Huvudförtroendeman Ann-Louice Ormiskangas: ”Folk har vaknat, det räcker nu”

Då Industrifackets fullmäktige samlades till höstmöte i Helsingfors, fanns det inget tvivel om vilka som är de viktiga frågorna. Fullmäktige disskuterade det inflammerade förhandlignsläget, arbetsgivarnas orimliga krav i förhandlingarna och stundande stridsåtgärder.

Helsingfors 28.10-29.11.2019.2019

– Det känns som om folk nu har vaknat. Det räcker nu, säger Ann-Louice Ormiskangas, fullmäktigeledamot och huvudförtroendeman på Herrmans i Pedersöre.

Herrmans tillverkar arbetslampor och körljus till bland annat gruv- , skogs- och jordbruksmaskiner samt cykelkomponenter.

– För  vår del skulle det här med kiky kanske inte varit tillräckligt för att få fart på folk eftersom vi lokalt har avtalat bort kikytimmarna. Det är bland annat arbetsgivarens krav gällande tjänsteårtillägg, semesterersättning och övertid, som gjort människor oroliga, säger Ormiskangas.

Ormiskangas intygar att folk på jobbet den här gången följer med läget på ett helt annat sätt än tidigare. Anställda som tidigare inte varit medlemmar i Industrifacket har närmat sig henne och velat gå med i facket.

Industrifackets fullmäktige samlades till möte i Paasitorni i Helsingfors 28.-29.11.2019. Från vänster Atte Kilpinen, Ville Hänninen, Veera Hakanperä och Erja Haapalainen.

TACKSAMHETEN LYSER MED SIN FRÅNVARO

– Är det här verkligen det tack vi får för att vi obetalt talkoarbete i tre år, frågar sig Daniel Hannus, fullmäktigemedlem och huvudförtroendeman på kyldisktillverkaren Viesmann i Borgå.

På Hannus arbetsplats är folk fundersamma och frågar ”inte är det väl möjligt att kiky trots allt kommer tillbaka, säger Hannus.

Han intygar att stämningen på jobbet är sådan att man nu kommer att göra allt för att talkoarbetet ska ta slut.

– Det finns de som gärna skulle ha varit med genast i första vågen, intygar Hannus.

”Det verkar ändå som om allmänheten är på donarnas sida”, kommenterar fullmäktigeledamot Daniel Hannus mediernas inte alltid så positiva omdömen om Industrifackets stridsåtgärder.

INDUSTRIFACKET BÄR ANSVARET

I många förhandlingsbord och arbetsplatser sneglar man det som händer i teknologiindustrins förhandlingsbord. Ett bord som nu finns i riksförlikningsmannens kontor.

Hannus anser att Industrifacket bra kan och ska axla det ansvar som krävs för att kämpa bort talkotimmarna som infördes i samband med konkurrenskraftsavtalet – och för teknologisektorn sades upp från och med slutet av året.

– Jag är inte så otimistisk.  Det kommer säkert att krävas stridsåtgärder före vi har ett avtal, säger Hannus bestämt.

–Vi befinner oss inför en kamp. Det är uppenbart att arbetsgivarna gått in för att krossa den organiserade fackföreningsrörelsen.

Hannus menar att det är i det ljuset man måste se hela postkonflikten, som varit nummer ett på dagordningen under veckorna som ledde upp till fullmäktigemötet. Medierna har inte alla gånger gånger precis strykit facket medhårs under höstens förhandlingar.

– I offentligheten verkar det ändå som om allmänheten ändå är på donarnas sida, säger Hannus.

Ordförande Riku Aalto: Arbetsgivarna måste ändra sin inställning

Industrifacket deltar inte i de pågående kollektivavtalsförhandlingarna med några orimliga krav. Förbundet vill ha en rättvist fördelad bit av den gemensamma kakan.

– Arbetsgivarnas vilja verkar nu vara den, att man söker lösningar via riksförlikningsmannens kontor. Hoppas att det där finns förhandlare med en lite annan inställning, än vad vi fått erfarenhet under hösten, sade Industrifackets ordförande Riku Aalto i sitt öppningstal inför Industrifackets fullmäktigemöte i Helsingfors.

Industrifackets ordförande Riku Aalto talar inför fullmäktige i Helsingfors.

Han påminde om att Industrifacket inte går ut i strejk för skojs skull, utan att förbundet är tvunget att ta till stridsåtgärder på grund av arbetsgivarnas hårdnackade inställning. Arbetsgivarna har gett flera exempel på det här genom de hårda kraven kring arbetstiden, men även ett exceptionellt antal element som skulle innebära en försämring i jämförelse med de nuvarande avtalen.

– Om någon i arbetsgivarlägret tror att det blir lättare att nå ett avtal om man hotar till exempel med att sluta bära upp medlemsavgifter, så har den fel, sa Aalto

Aalto förundrade sig också över arbetsgivarorganisationen Metsäteollisuus beteende. Arbetsgivarförbundet utlyste lockout på onsdagen. Det gäller sex dagar på utvalda arbetsplatser i december.

– Efter att vi varslat om strejk, var det många höga chefer inom Skogsindustrin som klagade på att en tredagarsstrejk kostar tiotals miljoner euro. Nu har de av någon orsak inte räknat ut kostnaderna för en dubbelt längre lockout. Spelar de inte nu så stor roll, frågade Aalto.

I talarstolen 1. vice ordförande Turja Lehtonen.

Första vice ordförande Turja Lehtonen uttryckte sin oro över de ökande motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare.

– Jag önskar innerligt att det här inte är den riktning utvecklingen går i. Jag stöder varmt Lauri Ihalainens initiativ om ett gemensamt bord, där man tillsammans kunde se över de stora förändringarna på arbetsmarknaden.

Industrifacket behandlade under sitt möte förutom det aktuella avtalsläget också bland annat förändringar i förbundets organisation samt verksamhetsplanen för år 2020.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA

Uppdaterad 2.12 klockan 8.20 ett förtydligande om att Herrmans producerar även cykelkomponenter. 

STREJK 9.–11.12: Huvudförtroendemannen på Nestes raffinaderi i Borgå:”De försöker få facket på knä”

Arbetsgivarnas hårda krav på försämringar och brist på förhandlingsvilja har lett till att man på Nestes raffinaderi i Sköldvik i Borgå har börjat förbereda sig på strejk, säger huvudförtroendeman Sami Ryynänen. Han har själv erfarenhet av höstens förhandlingar då han suttit vid kemisektorns förhandlingsbord.

SAMI RYYNÄNEN
Huvudförtroendeman
Neste Oyj, Borgå
Styrelsemedlem i Industrifacket

Om ett avtal inte nås före den 9 december kommer runt 1 000 anställda vid Nestes raffinaderier i Borgå och Nådendal att gå i strejk.

– Här på raffinaderiet i Borgå har vi börjat förbereda oss på strejk och vi förhåller oss till det på så sätt att det kommer att bli av, säger Ryynänen.

Förhandlingarna inom kemibranschen avbröts, efter att arbetsgivarna stod fast vid kravet på att arbetsgivarna inte längre skulle uppbära medlemsavgifter. Efter det har läget stått stilla.

Enligt Ryynänen är kampviljan på topp och i Sköldvik finns det motivation att gå ut i strejk.

– Folk är beredda på att kämpa för att vi ska få bort alla försag på försämringar som  arbetsgivarsidan har presenterat i förhandlingarna, säger Ryynänen.

SLÅR HÅRT MOT NESTE

Enligt Ryynänen kommer följderna av strejken att vara omfattande, för Nestes del rent av enorma.

– Om vi ser på de beslutande organen inom Kemiindustrin, så sitter där representanter för Neste. De har varit med och besluta om och stöda arbetsgivarsidans krav inför förhandlingarna. Kanske strejken då ska påverka även Neste, säger Ryynänen.

Målet med strejken är att sätta ett stopp för arbetsgivarens krav på försämringar, anser Ryynänen.

– Jag anser att arbetsgivarna visar sina kort i samband med frågan om medlemsavgifterna. De blottar det långsiktiga målet, som är att få facket ner på knä.

– De talar varmt om lokala avtal men vill samtidigt försvaga förtroendemannens ställning och utöka arbetsgivarens direktionsrätt i kollektivavtalen. De vill att kollektivavtalet blir en maximinivå och att man bara kan avtala lokalt om sådant som är under den nivå som står i kollektivavtalet. Det låter som  Sipiläs lagpaket.

– Nu försöker de få igenom samma saker genom kollektivavtalsförhandlingarna, säger Ryynänen.

ARBETSTAGARNA HAR INGA SKYHÖGA KRAV

Gällande substansfrågor, eller de så kallade texterna i kollektivavtalet, har arbetstagarna inte några stora förväntningar, enligt Ryynänen.

– Vi koncentrerar oss på att få bort 24 ”kikytimmar” och samtidigt få en rimlig lönehöjning, som försvarar arbetstagarnas köpkraft och lite förbättrar den. I jämförelse med våra konkurrentländer är inte våra målsättningar gällande löneförhöjningar på något sätt orimliga.

I grannlandet Sverige har facken inom industrin gått ut med ett gemensamt lönekrav på 3,0 procent inför avtalsrörelsen 2020.

Ryynänen som själv deltagit i förhandlingarna anser att arbetsgivarens verksamhet kännetecknats av en ovilja att förhandla.

– I offentligheten babblas det om att Kemiindustrin skulle ha velat förhandla fram en lösning. Det borde ha synats också i förhandlingsborden. De höll fast med tänder och klor vid alla sina förslag. Inte fanns där riktigt förutsättningar för att nå ett avtal.

För kemibranschernas del börjar tiden löpa ut. Teknologiindustrin har varit i ett avtalslöst tillstånd sedan slutet av oktober.

– Vi har en vecka kvar i kemisektorns förhandlingsbord. Vi har fortfarande arbetsfred och ett giltigt kollektivavtal. Alltid kan det ju hända ett mirakel, men just nu verkar det inte så, säger Ryynänen.

TEXT JARI ISOKORPI
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

 

ÖVERTIDSFÖRBUD 4.–24.11: Övertidsförbudet börjar bita, säger förtroendeman

Huvudförtroendemannen på Kone Hissit säger att arbetstagarna är villiga att kämpa för sina arbetsvillkor och få bort ”kikyn”.

Det duger inte med några försämringar. Det finns ett behov av förbättringar, sammanfattar Tapio Kuhmonen, huvudförtroendeman på Kone Hissit i Helsingfors, stämningen under pågående övertidsförbud.

Enligt Tapio Kuhmonen började övertidsförbudet verka på Kone Hissit omedelbart då övertidsförbudet inleddes den 4 november.  

– Arbetsgivaren har varit tvungen att göra nya arrangemang och till exempel kallat in högre tjänstemän för att göra nattjobb på Helsingfors-Vanda flygplats, säger Kuhmonen.

Arbetstagarna sköter nödarbeten i vanlig ordning under övertidsförbudet. Det handlar om att se till människornas hälsa och säkerhet.

– Ett övertidsförbud på två veckor har garanterat en inverkan. Övertidsförbudet slår hårdast mot monteringen och reparationsarbetet. Det finns sammanlagt 535 anställda och vi jobbar mycket övertid. Det sker ofta på kvällen och nattetid. ”Keikkorna” ser inte till vad klockan råkar vara just då.

– På årsnivå har vi nått maximinivå av övertidsjobb. Arbetsgivaren har ansökt om tillstånd för tilläggsarbete. Jag skulle anställa mer folk i stället för att ha så stora mängder övertidsjobb, säger Kuhmonen.

BEREDDA ATT TA TILL ÅTGÄRDER

Arbetstid, löner och förbättring av arbetsvillkoren är Kuosmanens topprioriteringar för kollektivavtalsförhandlingarna..

– Vi har ingen förlängning av arbetstiden för nästa år, och en sådan inför vi inte i någon form. Dessutom behöver vi lönehöjningar som garanterar köpkraften. Det räcker inte med att sänka inkomstskatten. Det är ett tillfälligt trick. Det dugerinte med några försämringar. Det finns ett behov för förbättringar, säger Kuhmonen.

Kuhmonens fackavdelning, Helsingin Hissityöntekijät, är namnet till trots en fackavdelning som samlar medlemmar från hissföretag i hela landet.  Avdelningen hade sitt höstmöte i början av november.

– Det finns en förståelse för att det kan krävas stridsåtgärder om vi inte kommer vidare i förhandlingarna på annat sätt. Det ses som en viktig uppgift att försvara arbetstagarnas ställning och arbetsvillkor, säger Kuhmonen.

TEXT PETTERI RAITO
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

FOTO KITI HAILA

Övertidsförbud

Övertidsförbudet inleddes måndagen 4.11.2019 och avslutas 24.11. Övertidsförbudet gäller runt 100 000 arbetstagare.

Förhandlingarna inom teknologiindustrin har inte lett till ett nytt kollektivavtal och det gamla löpte ut torsdagen 31.10. Förhandlingarna inleddes i augusti och det har blivit tydligt att arbetsgivaren endast tagit med sig förslag på försämringar till förhandlingsbordet.

Det är främst vid det faktum att arbetsgivarna inom teknologiindustrin vill hålla fast vid förlängningen av arbetstiden med 24 timmar, som skon nu klämmer. Industrifacket har från första början meddelat att det inte går för sig.

– Förlängningen av arbetstiden avtalades i samband med konkurrenskraftsavtalet och det rör sig om ett tillfälligt arrangemang. Vi har sagt upp det i fem avtalsbranscher redan ifjol, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Industrifacket utlyste ett övertidsförbud för branscherna inom teknologiindustrin. Övertidsförbudet trädde i kraft måndagen 4.11.

Ordförande Aalto bekräftar att arbetsgivarnas mål under förhandlingarna kännetecknats av ett drag. De bygger på att en vilja att smula sönder avtalssystemet och försämra arbetsvillkoren.

– Förslagen har gällt förlängning arbetstiden, minska lönerna, försämra de sociala bestämmelserna, försvaga förtroendemännens ställning och begränsa strejkrätten, säger Aalto.

Dessutom har arbetsgivaren kommit till förhandlingsbordet med en nollinje gällande löneförhöjningar.

– Arbetstagarna har burit sitt strå till stacken för företagens och Finlands konkurrenskraft. Det är rent utsagt ofattbart att tänka att arbetstagarna inte förtjänat sina löneförhöjningar.

Förhandlingarna pågår som bäst även för den mekaniska skogsindustrin, kemibranschen och flera branscher inom sektorn för specialbranscherna.

– Den råa linjen har kommit fram i arbetsgivarnas beteende även i de andra förhandlingsborden, säger Aalto.

Information om övertidsförbudet

Du får information om övertidsförbudet av din förtroendeman, förbundets webbsidor och Industrifackets telefonjour.

På fackets webbsida hittar finns en Frågor och svar-sida där de vanligaste frågorna om övertidsförbudet besvaras. Information om övertidsförbudet får de genom Industrifackets webbsidor och telefonjouren.

Telefonnumret till jouren är 020 690 447. Där svarar man på frågor må-fre klockan 8.30–15. Frågor kan även skickas in per e-post till lakkopaivystys@teollisuusliitto.fi.