Industri­facket ses, hörs och påverkar

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ILLUSTRATION VELI-PEKKA HEINO OCH EMILIE UGGLA
ÖVERSÄTTNING OCH  BEARBETNING JOHANNES WARIS

Industri­fac­kets nya strategi bygger på fyra hörns­tenar. Samhällspå­verkan handlar om att forma förbun­dets stånd­punkter och strävan efter att få in förbun­dets mål till exempel i regeringsprogrammet.

34: SAMHÄLLSPÅVERKAN

Artikel­se­rien presen­terar de fyra hörns­te­narna i Industri­fac­kets nya strategi.

Industri­fac­kets strategi för åren 2023–2028 tas upp för behand­ling på förbunds­kongressen 2023. I strategin slår förbundet fast Industri­fac­kets mål och de medel som krävs för att uppnå målen under följande kongressperiod.

Bredningen av förbun­dets strategi bygger på fyra hörns­tenar: Industri­fac­kets verksamhet på arbets­mark­naden, organi­sa­to­risk styrka, samhällspå­verkan och det som kallas ”möjlig­gö­rare”;

Timo Nevaranta, chef för samhällspå­verkan vid Industri­facket, berättar att samhällspå­verkan går väldigt långt ut på att se till att se till att Industri­facket ses och hörs i offent­lig­heten. I praktiken handlar det till exempel om diskus­sioner med olika samhällspå­ver­kare och medier samt olika informationstillfällen.

– Man måste identi­fiera ett behov för förändring och sedan forma en stånd­punkt och olika synvinklar på det. Efter det börjar man sprida medde­landet, berättar Nevaranta.

FLERA MÅL INFÖR VALET

Riksdags­valet 2023 är allt närmare och på arbets­mark­naden har det uppda­gats brister som kan åtgärdas genom lagstift­ning. Ett av Industri­fac­kets mål för följande regerings­pe­riod är att få till stånd en uppda­te­ring av hur ett allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal definieras.

Timo Nevaranta

I nuläget jobbar runt 95 procent av de anställda i den mekaniska skogsin­dustrin i företag som har ett förhandlat om ett företagss­peci­fikt avtal med Industri­facket. Trots det kan man inte inom ramen för den nuvarande lagstift­ningen utlysa att anställ­nings­vill­koren inom branschen är allmänbindande.

– Lagstift­ningen ger inte efter trots att det i branschen finns alldeles tydlig en etablerad linje gällande anställ­nings­vill­koren, konsta­terar Nevaranta.

Ett tryggande av köpkraften, förbätt­rande av förtroen­de­man­nens ställ­ning, bättre verksam­hets­möj­lig­heter för industrin och åtgärder för att få bukt med krimi­na­li­teten på arbets­mark­naden hör också till Industri­fac­kets mål inför riksdagsvalet.

Det skulle inte finnas en välfärdsstat utan det arbete som Industri­fac­kets medlemmar gör.

På agendan finns också målet att åters­tälla hedern för industriar­bete i Finland. Branscherna lider av brist på arbets­kraft trots att flera jobb inom industrin idag innebär högtek­no­lo­gi­jobb och medelin­komst. För ett land som lever av export är industrin drivkraften.

– Det skulle inte finnas en välfärdsstat utan det arbete som Industri­fac­kets medlemmar gör, säger Nevaranta.

Det är viktigt att föra fram förbun­dets mål inför valet och speciellt viktigt att försöka få in dem skrivna i regeringsprogrammet.

– Arbetet börjar den 3 april då vi ser vilka som är blivit invalda i riksdagen och vilka partier som är störst, säger Nevaranta.

Samhällspå­verkan förut­sätter också att man har tålamod. I Finland är det vanligt med flerpar­ti­re­ge­ringar vilket innebär att refor­mera blir till bit för bit genom politiska kompromisser.

– Trots att det finns ett klart mål som till exempel att krimi­na­li­sera lönedump­ning så kan det i politiken bli rätt svårt att genomföra det.

FLEXIBEL ORGANISATION MED FÖTTERNA PÅ JORDEN

Hur arbetet med samhällspå­verkan görs påverkas mycket av hur regeringen i landet ser ut. En utmaning med förbun­dets femårs­stra­tegi är att man inte kan veta en hurdan regeringen som har makten efter riksdags­valet 2023 eller 2027.

– Färgen på regeringen spelar en stor roll för vårt arbete, säger Nevaranta.

Jag uppmanar fackav­del­nin­garna att höja blicken och tänka stort

Strategin styr Industri­fac­kets verksamhet och därför kan fackav­del­nin­garna lägga fram motioner till kongressen om i vilken riktning förbundet ska gå och hur man vill utveckla de gemen­samma målsättningarna.

– Jag uppmanar fackav­del­nin­garna att höja blicken och tänka stort, säger Nevaranta och hoppas att fackav­del­nin­garna har låg tröskel för att lägga fram motioner.

Strate­giut­kastet som förbunds­kongressen behandlar i maj 2023 skrivs utgående från de motioner som fackav­del­nin­garna gjort. En bra och funge­rande strategi är både praktisk och flexibel.

– Det här är en utmaning i strate­giar­betet. Hur ska strategin vara tillräckligt konkret men ändå inte för låst utan alter­nativ, säger Nevaranta.

PÅVERKA PÅ ALLA NIVÅER

– Det blir allt vikti­gare med samhällspå­verkan. Vi främjar våra intressen också på andra ställen än bara i arbets­mar­kands­borden, säger Veli-Pekka Heino från Industri­fac­kets utvecklingsenhet.

Veli-Pekka Heino

På arbetsplat­serna har förtroen­de­männen har en viktig roll när det kommer till arbets­ta­garnas intressebevakning.

– Ett förbätt­rande av förtroen­de­män­nens ställ­ning är nyckeln till att vi lyckas med vår verksamhet på arbets­mark­naden och kan visa organi­sa­to­risk styrka, säger Heino och syftar till de övriga hörns­te­narna i strategin.

Det blir allt vikti­gare med samhällspåverkan.

Samhällspå­verkan sker på natio­nell, regional och lokal nivå.

– Det är viktigt att fackav­del­nin­garna och medlem­marna aktivt påverka industri­po­li­tiken på hemorten, säger Heino.

Varje medlem kan också natur­ligtvis vara en samhällspå­ver­kare genom att lägga sin röst på kandi­dater och partier som försvarar arbets­ta­gare. Det spelar en stor roll om Industri­fac­kets runt 200 000 medlemmar använder sin rösträtt.

– Med det här medlems­talet kan man påverka valre­sul­tatet, säger Heino.

Läs de också de tidigare artiklarna i serien:
Arbets­mark­naden
Organi­sa­to­risk styrka