På svenska
Industrifackets fullmäktige granskade avtalsrörelsen och riktade blicken mot framtiden
Vid Industrifackets fullmäktiges vårmöte i Helsingfors den 20 maj 2025 diskuterades bland annat den senaste avtalsrörelsen, regeringens politik samt vad Industrifacket ska göra för att rekrytera fler medlemmar.
Under Industrifackets avtalsrörels, där många strejker krävdes för att nå resultat, blev den allmänna löneförhöjningslinjen i kollektivavtalen sammanlagt 7,8 procent över tre år.
– Allmänt sett har det inte kommit några större klagomål från fältet. Det går att leva med avtalet, sa fullmäktigeledamoten Einari Grönberg från kemisektorn under den allmänna diskussionen på fullmäktigemötet.
Grönberg arbetar på Borealis Polymers i Sköldvik i Borgå.
– En stor del kommer inte att se 7,8 procent på grund av den företagsvisa andelen. Men höjningen är ändå rimlig, sade fullmäktigeledamoten Marko Lähteenmäki, också han från kemisektorn.
Även de så kallade avvärjningssegrarna i förhandlingarna ansågs viktiga. Industrifacket lyckades med att lämna de flesta av regeringens krav ut från avtalen.
Ordförande Riku Aalto meddelade fullmäktige att det även i fortsättningen kommer att krävas ett sakligt och tungt vägande skäl för uppsägning inom Industrifackets branscher, trots att regeringen ändrar lagen så att vägande skäl inte längre skulle krävas.
Skulle det kunna vara så att löneförhöjningarna i framtiden är tvådelade? Medlemmar får en större andel.
– Det är fint att vara medlem i Industrifacket. Vi har inte blivit nedbrutna eller tystade, sa fullmäktigeledamoten Miia Penttilä från teknologisektorn.
På arbetsplatserna har det diskuterats huruvida det är rätt att även de som inte är medlemmar i facket får samma lönehöjningar som medlemmarna.
– Skulle det kunna vara så att löneförhöjningarna i framtiden är tvådelade? Medlemmar får en större andel, funderade fullmäktigeledamoten Juha Pakarinen från teknologisektorn.
REGERINGEN RIVER NED AVTALSSAMHÄLLET
Regeringen Orpo–Purra beslöt i samband med sin halvtidsöversyn i april att slopa avdragsrätten för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer.
Inledningsvis meddelade regeringen att ändringen även skulle gälla även medlemsavgifter till exempel till företagarföreningar, men detta har senare ansetts vara svårt att genomföra.
– Att ta bort avdragsrätten är en tydlig fortsättning på regeringens redan genomförda åtgärder som har ett syfte: att försvaga vår rörelse och bryta ner hela avtalssamhället, sa fullmäktigeledamoten Juha Hassel från Karleby och kemisektorn.
Slopandet av avdragsrätten är en stor förändring, även om det belopp som en enskild arbetstagare förlorar i pengar inte nödvändigtvis är dramatiskt.
Tio euro är ett ganska litet pris för att få ett kollektivavtal.
– Det handlar om cirka 10 euro i månaden, men för många är det en ursäkt att lämna facket, sa Marko Lähteenmäki.
– Tio euro är ett ganska litet pris för att få ett kollektivavtal, sa Marjo Hiltunen.
ATT VARA MEDLEM I FACKET ÄR EN INVESTERING I RÄTTVISA
Flera talare blickade framåt och betonade vikten av medlemsrekrytering till förbundet. Fackets styrka som intressebevakare för medlemmarna bygger på en hög organisationsgrad, det vill säga att en så stor andel som möjligt av de anställda i en bransch går med i facket.
– Att vara medlem i facket är en investering i ett rättvisare och tryggare arbetsliv. Fackföreningar är en väsentlig del av ett fungerande samhälle, sa fullmäktigeledamoten Tero Tiainen från teknologisektorn.
Regeringen har i viss mån gjort organiseringsarbete åt oss.
– Regeringen har i viss mån gjort organiseringsarbete åt oss. Alla försämringar regeringen gör väcker känslor hos människor och aktiverar dem att organisera sig, sa Einari Grönberg.
Det höjdes även röster för att se till att följande regering inte ska vara kika arbetarfientlig som den nuvarande.
– Regeringens riktning är inte hållbar på lång sikt, det vet vi. Alla vet det, utom Orpo och Purra, sa styrelsesuppleanten Peter Sjökvist från teknologisektorn. Sjökvist är huvudförtroendeman på Närko i Närpes.
STÅR ALLTID UPP FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Under Indu allmänna diskussion togs även Israels angrepp mot Gaza upp flera gånger. Minst tiotusentals människor har dödats sedan 2023.
Blockaden mot humanitär hjälp och planerade tvångsförflyttningar av befolkningen bryter mot internationell rätt och mänskliga rättigheter.
Industrifacket, i egenskap av en del av den internationella arbetarrörelsen, fördömer starkt dessa israeliska planer.
Industrifackets ordförande Riku Aalto och vice ordförande Turja Lehtonen fördömde Israels agerande i sina anföranden.
– Industrifacket, i egenskap av en del av den internationella arbetarrörelsen, som alltid står på de mänskliga rättigheternas sida, fördömer starkt dessa israeliska planer, sa Aalto i sitt anförande.
– Folkmordet har pågått sedan 2023 och 53 000 människor har dött. Är det inte dags att gå från uttalanden till handling, sade styrelsesuppleanten Teemu Valli från teknologisektorn.
LÄS MER OM FULLMÄKTIGEMÖTET:
