Fört­roen­de­man på icke-orga­ni­se­rad arbetsplats – ”Ibland känns det som att jag är jurist”

En huvudfört­roen­de­man måste kunna förstå och tolka kollek­ti­vav­ta­let på olika sätt i orga­ni­se­rade före­tag som till­hör en arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tion jämfört med oorga­ni­se­rade före­tag. I orga­ni­se­rade före­tag gäller kollek­ti­vav­ta­let i sin helhet medan det i så kallade icke-orga­ni­se­rade före­tag gäller det endast delvis, utgående från avta­lets allmän­bin­dande verkan.

Tekno­lo­gifö­re­ta­get Blue­fors i Helsing­fors simmar mot ström­men. Före­ta­get till­ver­kar kryos­ta­ter, det vill säga appa­ra­ter för att uppnå mycket låga tempe­ra­tu­rer, och anstäl­ler 140 perso­ner. Kryos­ta­ter används bland annat för att kyla ner högtek­no­lo­giska kvant­da­to­rer.  Före­ta­get hör ändå inte till ett arbetsgivarförbund.

Jag tycker att det är till fördel för både arbets­ta­garna och arbets­gi­va­ren att huvudfört­roen­de­man­nen kommu­nice­rar mellan dem och tar upp frågor i förväg.

Även om Blue­fors inte är en orga­ni­se­rad arbets­gi­vare är de anställda rela­tivt väl orga­ni­se­rade. Orga­ni­sa­tions­gra­den ligger klart över 60 procent. Blue­fors verkar inom tekno­lo­giin­dustrin och följer det allmän­bin­dande avta­let inom teknologiindustrin.

Huvudfört­roen­de­man Robert Rydberg berät­tar att hans uppdrag hittills har varit rela­tivt utma­nande, även om det ännu aldrig har behövts föras omställ­ningsför­hand­lin­gar i produktionen.

Rege­rin­gen beslöt att utvidga möjlig­he­ten till lokala avtal även till icke-orga­ni­se­rade före­tag. Refor­men trädde i kraft vid årss­kif­tet. Enligt Rydberg har han dock inte behövt sätta sig in i alla krume­lu­rer kring lokala avtal efter­som hans arbets­gi­vare inte har sett något behov av det.

– Jag kan inte säga varför arbets­gi­va­ren inte velat orga­ni­sera sig. Ibland har jag hört moti­ve­rin­gen att de vill förbli på något sätt självs­tän­diga, säger Rydberg.

FÖRTROENDEMANNEN GYNNAR OCKSÅ ARBETSGIVAREN 

Rydberg berät­tar att hans arbets­gi­vare tillå­ter honom att använda fyra timmar i veckan av arbets­ti­den för uppdra­get som huvudfört­roen­de­man. Enligt Rydberg går det ändå betyd­ligt mer tid åt till förtroendeuppdraget.

– Jag tycker att det är till fördel för både arbets­ta­garna och arbets­gi­va­ren att huvudfört­roen­de­man­nen kommu­nice­rar mellan dem och tar upp frågor i förväg. Om man inte disku­te­rar saker i förväg orsa­kar förändrin­gar som man bara snabbt medde­lar om betyd­ligt mer miss­nöje än förändrin­gar som man har disku­te­rat och känner till i förväg.

Jag tycker ändå om det här uppdra­get. Det beror ändå mycket på arbetsplat­sen hur väl det går att sköta det.

Enligt Rydberg innebär det att arbets­gi­va­ren inte är orga­ni­se­rad i ett arbets­gi­varför­bund att han måste vara väl insatt i vilka frågor som omfat­tas av det allmänt bindande kollek­ti­vav­ta­let och vilka som inte gör det.

– Jag har fått en ganska bra förståelse för i vilka frågor arbets­gi­va­ren kan avvika från kollek­ti­vav­ta­let och i vilka inte. Ibland känns det som att jag är jurist.

Enligt Rydberg är fackets stöd ovär­der­ligt för att kunna sköta hans uppgifter.

– Jag tycker ändå om det här uppdra­get. Det beror ändå mycket på arbetsplat­sen hur väl det går att sköta det.