Toppenår för finländska båtexporten – personalen på Baltic Yachts byggde en stor del av den

21.6.2022

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO

Båtbranschen slog alla tiders exportrekord ifjol. På Baltic Yachts i Jakobstadsnejden byggde personalen en stor del av den.

Det har sagts att den finländska industrin tillverkar produkter av hög kvalitet, men de regelrätta lyxprodukterna tillverkas annanstans. Undantaget hittar vi kanske i Jakobstadstrakten där man i årtionden tillverkat segelbåtar i premiumklassen.

Och det är frågan om en regelrätt exportindustri.

– Jag tror inte vi sålt en enda båt till en inhemsk kund under de 20 år jag jobbat här, säger Baltic Yachts huvudförtroendeman Lena-Maria Lind vid kaffebordet med en vacket utsikt mot havet.

Exportframgångarna för tillverkarna av större segeljakter i Österbotten har fortsatt under de senaste åren trots pandemier och geopolitiska spänningar. Härifrån Jakobstadstrakten levererades år 2021 ett rekordantal jakter utomlands och värdet på båtarna steg till närmare 200 miljoner euro.

Jag tror inte att vi sålt en enda båt till en finsk kund under de 20 år jag jobbat här

Enligt båtbranschens centralförbund Finnboat steg omsättningen för båtbranschens företag i Finland med 40 procent på ett år. Hela 96 procent av företagen i båtbranschen trodde att personalstyrkan hålls på nuvarande nivå eller växer under året.

Företagens exportfakturering för hela året låg på 518 miljoner euro, varav båtexportens andel var 442 miljoner euro. Tre av fyra båtar som tillverkas i Finland går på export.

Den allra fösrsta båten som byggdes på Baltic Yachts på 1970-talet är på besök i Jakobstad. Baltic 1 ser nästan liten ut i jämförelse med de segeljakter på närmare 200 fot som tillverkas idag.

Det kan ändå sägas att det största exporten av jakter år 2021 var Brittiska Jungfruöarna med tre segelbåtar till ett sammanräknat värde på 86 miljoner euro.

På andra plats kommer Italien med fyra segelbåtar till ett värde på 27 miljoner euro, medan Malta låg trea i segelbåtarnas exportmarknader.

Den enda båten som levererats till Malta beräknas dock vara värd 22 miljoner euro, så det handlar inte precis om några småpengar.

När till exempel Baltic säljer en båt så står det för en ansenlig del av den totala båtexporten i euro under året. Den slutliga prislappen och i många fall också namnet på köparen är ofta hemligstämplat.

I produktion är det också strikta regler för vad och var man får fotografera.

”ALLA LÄMPAR SIG INTE FÖR ATT BYGGA BÅTAR”

I produktionshallen i Jakobstad arbetar man som bäst med en 111-fotsjakt i kolfiberkomposit. Hon ska sjösättas om ett år.

Resan från ritbordet ut på de sju haven kan lätt ta fyra år, vet man i lamineringsteamet, som bäst håller på med att lägga vakuum. Det är här Lind håller till vanligen då hon inte sköter medlemmarnas ärenden.

När jag började på Baltic för 40 år sedan tillverkade vi mellan 10 och 15 båtar i året. Nu bygger vi en eller två

– Vi lägger en nätremsa för att få ännu bättre flöde på vakuumet. Det ska sparas vikt. På den här båten vill kunden ha så lite tyngd som möjligt. Dessutom ska det se snyggt ut, berättar Ann-Sofie Dahlroos.

Det här är inte svårt, men alla lämpar sig inte för att bygga båtar, säger Ann-Sofie Dahlroos.

Greger Granholm är den erfarnaste båtbyggaren i teamet.

– När jag började på Baltic för 40 år sedan tillverkade vi mellan 10 och 15 båtar i året. Nu bygger vi en eller två, säger Granholm. Då kunder vi ha sju båtar på tvären under samtidigt i hallen.  Nu har vi en på längden.

Jobbet har sina utmaningar.

– Alla lämpar sig helt enkelt inte för att bygga båtar. Speciellt under lamineringsperioden blir det att jobba i obekväma arbetsställningar mest hela tiden, säger  Dahlroos precis då kollegan Robin Thylin kryper in i ett trångt utrymme.

Greger Granholm och Robin Thylin laminerar. Stundvis obekväma arbetsställningar hör till nacksidorna i arbetet.

Sammanlagt har runt 550 jakter tillverkats på Baltic Yachts. Granholm har inte räknat hur många båtar han arbetat på över åren.Däremot anser lamineringsteamet att alla i personalen nog har en favorit som man minns med värme.

– Min favorit är Inukshuk. Den hade fina drivvedsdetaljer och björk i stället för teak, som är betydligt vanligare. Jag tycker teak är för mörkt, säger Lind.

Branta trappor och byggställningar är något som måste beaktas i arbetsmiljön.

107-fotaren Inukshuk har lämnat Jakobstad för världshaven för knappt tio år sedan. En snabb koll visar att den senaste hamn hon besökt ligger någonstans i Azorerna.

Inukshuk med besättning hyrs ut till ett pris på runt 70 000 euro i veckan.

Skorna ska av innan man hoppar ombord, vet snickarna Teppo Kivelä och Mauri Niva. 67-fotaren har nyss sjösatts och nu väntar jobb med inredningen innan testseglingen inleds.

”VISST MÅSTE MAN VARA STOLT”

Vid kajen intill produktionshallen ligger den nyligen sjösatta ”67:an” och väntar på det sista finliret. På Baltic talar man i produktion om båtarna, som kommer att få namn som Perseverance, Freedom eller Pink Gin, kort och gott med nummer. Numret kommer från båtens längd i fot.

”Den här båten är så ”liten” att man kommer ihåg på rak arm var det mesta ska ligga. Men vi bygger båtar där det kan finnas 1 000 olika takpaneler”, säger Karlebybon Teppo Kivelä.

Inne på 20-metersjakten ”67:an” är snickarna Teppo Kivelä och Mauri Niva i färd med att lägga inredningsdetaljer på plats.

– Vi har varit med från första början på den här båten. Den här båten är så ”liten” att man kommer ihåg på rak arm var det mesta ska ligga. Men vi bygger båtar där det kan finnas 1 000 olika takpaneler, säger Kivelä som jobbat på Baltic Yachts i 15 år.

Jag brukar säga att jag jobbar med att sminka båtar

Nu fixar Kivelä och Niva kökspaneler på sin plats. I dagens anda finns naturligtvis utrymme för bland annat en pizzaugn i köket, som är betydligt rymligare än i de flesta höghusettor.

– Vi gör världens bästa segelbåtar. Visst måste man vara stolt över det. Det här är ingen standardiserad serieproduktion utan varje båt är ny och helt sin egen, säger Kivelä.

Det hela lägger höga krav på materialet. Bland annat ska inredningsdetaljerna klara av olika klimat och temperaturväxlingar.

”Jag brukar säga att jag jobbar med att sminka båtar”, säger Lea Ripson. Hon tar han om de sista ”skönhetsfläckarna” innan båten är klar. I bakgrunden Mauri Niva och Teppo Kivelä.

PRODUKTION PÅ TVÅ STÄLLEN

Sedan 2008 har Baltic Yachts haft produktion på två ställen. Den andra anläggningen ligger i Bosund i Larsmo, där företaget grundades av fem båtbyggare för snart 50 år sedan. I produktion jobbar runt 140 personer, varav hälften i Jakobstad och hälften i Larsmo.

I Bosund håller man på med att flytta båten som tillverkas i en av produktionshallarna. I väntan på att hoppa tillbaka in i båten jobbar Stig Granholm med att tillverka delar som behövs för att isolera motorrummet.

Stig Granholm anser att det är viktigt att upprätthålla samhörigheten i ”Baltic-familjen”.

– Vi ska se till att dämpa vibrationerna som kommer från motorrummet ut i båten så bra som möjligt. Det jag jobbar mest med är ljudisolering och brandsäkerhet. Det har utvecklats mycket under åren, säger Granholm.

Granholms väg till Baltic Yachts gick i tiderna via taket. Han jobbade tidigare i metallbranschen och var anställd för att montera ventilation på taket till produktionshallen.

– Jag frågade chefen om de hade jobb och han sade att jag kan börja direkt. Så man kan säga att jag blev anställd på taket.

I båtbranschen är det alltid antingen för mycket eller för lite jobb

Johnny Svenfelt är vice förtroendeman på Baltic Yachts och jobbar i Bosund i Larsmo.

– Jag har jobbat i båtbranschen i 20 år. Här på Baltic i två omgångar sammanlagt nio år, men också på Nautor och Bella. I båtbranschen är det alltid antingen för mycket eller för lite jobb. Nu är det aningen för mycket, vilket är bra.

”Jag gillar utmaningar så jag tycker bäst om delarna i lackad kolfiber som är tekniskt fruktansvärt krävande att göra. Då hamnar man verkligen tänka efter vad man gör, säger Johnny Svenfelt som jobbar i Bosund.

Produktion på två ställen kan leda till problem om inte kommunikationen fungerar bra. Under den värsta coronatiden var det dessutom förbjudet för personalen att röra sig mellan anläggningarna i Jakobstad och Larsmo.

Alla är inte så ivriga på det. Det kan bli extra kostnader för familjerna

Inom företaget finns det planer att på sikt koncentrera produktionen till Jakobstad.

– Alla är inte så ivriga på det. Det kan bli extra kostnader för familjerna, till exempel en andra bil, säger Lind.

Hon tror ändå att de stigande byggpriserna kan lägga käppar i hjulet för flytten. Avsikten är ändå att byggarbetet inleds under nästa år.

– Det är lite tudelat.  Jag ser ju fördelarna med att ha all produktion på ett och samma ställe, men för mig blir det en längre väg till jobbet, säger Svenfelt.

För allmänheten skulle det innebära att något av en institution och klassiker och en given lokalnyhet, transporten av en färdig jakt längs vägen från Bosund till Jakobstad, blir historia i Jakobstadsnejden. Larsmo kommun skulle kanske också gärna ha kvar sin största industrarbetsgivare och betalare av samfundsskatt.

Julia Björnvik jobbade tidigare i köket medan hon sedan ett drygt halvt år tillbaka håller till i lackeriet i Baltic Yachts anläggning i Larsmo. ”Jag har lärt mig mycket nytt. Det bästa är att sprutmåla, det är så rewarding”.

– Det drygt hälften av personalen som hör till facket. Det är inte lätt att få nya medlemmar, men jag har märkt att yngre folk som har börjat här kommer med. Men man märker nog bra att många unga har en annan inställning. Jag tänker till exempel på ”pekkanen-dagarna” och betald ledighet. För många 20-åringar kan det vara en självklar sak, de vet inte att så har det inte alltid varit, säger Svenfelt.

Svenfelt anser att jobbet med förtroendeupdraget går i vågor, precis som själva arbetet också. Ibland blir det mera och ibland mindre arbete.

FLER PERMITTERINGAR UTAN KONKURRENTEN

Permitteringar har inte varit vardagsmat på Baltic Yachts. Det som underlättat läget i situationer där det funnits mindre jobb är att då har personal hyrts ut till grannen och konkurrenten i Jakobstad, Nautor, som tillverkar segeljakter av modell Swan.

– Utan Nautor tror jag att vi skulle ha haft betydligt flera permitteringar längs åren, säger Lind.

Det handlar om ett gentlemannaavtal med flera år på nacken. I praktiken innebär det till exempel att om en anställd själv söker jobb på det andra bolaget är det okej, men företagen ska inte fiska personal från grannen.

Huvudförtroendemannen Lind anser att förhandlingarna med arbetsgivaren fungerar bra och att utvecklingen speciellt under de senaste åren, delvis efter ändringar i ledningen, hela tiden gått mot det bättre.

Förr planerades det utgående från att båtarna byggs på övertid

Bara som exempel blir löneförhöjningarna som träder i kraft i sommar två procent för alla anställda i stället för 1,6 procent. Produktionsbonusar har också betalats ut till personalen.

En annan förändring under de senaste åren har varit att det görs betydligt mindre övertid än tidigare.

För tillfället har Baltic Yachts tre båtar  i produktion. Vägen från planeringsskedet till sjösättning kan ta fyra år.

Förr planerades det utgående från att båtarna byggs på övertid, berättar Lind.

– Nu är det mycket bättre planering och det uttalade målet är att det ska vara noll övertid. Klart att det märks i inkomsterna på årsnivå när övertidsprocenterna faller bort, men tidigare jobbade vi övertid varje vecka. Nu orkar man bättre och hinner återhämta sig.

OBEFINTLIG RYSSLANDSEXPORT

Den direkta Rysslandsexporten har varit obefintlig för Baltic Yachts del, vilket betyder att sanktionerna på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina inte direkt märks av. I alla fall tills vidare.

På Baltic Yachts tror man ändå på framtiden. De potentiella kunderna vet vad de vill ha och hör i regel inte till dem som lider mest eller först av stigande konsumentpriser.

– Jag brukar lita på att det ordnar sig, säger huvudförtroendeman Lind.

Huvudförtroendemannen Lena-Maria Lind fick ett riktigt elddop när Baltic Yachts inledde företagets första samarbetsförhandlingar precis då hon påbörjat sin första period som huvudförtroendeman. Öppen kommunikation och ett bra diskussionsklimat är viktigt på en arbetsplats.  Lind anser att det skett stora framsteg under de senaste åren.

Tillbringar jakttillverkarens huvudförtroendeman själv sin semester i en segelbåt?

– Nej, verkligen inte. Vi hade en jolletävling med jobbet under en teambuildingdag för några år sedan. Så mycket har jag seglat.

”Tre år i följd med tvåsiffrig tillväxt inte sannolikt”

Handeln med Ryssland är inte som helhet betydande för Finlands båtbransch, men har vuxit de senaste åren. Nästan en tredjedel av exporten på ett värde på 16 miljoner till Ryssland år 2021 utgjordes  av vidare-export av vattenjetar, men även motorbåtar för 5 miljoner euro och olika motorer och båtbranschens tillbehör.

De motordrivna lyxjakter som varit populära bland ryska oligarker tillverkas närmast i Tyskland och Italien, berättar verksamhetsledaren Jarkko Pajusalo på Finnboat.

Pajusalo förutspår en aning lugnare tillväxt för hela branschen i Finland efter två exceptionellt goda år.

– Tre år i följd med tvåsiffrig tillväxt ser inte så sannolikt ut, då båtbranschen globalt sett växer runt två procent i året, säger Pajusalo.

Enligt Finnboat anställer båtbranschen direkt  3 500 personer i Finland.

FULLT UPP I TVÅ ÅR

Botnia Marin tillverkar bland annat fritidsbåtar av modell Targa. Mellan Drygt två tredjedelar av produktionen går på export.

I fabriken i Malax jobbar runt 180 anställda. I Malax byggs de större Targabåtarna på mellan 30 och 50 fot, medan personalen i fabriken i Nykarleby sysselsätter cirka drygt 30 personer, och där bygger båtarna som ligger i storleksklassen 23 till 27 fot.

– Vi har fullt upp nu inför sommaren. Så är det alltid i båtbranschen. Men egentligen har det vart fullt upp i två år, säger huvudförtroendeman Johnny Söderholm. 

Lönen skulle ju få stiga i samma takt, men det gör den inte

För tillfället håller man på och bygger nya kontorsutrymmen i anslutning till produktionsanläggningen i Malax. Företaget som figurerat i medier under våren på grund av brist på arbetskraft

– Det heter att det ska anställas en fyra-fem nya efter sommaren , berättar Söderholm.

Botnia Marin levererar cirka 130 båtar i år och nästa år. Efterfrågan har varit stark de senaste två åren.

– Lönen skulle ju få stiga i samma takt, men det gör den inte. Rysslandsexporten har ju fallit bort nu, men det var inte så många båtar som vi sålde dit, säger Söderholm.

Coronaviruset har inte påverkat efterfrågan båtar negativt, snarare tvärtom, men i stället har. I fjol berättade Söderholm att man tillfälligt tvingats stänga hela avdelningar på grund av coronasmitta under hösten 2020 och våren 2021.

Rysslandsexporten har ju fallit bort nu

Inom facket pågår så gott som ständig diskussionen om det är bättre att köra för löneförhöjningar i procent eller cent. På Botnia Marin gick man på personalens begäran in på centlinjen hällande den lokala lönepotten.

– Vi räknade om procenthöjningarna till cent i stället. Då är det bättre för alla, så att inte lönerna drar ifrån varandra så mycket.