På svenska
Strejk på ABB Smart Power i Vasa: ”Det räcker nog inte med en våg”
”Man har inte precis behövt förklara på fabriksgolvet varför vi ska gå ut i strejk, säger Jan Lindeblad, huvudförtroendeman på ABB Smart Power i Vasa.
Industrifackets, tjänstemannafacket Pros och de högre tjänstemännens YTN:s gemensamma strejkvakt på runt 30 medlemmar var samlad klockan sex på onsdagsmorgonen på ABB:s fabriksområde.
– Strejken har hållit. I alla fall har ingen av de anställda som jag företräder försökt komma på jobb, säger huvudförtroendeman Jan Lindeblad.
Han representerar runt 130 anställda inom produktionen på ABB Smart Power där man vanligtvis tillverkar bland annat brytare och strömmatare till motorer. Strejken omfattar också motortillverkarna på ABB IEC LV Motors. Tillsammans är det runt 800 anställda som lägger ner arbetet på ABB:s enheter i Vasa.
”NU BÖRJAR DET PÅ ALLVAR BLI SVÅRT MED RÄKNINGARNA”
Dagarna inför strejken innebar bråda tider för huvudförtroendemannen. Strejkvaktlistorna skulle gås igenom och förhandlingar föras med arbetsgivaren om var strejkvakten skulle stå.
Han berättar att intresset för att stå strejkvakt varit till och med överraskande stort.
Man hör på jobbet folk säga att det nu börjar på allvar bli svårt att betala räkningar
– Till och med sådana som man inte trodde att skulle komma har meddelat att de vill komma med och stå strejkvakt.
Orsaken till det att så många på jobbet den här gången verkligen förstått hur allvarligt läget är stavas inflation.
– Elen, maten, bränslet, alla priser har stigit. Man hör på jobbet folk säga att det nu börjar på allvar bli svårt att betala räkningar och fundera var man egentligen kan spara.
Lindeblad talar varmt om löneförhöjningar enligt tysk modell, men engångsersättningen på 250 euro, som figurerat i nyheterna om förhandlingarna, är på tok för liten. Det är procenthöjningarna som ska vara högre.
– Många skulle vara nöjda om vi skulle få höjningen på 6,6 procent som arbetsgivaren kom med. Avtalet var inte riktigt bra, då arbetsgivaren skulle få en stor procent att dela på hur de vill själv.
Den senaste tiden har flera industriföretag rapporterat om goda resultat och till och med en vinstutdelning på rekordnivå till aktieägarna.
– Det har gått väldigt bra för oss här på ABB-backen i Vasa. Till och med under coronapandemin gjorde vi goda resultat på goda resultat. Nu skulle det vara dags för arbetarna att få sin del, säger Lindeblad.
Arbetsgivaren skulle få en stor procent att dela på hur de vill själv.
Han tror ändå inte att den första strejken i teknologi- och kemiindustrin 1–3.2 kommer att bita och leda till ett avtal som medlemmarna kan leva med.
– Det räcker nog inte med en våg, tror jag. Det är dags att köra på en hård linje, vi har gått så länge på högst två procent per år. Folk här tycker om att det den här gången verkar som om facket har kört på hård linje.
Han efterlyser också mer öppenhet om förhandlingsläget från förhandlarnas roll. I egenskap av huvudförtroendeman förstår han ändå att ”inget är färdigt före det verkligen är färdigt”.
Samarbetet med arbetsgivaren anser Lindeblad på det stora hela funkar bra och är sakligt. Det gäller också nu.
– Det har inte varit tal om några strejkbrytarbonusar.
