ligga på 250 euro i månadslönen under tidsperioden.

– Löneförhöjningen behövs verkligen med tanke hur priserna stigit. Det är inte så roligt att då man handlar lägger handen i fickan och känner bara benet. I förhandlingar får ju alla sällan allt de vill ha, Jag tror och hoppas vi kommer till över åtta procent.

Förlikningen i arbetstvisten i både teknologi- och kemiindustrin fortsätter under veckoslutet. Söderholm har en hälsning till Industrifackets förhandlare.

– Det är bara att kämpa och ro i mål ett avtal!

”NU VET VI VARFÖR VI STREJKAR”

Huvudförtroendeman Mika Sui på ABB Oy IEC LV Motors i Vasa säger att strejken löpt bra trots att kvicksilvret legat nere på minus 16 grader som värst.

– Vi har kört strejkvakt i två skift. Visst har det ibland varit aningen kyligt men som tur ska det nu bli lite varmare, säger Sui.

Sammanlagt jobbar runt 400 personer i produktion på ABB Oy IEC LV Motors. Huvudförtroendemannen anser att det är bra att FFC-förbunden tillsammans kräver löneförhöjningar.

– Tidigare har det hörts en del gnäll när inte de anställda riktigt vetat varför vi strejkar. Men nu vet vi det. Det är mycket lättare att tänka att det här är en bra orsak till att strejka, säger Sui.

Det behövs mer köpkraft i Finland.

– Det behövs mer köpkraft i Finland. Vi arbetstagare behöver pengar. Man skulle ju kunna tro att arbetsgivaren är intresserad av hur till exempel småföretagare klarar sig – och de är ju beroende av hur vi konsumerar här i landet, säger Sui.

– Jag är realist och tror inte att löneförhöjningen landar på tio procent, men hoppas vi kommer nära det. Om löneförhöjningen blir avsevärt mindre så kommer det nog att vara en besvikelse.

Mika Sui tror inte att det blir lätt att nå ett avtal med arbetsgivarna. Kravet på löneförhöjningar verkar väldigt svårt att svälja

– Det kan hända att det blir fler strejker. De kommer säkert att vara mer omfattande och pågå en längre tid, tror Sui.

ETT GEMENSAMT MÅL

På Vaisala, som tillverkar mätutrustning i Vanda, är man nöjd över att Industrifacket fått stöd i sin kamp i form av sympatiåtgärder från andra fackförbund.

Facket för kommunal- och välfärdsområdet JHL, transportfacket AKT och tjänstemannafacket Pro har gått in för stridsåtgärder liksom också servicefacket PAM, Elektrikerförbundet, Sjömansunionen och Byggnads.

– Det är fint med samarbete. Det är en gemensam fråga det här med att få en löneförhöjningn så att man kan leva på lönen, säger huvudförtroendeman Taina Turunen.

Turunen har en lösning på den pågående arbetskonflikten.

– Arbetsgivarsidan kommer emot och inser att alla vinner på att folk har tillräckligt med pengar för att klara sig och inte behöver oroa sig för sin utkomst hela tiden, säger Turunen.

Jag hör oroväckande ofta folk säga att pengarna inte räcker till i slutet av månaden trots att man lever ett helt vanligt liv.

I huvudstadsregionen äter boendekostnaderna ofta en ansenlig del av inkomsterna.

– Jag hör oroväckande ofta folk säga att pengarna inte räcker till i slutet av månaden trots att man lever ett helt vanligt liv, säger Turunen.

”STREJKBIDRAG ENLIGT EGEN SKATTEPROCENT”

På hisstillverkaren Kone Industrials enhet i Hyvinge har strejkveckan gått bra. Huvudförtroendeman Mikko Sarajärvi säger att de anställda kunde vänta sig att det skulle bli strejk. Så gott som alla av de knappt 200 medlemmarna på arbetsplatsen deltar i strejken.

– Det har inte varit svårt att hitta strejkvakter. Vi knallar på och är på gott humör, säger Sarajärvi.

– Idag får en arbetare med låg lön inte ens en pizza för sin timlön. Det är ju konstigt att arbetande människor måste ansöka om bostadsstöd när lönen inte räcker till boendekostnaderna, fortsätter han.

Sarajärvi är nöjd över att facket gick ut med lönekravet inför förhandlingarna. Ett minus ger han ändå till facket – informationen måste löpa snabbare.

Idag får en arbetare med låg lön inte ens en pizza för sin timlön.

– Trots att man kanske inte kan berätta om vad man förhandlat om så är det väldigt viktigt att åtminstone få veta när det förhandlas följande gång.

Strejken har fått det strejkande gänget i Hyvinge att aktivera sig också genom ett medborgarinitiativ. Medborgarinitiativet kräver en ändring i hur strejkbidragen skattas.

– Nuförtiden dras skatten av strejkbidraget enligt Skattemyndighetens tabell. Vi försöker få till stånd en ändring så att man betalar skatt enligt sin personliga skatteprocent.

Mer information om Industrifackets stridsåtgärder hittar du på förbundets webbplats.