– Vinterns och vårens händelser har visat att det bubblar och kokar på arbetsmarknaden, konstaterade fullmäktigemedlem Markus Haataja från Teknologisektorn.

Under avtalsrörelsen formades två procent till något av den allmänna linjen för lönehöjningar år 2022. I nuläget ligger inflation på runt fem procent. Det har inte gått Industrifackets fullmäktige förbi. Det är också frågan om ett givet diskussionsämne för tillfället runt kaffeborden, intygade flera talare.

– På arbetsplatserna följer man noggrant med inflationsprocenten. Förhoppningsvis känner våra förhandlare av det tryck som finns på fältet, sa Haataja.

I flera av talen lyfte talarna fram det faktum att låglönearbete är vardag också i Industrifackets avtalsbranscher. Timlöner på under tio euro är en verklighet i flera branscher.

– Jag hoppas att man skulle börja diskutera läget i förbundets egna låglönebranscher, sade styrelsemedlem Anu Lammi från kemisektorn.

KIKY GRÄMER FORTFARANDE

Konkurrenskraftsavtalet, eller ”kiky” som det fortfarande heter i folkmun har heller inte lämnat alla avtalsbranscher.

Fullmäktigemedlem Kai Hyrynkangas från trävarusektorn påpekade att arbetstidsförlängningen som infördes i samband med konkurrenskraftsavtalet fortfarande finns kvar i en del av förbundets avtalsbranscher, bland annat inom snickeriindustrin.

– Arbetstidsförlängningen borde slopas i alla branscher, sa Hyrynkangas.

Löneförhöjningar är ändå inte det enda sättet att stöda löntagarnas köpkraft. Ett annat sätt är att slopa det sista som finns kvar av konkurrenskraftsavtalet, som Juha Sipiiläs regering körde igenom. Det handlar bland annat om att återföra socialförsäkringsavgifter på arbetsgivarna igen efter att det varit arbetstagarna som stått för den biten i några år.

– Vi måste ha en lösning som är någon typ av kombination. Det går säkert inte att få igenom stora löneförhöjningar på en gång, sa fullmäktigemedlem Anna Andersson, kemisektorn.

MAN KAN LITE PÅ FRAMTIDEN

Inom den mekaniska skogsindustrin övergick man under den pågående avtalsrörelsen till avtal på företagsnivå efter att arbetsgivarorganisation Skogsindustrin rf. lämnade förhandlingsborden.

– Först var vi lite rädda men på fackets utbildning skapade vi tro på att allt kommer att ordna sig, sa fullmäktigemedlem Harri Takanen från trävarusektorn.

Industrifackets medlemmar jobbar i omkring 200 företag inom mekaniska skogsindustrin vilket innebär att förhandlingarna har krävt en hel del arbete. I nuläget jobbar 95 procent av medlemmarna i ett företag med gällande avtal. Samtidigt saknas ett företagsspecifikt avtal flera tiotal företag.

Takanen jobbar på Älvsbytalos husfabrik i Kauhajoki.

– Fackets förhandlare skötte avtalet väldigt bra. Förhandlingarna löpte i god anda trots att visst fick man vrida länge innan det blev klart.

Man kan lita på framtiden om vi fortsätter så här

Själva förhandlingsprocessen gick bra och utan rädslor eftersom informationen löpte bra och alla hade koll på läget. Personalen är nöjd med det nya avtalet eftersom det på vissa punkter innehåller förbättringar i jämförelse med det branschens gamla allmänbindande kollektivavtal.

Nästa år ska man förhandla om löneförhöjningarna för det treåriga avtalets sista år.

– Man kan lita på framtiden om vi fortsätter så här, sa Takanen.

Fullmäktige diskuterade också den pågående arbetsmarknadstvisten i kommunsektorn. Takanen anser att vårdarnas befinner sig i en lönegrop och inte är arbetsmiljön precis heller den bästa.

– Jag skulle inte klara av det jobbet. De är värda sin lön och en ordentlig lönehöjning, säger Takanen.

Förlikningsnämnden som medlar i tvisten har föreslagit ett löneprogram på fem år som innehåller en tilläggshöjning på den så kallade ”allmänna linjen”. Takanen anser att en sådan modell spelar olika branscher och fackförbund mot varandra så et skulle finnas skäl att hitta en annan modell. ’

– På lång sikt hjälper det inte att gräla och bygga murar.

”DET HANDLAR OM LIKABEHANDLING”

Fullmäktigemedlem Hanna Borisov från Åland och kemisektorn tog fram exempel om den lokalt fördelade andelen av löneförhöjningarna. Den företagsspecifika andelen av löneförhöjningarna verkar delas ut till ett fåtal personer, anser hon.

– I ett företag med över 200 anställda kan det vara  bara 30 eller 50 som får en lönehöjning. Borde man kanske börja fråga sig hur mycket makt vi ska ge till arbetsgivaren, frågade sig Borisov.

Borisov nämner progam där man på arbetsplatsena till exempel kan nominera en arbetskamrat ”som alltid är glad och ställer upp”.

– Det ska heller inte vara så att den som är lite tystare och osynligare, men ändå jobbar hårt blir utan. Dessutom handlar det om likabehandling. Det här är pengar som facket förhandlar om, då ska det gälla alla, sa Borisov.

Första vice ordförande Turja Lehtonen berättade i sitt svar att hans erfarenhet är att ”i fyra av fem företag finns det en önskan om att ta vad som finns att få från arbetsgivaren medan en på fem skulle lämna resten på bordet om inte alla får samma”.  Det är en diskussion som knappast kommer att upphöra i första taget.

Inom kemisektorn ska det förhandlas om löneförhöjningar i höst.

–  Jag hoppas på det bästa men förbereder mig på det värsta, säger Borisov.

Nedan följer en översikt över Industrifackets verksamhet år 2021.

Industrifackets fullmäktige: Industrifacket höll ordning på arbetsmarknaden

Industrifackets verksamhet år 2021 kännetecknades av kollektivavtalsförhandlingar. Det fanns en påtagande hot mot hela avtalssystemet på grund av att arbetsgivarna inom skogsindustrin och teknologiindustrin ändrat sin strategi.

Skogsindustrin rf. lämnade förhandlingsborden vilket innebar att avtalsförhandlingarna fördes på företagsnivå. Inom teknologiindustrin grundades en ny arbetsgivarförening som till sist uppnådde ett tillräckligt högt medlemsantal för att kunna verka som förhandlingspart.

Slutresultatet blev ett nationellt allmänbindande kollektivavtal inom teknologiindustrin och ett ökat antal medlemmar som arbetar inom tillämpningsområdet för normalbindande avtal inom mekaniska skogsindustrin.

I Industrifackets övriga avtalsbranscher förhandlade man om allmänbindande kollektivavtal i vanlig ordning. Inom timmerhusbranschen uppnådde man genom förhandlingar ett nytt kollektivavtal på riksnivå.

Något som Industrifacket kan se som en framgång är det faktum att förbundet lyckades med att upprätthålla ett förhållandevis omfattande lugn på arbetsmarknaden trots det ibland oklara läget och den förändrade verkstadsmiljön.

ORGANISERING

Områden där det skett utveckling under året var organiseringsverksamheten och medlemsrekryteringen. Fokus låg här på företag inom teknologiindustrin och mekaniska skogsindustrin.

Bara inom mekaniska skogsindustrin fick Industrifacket fler än 1 000 nya medlemmar, organiseringsgraden steg med mer än 10 procent och över 20 nya förtroendemän inledde sitt uppdrag.

Kommunikationskampanjen TES-Tee elämäsi soppari (Gör ditt livs avtal) inleddes i maj om syntes och hördes i medier fram till slutet av året.

Industrifackets bokslut för 2021 visar ett överskott på 202 miljoner euro. Överskottet förklaras av omfattande försäljningsvinster i förbundets placeringsverksamhet. Slutsumman på balansräkningen var 710 883 185 euro.

Övriga exempel på lyckade åtgärder under året var att antalet studerandemedlemmar steg med 20 procent och förbundets telefonjourer svarade på mer än 11 000 samtal och det gjordes smidigare att bli medlem i Industrifacket. Förbundet ökade också på mängden service på andra språk än finska och svenska.

Dessutom kan man nämna stipendierna för studerande, Puurtaja-diplomet, informerandet på skolor, grundandet av resurskaféer för förtroendemän, införandet av den nya Duunivalmennus-tjänsten, satsningarna på kommunalvalet samt en reform av Industrifackets kontorsorganisation och ett nytt intranät som gjort den interna kommunikationen bättre.

Industrifackets verksamhetsår 2021 kännetecknades inte enbart av framgångar. På grund av coronapandemin måste flera evenemang och utbildningar ställas in eller senareläggas. Samtidigt blev ändå användningen av digitala verktyg en del av det vardagliga arbetet inom förbundet.

STRATEGI, EKONOMI OCH MOTIONER

Industrifackets kongressval anordnas 10–31.3.2023 och själva kongressen 22 –24.5.2023 i Tammerfors. En förberedande åtgärd är ett diskussionsunderlag som utarbetats med tanke på kongressen. Diskussionsunderlaget fokuserar på förbundets strategi för kongressperioden 2023–2028. Tanken är att pappret behandlas i fackavdelningarna och utgående från det utarbetar sina motioner för förbundskongressen.

Fackavdelningarna förde fram sammanlagt 35 motioner till fullmäktige. Varje fackavdelning får svaren skriftligen från fullmäktige.

Specialbranschernas sektor vid Industrifacket upplöstes i början av året 2022 och avtalsbranscherna och deras beslutsfattande organ är fördelade inom sektorn fördelades med de två övriga sektorerna. De nya sektor- och kollektivavtalsdelegationerna medlemmar finns listade på förbundets webbplats.

Industrifackets fullmäktige samlades i Helsingfors den 30 och 31 maj. Fullmäktige valde Tommi Sauvolainen till första vice ordförande för fullmäktige. Orsaken är Jouni Larmi, som tidigare haft uppdraget, har blivit anställd av Industrifacket.

DE SISTA SPÅREN AV”KIKY” SKA BORT

Industrifackets fullmäktige anser att det mest effektiva och samtidigt det med den offentliga ekonomin mest neutrala sättet att förstärka köpkraften är att överföra på arbetsgivarna de socialförsäkringsavgifter som inom ramen för konkurrenskraftsavtalet flyttades över från arbetsgivarna till arbetstagarna. Läs hela ställningstagandet.

artikeln uppdateras

Läs mer om fullmäktigemötet här.