Schyssta arbetsvillkor en hörnsten i Industrifackets strategi

TEXT ANTTI HYVÄRINEN SUVI SAJANIEMI JA JARI HAKALA
ILLUSTRATION VELI-PEKKA HEINO OCH EMILIE UGGLA
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS 

Industrifackets nya strategi bygger på fyra hörnstenar. Förbundets aktivitet på arbetsmarknaden är en hörnsten genom vilken vi skapar och tryggar ett rättvist och gott arbetsliv i Finland.

STRATEGI 1/4: ARBETSMARKNADEN

Tekijä presenterar de fyra hörnstenarna i Industrifackets nya strategi.

Industrifackets nya strategi för åren 2023–2028 behandlas under Industrifackets förbundskongress i maj 2023. Både målen för kongressperioden och vilka verktyg som behövs för att uppnå målen kommer att skrivas in i strategin.

De fyra hörnstenarna i den nya strategin är fyra till antalet: förbundets verksamhet på arbetsmarknaden, organisatorisk styrka, samhällspåverkan och det fjärde som kallas ”möjliggörare”.

– Arbetsmarknadsverksamheten är en mycket omfattande helhet. Det berör allas verksamhet i hela förbundet, säger arbetsmarknadsdirektör Jyrki Virtanen.

Jyrki Virtanen

I centrum av verksamheten finns arbetet för att trygga och förbättra arbetsvillkoren för Industrifackets medlemmar.

– Det handlar också om att utbilda, informera, förbättra förtroendemännens ställning och bidra till utveckling på arbetsplatserna, berättar Virtanen.

En bred och aktiv medlemskår utgör grunden för verksamheten.

– Vår största utmaning är få de anställda på arbetsplatserna själva bli intresserade av sina arbetsvillkor och att bevaka sina intressen. Genom det kommer vi åt att också på ett bättre sätt svara på andra utmaningar, säger Virtanen.

ALLMÄNBINDANDE AVTAL EN VIKTIG FRÅGA

Frågan om hur man ska bestämma kriterierna för ett allmänbindande kollektivavtal har blivit en viktig fråga på arbetsmarknaden.

– Trots att organiseringsgraden skulle hur bra som helst så garanterar det ännu inte att avtalet är allmänbindande, sammanfattar Virtanen problemet.

I nuläget är ett är ett kollektivavtal allmänbindande, det vill säga förpliktigar samtliga företag i branschen, då det minst hälften av de anställda inom branschen jobbar i företag som organiserat sig i arbetsgivarförbundet.

– Arbetslagstiftningen har utvecklats så att lagen ska skydda den svagare parten, men det här elementet ligger i arbetsgivarnas händer, säger Virtanen.

FÖRHANDLINGSKULTUREN ÄR EN KONKURRENSFÖRDEL

Det finländska arbetsmarknadssystemet som bygger på förhandlingar och avtal är värt att hålla fast vid.

– Jag ser ett utvecklande av avtalssystemet som en stor möjlighet. Både företag och arbetstagare klarar sig bättre i och med det systemet, säger Virtanen.

Inom facket tänker vi på varje beslut utgående från att det även i framtiden ska finnas arbete i Finland och att medlemmarna ha ska ha schyssta arbetsvillkor och löner

Virtanens bedömning är att det finns ett stöd för avtalssamhället i en majoritet av företagen. En sund avtalskultur skapar stabilitet och förutsägbarhet både på arbetsmarknaden och i samhället över lag. Det är till någons fördel om man hela tiden är tvungen att släcka bränder på arbetsmarknaden.

– Inom facket tänker vi på varje beslut utgående från att det även i framtiden ska finnas arbete i Finland och att medlemmarna ha ska ha schyssta arbetsvillkor och löner. Därför arbetar vi med det här, konstaterar Virtanen.

Strategisk planering är viktigt då man vill utveckla verksamheten och medvetet föra det vidare. Samtidigt förbereder vi oss på att utvecklingen i världen kan se ut på väldigt olika sätt.

–  Utan en tydlig strategi driver vårt skepp på havet utan mål, säger Virtanen.

STRATEGIN MÅSTE FUNKA I PRAKTIKEN

Strategin blundar inte för problem utan i utarbetar i stället lösningar. Svagheterna i hur man fastställer allmänbindande avtal på marknaden har kommit tydligt fram i samband med att man på arbetsgivarsidan på flera håll velat lösgöra sig från kollektivavtal på riksnivå.

Veli-Pekka Heino

– Bristerna i lagstiftningen har kanske inte tidigare kommit så tydligt fram när det ändå har funnits någon typ av överenskommelse med arbetsgivarsidan, säger utvecklingsplanerare Veli-Pekka Heino på Industrifackets utvecklingsenhet.

Industrifacket vill vara en organisation som tar initiativ och skrider till verket.

– Strategin kommer att utgöra svaret på frågan hur vi vill utveckla arbetsmarknaden, säger Heino.

Det är viktigt att man i den nya strategin skriver tydligt ut vem som kommer att göra vad.

– Det är viktigt med tydlig länk mellan mål och medel, säger Heino.

Fackavdelningarna har blivit ombedda att under hösten bjuda till möten där medlemmarna får diskutera strategin och utarbeta kongressmotioner som berör strategin. Industrifackets förbundskongress går av stapeln i Tammerfors i maj 2023.

– Det är viktigt att medlemmarnas åsikter hörs då vi arbetat med strategin under våren, säger Heino.

Det är oftast lättare att engagera sig i något om man själv varit med och tillsammans suttit runt ritbordet.

– Vi jobbar tillsammans eftersom strategin och målen är sist och slutligen gemensamma för oss, säger Heino.

Målet är att strategin ska vara skriven på klarspråk för att det ska gå lätt att ta den i bruk i praktiken.

– Vi kommer åt att börja direkt och behöver inte ha någon tolk mellan oss, säger Heino.