Industri­fac­kets fullmäk­tige: Gemen­samma mål, gemen­samma krafttag

Under den allmänna diskus­sionen på Industri­fac­kets fullmäk­ti­ge­möte 25.11.2024 var snacket givet. Målsätt­nin­garna för den pågående avtals­rö­relsen liksom också vikten av valen våren 2025 förekom ofta i talarstolen.

De FFC-anslutna fackför­bunden gick tidigare tillsam­mans ut med krav på löneför­höj­ningar på tio procent och minst 250 per månad under en tvåårsperiod.

Vi får inte tappa greppet under förhandlingarna.

– Det är bra att FFC-familjen gick tillsam­mans ut med kravet. Nu finns det förvänt­ningar hos medlem­marna på arbetsplatsen. Vi har en skyldighet att sträva efter stäva efter att komma så nära målet som möjligt, sade fullmäk­ti­ge­medlem Einari Grönberg från kemisektorn.

– Samma öppna linje ska gälla fram till slutet, sa Jouni Tapio från teknologisektorn.

–  Vi får inte tappa greppet under förhand­lin­garna. Vi väntar oss att vi når målet, sa Virva-Mari Rask från teknologisektorn.

FOSTERLÄNDSKA FÖRHÖJNINGAR

På arbets­gi­var­sidan har fackens krav väckt uppstån­delse och flera arbets­gi­var­höj­dare har sagt att fackens mål inte ”är ur denna värld”. Närings­mi­nis­tern, sannfin­län­daren Wille Rydman, sade på riksda­gens fråge­timme 21.11 att moderata löneför­höj­ningar skulle vara en foster­ländsk handling.

– En löneupp­gö­relse som stöder den inhemska är en foster­ländsk handling, sa Miia Penttilä från teknologisektorn.

– Industri­facket bär facklan. Vi bär ansvaret för hela den arbetande befolk­nin­gens löneför­höj­ningar, sa Nina Päivä­rinta från trävarusektorn.

– En löneför­höj­ning är inte enbart en kostnad för ett företag. Det är en inves­te­ring i den finländska ekonomin, sa Jouni Jussi­niemi från teknologisektorn.

Fullmäk­ti­ge­med­lem­marna ville också under­stryka att löneupp­gö­rel­serna under de senaste åren varit moderata samti­digt som priserna stigit i snabb takt. En löneupp­gö­relse av blandad modell där lågin­komst­ta­gare får en höjning på minst 250 euro i månads­lönen får ett stöd av fullmäktige.

– På vår fabrik har vi anställda som har en timlön på tio euro. Därför är det viktigt att vi får löneför­höj­ningar i euro och cent i de lägsta lönerna, sa Tellervo Sirviö från teknologisektorn.

– Löneför­höj­ningar har varit lägre än till exempel i Tyskland, sa Mara Lehtonen från teknologisektorn.

– Vi har betalat för konkur­rens­kraft­sav­talet ”kiky” i flera år. Vi kan inte tumma på tio procent, Juha Hassel från kemisektorn.

Hassel syftar till att avgifter flyttades från arbets­gi­varna på arbets­ta­garna i samband med konkur­rens­kraft­sav­talet under regeringen Sipilä. Dessa avgifter har inte återinförts på arbets­gi­varna trots att konkur­rens­kraft­sav­talet inte längre gäller.

MYCKET KVAR I ORPOS REGERINGSPROGRAM

Regeringen Orpos har gått åt arbets­ta­garnas ställ­ning på flera olika sätt. Strejk­rätten har begrän­sats och den sociala trygg­heten för arbets­lösa har utsatts för nedskär­ningar. Riksdagen håller som bäst på med lagbe­red­ning kring lokala avtal och en export

– Det här är ett angrepp på de finländska arbets­ta­garna och grunden i vår välfärdsstat, sa Jouni Jussinniemi.

– De här nedskär­nin­garna går ut över arbetare och dem som har det sämre ställt i samhället. Får se vad som ännu kommer att komma från det hållet, sa Juha Meriläinen från teknologisektorn.

I regerings­pro­grammet finns också skrivelser gällande en försämrad anställ­ning­strygghet, att tillåta visstid­sans­täll­ningar utan orsak samt en första sjukdag utan lön.

– Senast nu är det dags att visa hur starka vi i Industri­facket är då vi är enade, sa Mara Lehtonen.

VIKTIGA VAL PÅ VÅREN

I fullmäk­ti­ge­dis­kus­sio­nerna återvände ledamö­terna flera gånger till roten av de problem som vi nu befinner oss i på arbetsmarknaden.

– Hela den här soppan fick sin början i riksdags­valet, sa fullmäk­ti­geordfö­rande Arto Liikanen från teknologisektorn.

Valre­sul­tatet i riksdags­valet 2023 möjligg­jorde att den nuvarande regeringen blev till. Fullmäk­tige var enade i synen att vi inte har råd med en andra regerings­pe­riod med samma gäng vid rodret. Våren 2025 röstar finlän­darna i kommunal- och välfärdsområdesvalet.

– Den här salen är full av personer som repre­sen­terar riktiga arbetar­par­tier. Jag ber, nej, jag kräver att ni ställer upp i valet, sa styrel­se­medlem Miika Leponiemi från teknologisektorn.

Regerin­gens nedskär­nings­po­litik har också skapat en motkraft.

– Människor har aktiverat sig. Nu har vi chansen att klara oss i kommunal- och välfärd­sområ­des­valet, sade Nina Päivä­rinta från trävarusektorn.