På svenska
Fackavdelning tvingades böta 15 000 euro – ”Då arbetsgivaren brutit mot avtal är böterna mindre”
En arbetskonflikt som ordnades då kollektivavtalet gällde ledde till att en fackavdelning inom Industrifacket tvingades böta 15 000 euro. Enligt Industrifackets jurist bötfälls arbetstagare betydligt hårdare än arbetsgivare.
Arbetsdomstolen dömde en fackavdelning som hör till Industrifacket att betala en så kallad gottgörelsebot på 15 000 euro till Teknologiindustrins arbetsgivare rf, till följd av en arbetskonflikt som gick av stapeln under tiden som det fanns ett gällande kollektivavtal. Dessutom dömdes avdelningen betala rättegångskostnaderna.
Det är fråga om den första domen mot en fackavdelning inom Industrifacket efter att de nya strejklagarna trätt i kraft. Riksdagen godkände våren 2024 regeringens proposition om ändringar i lagen om kollektivavtal och lagen om medling i arbetstvister.
Den nya lagen innebär bland annat att nivån på gottgörelseböter som kan dömas ut för arbetskonflikter som strider mot fredsplikten höjs märkbart. I fortsättningen kan domstolen döma ut en bot på minst 10 000 euro och högst 150 000 euro. Tidigare var maxbeloppet 37 400 euro och någon nedre gräns fanns inte inskrivet i lagen.
Böterna i fall där arbetsgivaren medvetet brutit mot kollektivavtalet är mindre.
Enligt Industrifackets jurist Meri Heikelä var domen från arbetsdomstolen väntad, men hon anser ändå att det rörde sig om en förvånansvärt hög summa.
– Särskilt med tanke på att böterna i de fall där arbetsgivaren medvetet brutit mot kollektivavtalet är betydligt mindre, säger Heikelä.
Enligt Heikelä har arbetsgivare som medvetet brutit mot kollektivavtal vanligtvis dömts till böter på några tusen euro. Skillnaden är betydande till arbetsgivarnas fördel.
I september dömde arbetsdomstolen till exempel flygbranschens fackförbund IAU och förbundets tre fackavdelningar att sammanlagt betala 67 000 euro i gottgörelsebot till Servicebranschernas arbetsgivare PAlTA för en utmarsch som ägde rum i december 2024.
OVANLIGT MED BÖTER UNDER MINIMIGRÄNSEN
Den fackavdelning inom Industrifacket som nu dömdes till att böta 15 000 euro för en arbetskonflikt som varade i 2,5 timme. Orsaken till arbetskonflikten var arbetstagarnas missnöje med de åtgärder som ett företag inom kylteknik övervägt och som behandlades i pågående omställningsförhandlingar.
Omkring hundra anställda i företaget deltog i strejken. Runt 70 var medlemmar i Industrifacket. Den fackavdelning som organiserade strejken har fler än 800 medlemmar.
Böterna får inte äventyra fackavdelningens verksamhetsmöjligheter.
Domstolen har möjlighet att jämka gottgörelseboten till under minimibeloppet i särskilda situationer. Jämkning kan tillämpas till exempel om boten på miniminivå skulle leda till att föreningens, det vill säga fackavdelningens, verksamhetsförutsättningar upphör och därmed förhindrar facklig verksamhet på grund av föreningens begränsade tillgångar.
– Domstolen måste bedöma att böterna inte får äventyra fackavdelningens verksamhetsmöjligheter.
Enligt Heikelä kan domstolen också jämka gottgörelseboten till under miniminivån i lagen i sådana situationer där arbetskonflikten varit så begränsad eller pågått en så kort tid att den endast orsakat små problem för arbetsgivarens verksamhet. Även orsaken bakom stridsåtgärden och bakgrunden till arbetskonflikten kan beaktas i domstolen.
I fallet med Industrifackets fackavdelnings fall ansåg domstolen att det inte fanns grunder för att jämka böterna.
Industrifackets Heikelä påminner ändå fackavdelningar om att jämkning av gottgörelseboten under minimigränsen verkar höra till ovanligheterna i domstolen.
– Det verkar som om gottgörelseboten döms ut till minst 10 000 euro om det inte finns särskilt tydliga skäl för jämkning. Det kan vara en betydande summa för många fackavdelningar, säger Heikelä.
– Å andra sidan visar rättspraxis att böterna verkar ligga närmare minimigränsen än att närma sig maxbeloppet på 150 000 euro. Men det måste ändå sägas att lagstiftningen har skärpts avsevärt och det har skett till arbetstagarnas nackdel.
