Uppsägningar skapar oro – ”Det hörs inte precis några skratt i fabriken längre”
Huvudförtroendemän talar om att känslan kring säkra jobb försvunnit. Tidigare kanske klarade man sig med kortare permitteringar men under senaste tiden har uppsägningar duggat tätt. Oron på världsmarknaden gör inte läget lättare.
På kylmaskinstillverkaren Epta Refrigeration Systems i Borgå är stämningen lågmäld då Tekijä besöker fabriken. Omställningsförhandlingarna är slutförda och resultatet står klart. Nästan 50 personer får besked om att de blivit uppsagda.
Det är nästan en femtedel av hela personalen. De flesta uppsagda på kyldisktillverkaren bor i Borgå och Lovisa.
För nyvalda huvudförtroendemannen Johan Starck blev det ett hopp direkt i den djupa ändan av bassängen, som han ser det.
– Jag fick samtalet och sen började det. Arbetsgivaren hade Excel-filen klar, berättar Starck.

De flesta anställda som blivit uppsagda hade en lång karriär bakom sig i företaget som under den tidigare ägaren hette Viessmann och många fortfarande känner till under det ursprungliga namnet Norpe.
Företaget motiverar uppsägningarna med att man vill förbättra konkurrenskraften.
Det finns också en annan sida av myntet.
– Det var tre personer som jobbat 45 här år som fick gå. Det var tacken de fick för allt jobb de gjort. Det är väldigt svårt i den åldern att hitta nytt jobb, säger Starck.
Tom Sundvall är EWC-ombud och tidigare huvudförtroendeman för de anställda i produktion på Epta. Både Starck och Sundvall anser att kyldisktillverkaren har blivit en väl chefstung arbetsplats – och där i ligger en del av problemen.
– Produktionen går ner två gånger i året, varje år, i maj och i oktober. Man skulle hoppas att cheferna lärt sig det vid det här laget, säger Sundvall.
– Senast vi var permitterade i höstas var det bara arbetare i produktion som drabbades. Speciellt efter nedskärningarna i den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen ifjol känns det av i plånboken, berättar Starck.
FLERA JOBB HAR FÖRSVUNNIT I ÖSTNYLAND
Förtroendemannaduon vill tro på framtiden och att framför allt den nordiska marknaden ska vara intresserad av de kvalitetsprodukter som de anställda tillverkar i Borgå. Samtidigt väntar bägge ändå på följande omgång av omställningsförhandlingar.
– Det hörs inte precis några skratt i fabriken längre. Det är nog ganska tyst, säger Sundvall.
Det är inte bara Epta som drabbats utan dystra nyheter för jobben inom industrin har haglat tätt i Östnyland. Neste meddelade i april att företaget säger upp 370 anställda i Finland.
Bara för ett år sedan meddelade bolaget om att 300 anställda skulle gå. På Neste i Borgå jobbar sammanlagt runt 2 000 anställda och är den i särklass största arbetsgivaren i staden.
Det hörs inte precis några skratt i fabriken längre.
Under de senaste 18 månaderna har också bland lovisaföretaget Loval sagt upp fler än 40 anställda och elteknikbolaget Ensto likaså runt 40 anställda i Borgå. Dessutom har industriföretag som Valmet och Sultzer Pumps meddelat om omfattande uppsägningar.
I Nyland hade arbetslösheten stigit i samtliga kommuner förutom en, Raseborg. Arbetslösheten i hela Nyland ligger vid 12 procent, precis som i hela landet.

”KÄNNS SOM VI GICK GENOM GOLVET”
Vårsolen har anlänt till Österbotten men på förpackningsmaterialtillverkaren Rani Plast i Terjärv i Kronoby är stämningen dyster. Omställningsförhandlingarna som inleddes i januari är avslutade och resultatet står klart – företaget säger upp 18 anställda.
Uppsägningar har inte hört till vardagen här.
Permitteringar över julhelgens ”för arbetsgivaren dyra röda dagar” har förekommit regelbundet efter byten i ledningen i företaget under de senaste åren, men att anställda skulle få sparken var oväntat, berättar en märkbart besviken huvudförtroendeman Miika Peltola.
– Det här har varit min tyngsta vecka som huvudförtroendeman och jag har ändå sett en hel del, säger han.

Rani Plast tillverkar förpackningsmaterial bland annat för byggnadsindustrins behov och där har det gått trögt under den senaste tiden. Företaget talar om ett utmanande marknadsläge och har ett uttalat mål att spara fem miljoner euro på årsnivå.
Huvudförtroendemannen anser ändå det skulle ha funnits alternativ och han anser att arbetsgivaren inte handlat så bra i situationen.
– Det skulle inte förvåna mig om det om sex månader inleds nya omställningsförhandlingar, säger Peltola.
Det kändes som om vi gick mot rätt håll.
Joonas Ämmänsaari, är ordförande för Industrifackets fackavdelning 601, Teerijärven kemia – Terjärv kemiska, och anställd på Rani Plast sedan några år.
– Det kändes som om vi gick mot rätt håll. Det satsades på personalen i företaget. Nu känns det som om vi gick igenom golvet, säger han.
Bland annat hade man gått över till arbetsskift på 12 timmar, vilket personalen önskat i flera år.

Om man vill se något positivt i situationen är det att sysselsättningsläget i Österbotten hör till de bästa i landet.
Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften inom verksamhetsområdet för Österbottens NTM-central ligger under åtta procent.
Kommunen med den högsta arbetslöshetsgraden i området, Kaskö, ligger strax under riksnivån på 12 procent. Även inom industrin har det gjorts nyinvesteringar som inneburit fler jobb i regionen.

För Industrifackets medlemmar finns det en del hopp i vårluften. Den färska översikten över läget i Industrifackets avtalsbranscher talar om ljus i tunneln för flera industribranscher. Översikten görs av forskningsteamet vid förbundets enhet för samhällsrelationer.
Naturligtvis kan den amerikanska presidentens politik med tullar och handelshinder också märkas av på något sätt på här också.
Österbotten har ändå dragit en hel del investeringar inom industrin under de senaste åren. Ett av dem är gruvbolaget Keliber vars verksamhet i Kaustby tagit fart och väntas gå för fullt nästa år bland annat i anrikningsanläggningen.
Det kan också möjligtvis gynna dem som blivit uppsagda på Rani Plast i Terjärv.
– Jag hoppas verkligen att många söker sig till gruvan om de kan erbjuda säkra jobb, säger Peltola.