En sista ytbehandling före sjösättningen. De anställda på Nautor har byggt mer än 2 300 båtar sedan företaget grundades på 1960-talet.

Nya villkor för de anställda som byggt Tom Cruises lyxbåt i Jakobstad

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO

I våras förpas­sades båtbyg­garnas eget kollek­ti­vavtal till histo­rien. På Nautor i Jakobstad anser man att övergången gått rätt så bra.

Här i Jakobstad har man tillverkat segelbå­tarna av modell Swan sedan mitten av 1960-talet.

– Det har blivit samman­lagt ungefär 2 300 båtar under åren. En sådan där tar ungefär två år att bygga, berättar huvudfört­roen­deman Stefan Sjölund och pekar uppåt.

Huvudfört­roen­de­mannen Stefan Sjölund anser att övergången från båtbranschens kollek­ti­vavtal till plast- och kemisk produk­tin­dustri gått bättre än man först befarade. De s.k. ”pekkanen-dagarna” har varit den största stötestenen.

I produk­tions­hallen är man som bäst i färd att utföra de sista arbet­supp­gif­terna i flera meters höjd, nästan i taknivå. Imorgon är det nämligen dags för att sjösätta en Swan på 128 fot, det vill säga nästan 40 meter. Det rör sig om den nästs­törsta båten som tillver­kats här. Efter ytter­li­gare tester ska hon och den influgna besätt­ningen färdas mot Monaco och båtuts­täll­ningen där.

Det osäkra läget på världs­mark­naden åters­peglas inte direkt här då prislappen för de minsta båtarna rör sig vid dryga miljonen och i övre ändan kan det handla om tiotals miljoner. Båtarna utgör en av Finlands få direkta lyxvaror.

Filmst­järnan Tom Cruise besökte nyligen fabriken och bekan­tade sig med båten han köpt. Cruises blixt­visit till Nautor var en första­si­des­nyhet i hela landet. ”Vacker”, lät Top Gun-stjär­nans utlåtande om den nya anskaffningen.

Här blir en säng till. Snickaren Christer Kotka har ett längre perspektiv efter snart 40 år på Nautor. Han kommer ihåg hur man i tiderna hade två veckor ledigt då man jobbat tio år. ”Allt var bättre förr”, skrattar han.

De runt 220 produk­tion­sans­tällda och sjuttio­talet under­le­ve­ran­törer jobbar med ett nytt kollek­ti­vavtal på företaget. Förutom fabriken i Jakobstad har Nautor också en mindre enhet i Kållby i Peder­söre där man tillverkar bland annat formar för skroven. De större båtarna tillverkas i regel i kolfiber i dagens läge.

Arbets­miljön på Nautor har redan i nuläget en tätt inter­na­tio­nell prägel. Under­le­ve­ran­törer och kundernas egna anställ­dafrån bland annat Grekland och Storbri­tan­nien kommer emot i hallen.

Båtbranschen har i det tysta genomgått en typ av förändring.

För ett drygt år sedan medde­lade Båtbranschens arbets­gi­varför­bund avtals­part­nern Industri­facket om att förbundet inte längre kommer att göra upp ett eget kollek­ti­vavtal för avtalsbranschen båttillverkning.

Avtalet tilläm­pades i minst ett trettiotal företag och antalet medlemmar i Industri­facket i branschen räknades i flera hundra.

BÅTBYGGARE I PLASTINDUSTRIN

Huvudfört­roen­deman Stefan Sjölund berättar att arbets­gi­vare och förtroen­de­valda från Nautor och ett antal större företag i nejden, Baltic Yachts, Finnmaster och Sargo, träffades några gånger för att disku­tera och förhandla om övergången till att tillämpa kollek­ti­vav­talet för plast- och kemisk produktindustri.

– Den största stötesten var utjäm­nings­da­garna eller ”pekka­nen­da­garna”. I plastin­dustrins avtal betalas de ut i samband med lönen, medan i båtin­dustrins avtal betalas pengarna ut i samband med att man höll sin ledighet. Det leder till ett visst bortfall.

Bertil Snellman bygger toaletten på en av de mindre jakterna som tillverkas på Nautor, en 50-fotare.

Det förekommer en del andra skill­nader också. Till exempel är semes­terpre­mien högre i det nya avtalet. Sjölund anser att det vikti­gaste i processen var att arbets­gi­varen gick med på att kompen­sera det ekono­miska bortfallet som övergången medförde.

– Inte helt och hållet, men nästan. En erfaren arbetare i produk­tion som jobbat 25 år skulle ha förlorat 2 000 euro i året utan kompen­sa­tion, räknade jag, berättar Sjölund.

Vi får vänta och se.

– Det är tidigt att säga hur det kommer att bli med det nya kollek­ti­vav­talet. Vi får vänta och se, säger Antti Wikström som ytbehandlar små dörrs­top­pare till barskåp.

På Nautor har man också gått igenom en del förändringar i och med att företaget utgör sedan ett drygt år tillbaka en del av den italienska Sanlo­rezo­koncernen som specia­li­serat sig på motorjakter.

Ifjol somras genomfördes samar­betsför­hand­lingar i företaget och runt 30 anställda fick gå. 

Nautor står för runt en tiondedel av omsätt­ningen i det italienska miljardbolaget.

BÅTBYGGARE I TEKNOLOGIINDUSTRIN

På Finnmaster i Karleby är det också bråda tider inför båtsä­songen. Ett trettiotal anställda arbetar i produk­tionen med att tillverka motorbåtar i glasfiber. I jämfö­relse med Nautors Swanar rör det sig om några storleksklasser mindre båtar. De typiska model­lerna ligger på mellan 7 och 10 meter.

– Våra kunder brukar ta ett varv via banken för att låneför­handla innan de köper en av våra båtar, säger Joni Alho, huvudfört­roen­deman för Karle­byen­heten på Finnmaster.

Efter att båtbranschens avtal slutade gälla i februari är det numera kollek­ti­vav­talet för tekno­lo­giin­dustrin som man följer på Finnmaster.

Lättare för alla om man inom firman pratar om samma saker med samma ord.

– Det handlar om att man i alla andra företag inom vår ägarkoncern följer tekno­lo­giin­dustrins avtal. Det är lättare för alla om man inom firman pratar om samma saker med samma ord och begrepp.

Finnmaster utgör en del av den inhemska koncernen Terra Patris som äger företag inom metallindustrin.

– Rätt bra allmänna löneför­höj­ningar har det varit i tekno­lo­giin­dustrin, säger Alho.

Även på Finnmaster är det arbets­tidsför­kort­ningen som orsakat mest huvudbry bland de anställda. Huvudfört­roen­de­mannen är ändå nöjd över att arbets­gi­varen lovat lägga in extra resurser för att

Nu återstår ändå andra problem. Omställ­ningsför­hand­lin­garna pågår som leder högst antagligen till permit­te­ringar i en månad inför semes­ter­sä­songen. Pande­mi­ti­dens båtboom har avtagit och det finns en hel massa begag­nade segelbåtar till salu.

Båtbyg­garnas avtal i ett nötskal

  • Båtbranschen syssel­sätter samman­lagt runt 3 500 personer i Finland. Runt 80 procent av produk­tionen går på export.
  • Arbets­gi­varför­bundet beslöt att de inte kommer att göra upp ett nytt kollek­ti­vavtal då det löpt ut 28.2.2025.
  • För att kollek­ti­vavtal ska vara allmän­bin­dande i en bransch krävs att hälften av de anställda i branschen jobbar i företag som är organi­se­rade i arbetsgivarförbundet.
  • Kollek­ti­vav­talet för båtin­dustrin förlo­rade sin status som allmän­bin­dande avtal år 2011.
  • De flesta företag i branschen tillämpar idag avtalet för plast- och kemisk produktindustri.
  • Det förekommer vissa skill­nader i avtalen. Till exempel ex betalas tjäns­teårs­til­lägget ut i varje lön i stället för som klumpsumma.
  • Ersätt­ning för utjäm­nings­dagar, eller ”pekkanen”, betalades ut enligt medel­timlön då man höll ledigt tidigare. I nya avtalet är ersätt­ningen inbakad i lönetabellerna.
  • Ersätt­ning för söcken­helger endast om helgen infaller på en arbetsdag till skillnad från båtbranschens avtal.
  • Högre tillägg för kvälls- och natts­kifte i det nya avtalet.

”Bättre än befarat”

– Det sker alltid nu och då att arbets­gi­var­sidan vill byta ut ett kollek­ti­vavtal och det öppnar alltid för risker för arbets­ta­garna. När det gäller båtbranschen finns det ändå inte tecken på att det skulle röra sig om en vilja att dumpa arbets­vill­koren, säger Toni Laiho, sektorchef för kemisek­torn vid Industrifacket.

Laiho och avtalschef Pasi Havio följde tillsam­mans med förbun­dets avtal­sex­perter och huvudfört­roen­demän nogrant med processen som ledde till att båtbranschens eget kollek­ti­vavtal upphörde.

Sektorchef Toni Laiho. FOTO ANTTI HYVÄRINEN

Laiho intygar att det i praktiken rörde sig om ett anmäl­ning­sä­rende från arbets­gi­var­sidan. Det fanns ett tidigare beslut från arbets­doms­tolen som stärkte arbets­gi­varför­bun­dets rätt till att handla så.

Båtbranschen har varit den i särklass mest svensksprå­kiga branschen i Industrifacket

I flera liknande förändringar har arbets­gi­varna kompen­serat de anställda för möjligt inkomst­bort­fall och upprätthållit anställ­nings­vill­koren på en viss nivå.

Laiho påpekar ändå att det inte finns något lagstadgat tvång på arbets­gi­varen att göra så.

–  Jag skulle säga att övergången har gått bättre än befarat, säger Laiho.

Båtbranschen har varit den i särklass mest svensksprå­kiga bransch då man ser till andelen medlemmar i Industri­facket då flera stora företag i branschen ligger i Jakobs­tads- och Karlebynejden.

Det kan också ha spelat in om man till exempel uppfattar att det finns en möjlighet till mer omfat­tande service på svenska i ett större arbetsgivarförbund.

– Det rör sig i förhål­lande om ett rätt litet avtal. Företagen i branschen vill satsa på själva verksam­heten, bygga och sälja båtar. Att jobba med att utveckla kollek­ti­vavtal kräver resurser, säger avtalschef Havio.

LÄS OCKSÅ: 

Fullt upp på Botnia Marin – ”Båtarna blir större och vi på golvet blir fler”

Toppenår för finländska båtex­porten – person­alen på Baltic Yachts byggde en stor del av den