Förtroendeman på icke-organiserad arbetsplats – ”Ibland känns det som att jag är jurist”
Robert Rydberg är huvudförtroendeman i ett företag som inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation. Han måste sätta sig in noggrant i vad som ingår i det allmänt bindande kollektivavtalet och vad som inte gör det.
En huvudförtroendeman måste kunna förstå och tolka kollektivavtalet på olika sätt i organiserade företag som tillhör en arbetsgivarorganisation jämfört med oorganiserade företag. I organiserade företag gäller kollektivavtalet i sin helhet medan det i så kallade icke-organiserade företag gäller det endast delvis, utgående från avtalets allmänbindande verkan.
Teknologiföretaget Bluefors i Helsingfors simmar mot strömmen. Företaget tillverkar kryostater, det vill säga apparater för att uppnå mycket låga temperaturer, och anställer 140 personer. Kryostater används bland annat för att kyla ner högteknologiska kvantdatorer. Företaget hör ändå inte till ett arbetsgivarförbund.
Jag tycker att det är till fördel för både arbetstagarna och arbetsgivaren att huvudförtroendemannen kommunicerar mellan dem och tar upp frågor i förväg.
Även om Bluefors inte är en organiserad arbetsgivare är de anställda relativt väl organiserade. Organisationsgraden ligger klart över 60 procent. Bluefors verkar inom teknologiindustrin och följer det allmänbindande avtalet inom teknologiindustrin.
Huvudförtroendeman Robert Rydberg berättar att hans uppdrag hittills har varit relativt utmanande, även om det ännu aldrig har behövts föras omställningsförhandlingar i produktionen.
Regeringen beslöt att utvidga möjligheten till lokala avtal även till icke-organiserade företag. Reformen trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt Rydberg har han dock inte behövt sätta sig in i alla krumelurer kring lokala avtal eftersom hans arbetsgivare inte har sett något behov av det.
– Jag kan inte säga varför arbetsgivaren inte velat organisera sig. Ibland har jag hört motiveringen att de vill förbli på något sätt självständiga, säger Rydberg.

FÖRTROENDEMANNEN GYNNAR OCKSÅ ARBETSGIVAREN
Rydberg berättar att hans arbetsgivare tillåter honom att använda fyra timmar i veckan av arbetstiden för uppdraget som huvudförtroendeman. Enligt Rydberg går det ändå betydligt mer tid åt till förtroendeuppdraget.
– Jag tycker att det är till fördel för både arbetstagarna och arbetsgivaren att huvudförtroendemannen kommunicerar mellan dem och tar upp frågor i förväg. Om man inte diskuterar saker i förväg orsakar förändringar som man bara snabbt meddelar om betydligt mer missnöje än förändringar som man har diskuterat och känner till i förväg.
Jag tycker ändå om det här uppdraget. Det beror ändå mycket på arbetsplatsen hur väl det går att sköta det.
Enligt Rydberg innebär det att arbetsgivaren inte är organiserad i ett arbetsgivarförbund att han måste vara väl insatt i vilka frågor som omfattas av det allmänt bindande kollektivavtalet och vilka som inte gör det.
– Jag har fått en ganska bra förståelse för i vilka frågor arbetsgivaren kan avvika från kollektivavtalet och i vilka inte. Ibland känns det som att jag är jurist.
Enligt Rydberg är fackets stöd ovärderligt för att kunna sköta hans uppgifter.
– Jag tycker ändå om det här uppdraget. Det beror ändå mycket på arbetsplatsen hur väl det går att sköta det.