Förtroen­deman på icke-organi­serad arbetsplats – ”Ibland känns det som att jag är jurist”

En huvudfört­roen­deman måste kunna förstå och tolka kollek­ti­vav­talet på olika sätt i organi­se­rade företag som tillhör en arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tion jämfört med oorga­ni­se­rade företag. I organi­se­rade företag gäller kollek­ti­vav­talet i sin helhet medan det i så kallade icke-organi­se­rade företag gäller det endast delvis, utgående från avtalets allmän­bin­dande verkan.

Tekno­lo­gifö­re­taget Bluefors i Helsing­fors simmar mot strömmen. Företaget tillverkar kryos­tater, det vill säga apparater för att uppnå mycket låga tempe­ra­turer, och anställer 140 personer. Kryos­tater används bland annat för att kyla ner högtek­no­lo­giska kvant­da­torer.  Företaget hör ändå inte till ett arbetsgivarförbund.

Jag tycker att det är till fördel för både arbets­ta­garna och arbets­gi­varen att huvudfört­roen­de­mannen kommu­nicerar mellan dem och tar upp frågor i förväg.

Även om Bluefors inte är en organi­serad arbets­gi­vare är de anställda relativt väl organi­se­rade. Organi­sa­tions­graden ligger klart över 60 procent. Bluefors verkar inom tekno­lo­giin­dustrin och följer det allmän­bin­dande avtalet inom teknologiindustrin.

Huvudfört­roen­deman Robert Rydberg berättar att hans uppdrag hittills har varit relativt utmanande, även om det ännu aldrig har behövts föras omställ­ningsför­hand­lingar i produktionen.

Regeringen beslöt att utvidga möjlig­heten till lokala avtal även till icke-organi­se­rade företag. Reformen trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt Rydberg har han dock inte behövt sätta sig in i alla krume­lurer kring lokala avtal eftersom hans arbets­gi­vare inte har sett något behov av det.

– Jag kan inte säga varför arbets­gi­varen inte velat organi­sera sig. Ibland har jag hört motive­ringen att de vill förbli på något sätt självs­tän­diga, säger Rydberg.

FÖRTROENDEMANNEN GYNNAR OCKSÅ ARBETSGIVAREN 

Rydberg berättar att hans arbets­gi­vare tillåter honom att använda fyra timmar i veckan av arbets­tiden för uppdraget som huvudfört­roen­deman. Enligt Rydberg går det ändå betyd­ligt mer tid åt till förtroendeuppdraget.

– Jag tycker att det är till fördel för både arbets­ta­garna och arbets­gi­varen att huvudfört­roen­de­mannen kommu­nicerar mellan dem och tar upp frågor i förväg. Om man inte disku­terar saker i förväg orsakar förändringar som man bara snabbt meddelar om betyd­ligt mer missnöje än förändringar som man har disku­terat och känner till i förväg.

Jag tycker ändå om det här uppdraget. Det beror ändå mycket på arbetsplatsen hur väl det går att sköta det.

Enligt Rydberg innebär det att arbets­gi­varen inte är organi­serad i ett arbets­gi­varför­bund att han måste vara väl insatt i vilka frågor som omfattas av det allmänt bindande kollek­ti­vav­talet och vilka som inte gör det.

– Jag har fått en ganska bra förståelse för i vilka frågor arbets­gi­varen kan avvika från kollek­ti­vav­talet och i vilka inte. Ibland känns det som att jag är jurist.

Enligt Rydberg är fackets stöd ovärder­ligt för att kunna sköta hans uppgifter.

– Jag tycker ändå om det här uppdraget. Det beror ändå mycket på arbetsplatsen hur väl det går att sköta det.