– Vinterns och vårens händel­ser har visat att det bubblar och kokar på arbets­mark­na­den, kons­ta­te­rade full­mäk­ti­ge­med­lem Markus Haataja från Teknologisektorn.

Under avtals­rö­rel­sen forma­des två procent till något av den allmänna linjen för löne­höj­nin­gar år 2022. I nulä­get ligger infla­tion på runt fem procent. Det har inte gått Industri­fac­kets full­mäk­tige förbi. Det är också frågan om ett givet diskus­sion­sämne för tillfäl­let runt kaffe­bor­den, inty­gade flera talare.

– På arbetsplat­serna följer man noggrant med infla­tions­procen­ten. Förhopp­nings­vis känner våra förhand­lare av det tryck som finns på fältet, sa Haataja.

I flera av talen lyfte talarna fram det faktum att låglö­near­bete är vardag också i Industri­fac­kets avtalsbranscher. Timlö­ner på under tio euro är en verklig­het i flera branscher.

– Jag hoppas att man skulle börja disku­tera läget i förbun­dets egna låglö­nebranscher, sade styrel­se­med­lem Anu Lammi från kemisektorn.

KIKY GRÄMER FORTFARANDE

Konkur­rens­kraft­sav­ta­let, eller ”kiky” som det fort­fa­rande heter i folk­mun har heller inte lämnat alla avtalsbranscher.

Full­mäk­ti­ge­med­lem Kai Hyryn­kan­gas från träva­rusek­torn påpe­kade att arbets­tidsför­läng­nin­gen som inför­des i samband med konkur­rens­kraft­sav­ta­let fort­fa­rande finns kvar i en del av förbun­dets avtalsbranscher, bland annat inom snickeriindustrin.

– Arbets­tidsför­läng­nin­gen borde slopas i alla branscher, sa Hyrynkangas.

Löneför­höj­nin­gar är ändå inte det enda sättet att stöda lönta­gar­nas köpkraft. Ett annat sätt är att slopa det sista som finns kvar av konkur­rens­kraft­sav­ta­let, som Juha Sipii­läs rege­ring körde igenom. Det hand­lar bland annat om att återföra socialför­sä­kring­sav­gif­ter på arbets­gi­varna igen efter att det varit arbets­ta­garna som stått för den biten i några år.

– Vi måste ha en lösning som är någon typ av kombi­na­tion. Det går säkert inte att få igenom stora löneför­höj­nin­gar på en gång, sa full­mäk­ti­ge­med­lem Anna Anders­son, kemi­sek­torn.

MAN KAN LITE PÅ FRAMTIDEN

Inom den meka­niska skog­sin­dustrin över­gick man under den pågående avtals­rö­rel­sen till avtal på före­tags­nivå efter att arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tion Skog­sin­dustrin rf. lämnade förhandlingsborden.

– Först var vi lite rädda men på fackets utbild­ning skapade vi tro på att allt kommer att ordna sig, sa full­mäk­ti­ge­med­lem Harri Taka­nen från trävarusektorn.

Industri­fac­kets medlem­mar jobbar i omkring 200 före­tag inom meka­niska skog­sin­dustrin vilket innebär att förhand­lin­garna har krävt en hel del arbete. I nulä­get jobbar 95 procent av medlem­marna i ett före­tag med gällande avtal. Samti­digt saknas ett före­tagss­peci­fikt avtal flera tiotal företag.

Taka­nen jobbar på Älvs­by­ta­los husfa­brik i Kauhajoki.

– Fackets förhand­lare skötte avta­let väldigt bra. Förhand­lin­garna löpte i god anda trots att visst fick man vrida länge innan det blev klart.

Man kan lita på fram­ti­den om vi fort­sät­ter så här

Själva förhand­lings­proces­sen gick bra och utan räds­lor efter­som infor­ma­tio­nen löpte bra och alla hade koll på läget. Person­alen är nöjd med det nya avta­let efter­som det på vissa punk­ter innehål­ler förbätt­rin­gar i jämfö­relse med det branschens gamla allmän­bin­dande kollektivavtal.

Nästa år ska man förhandla om löneför­höj­nin­garna för det treå­riga avta­lets sista år.

– Man kan lita på fram­ti­den om vi fort­sät­ter så här, sa Takanen.

Full­mäk­tige disku­te­rade också den pågående arbets­mark­nadst­vis­ten i kommun­sek­torn. Taka­nen anser att vårdar­nas befin­ner sig i en lönegrop och inte är arbets­mil­jön precis heller den bästa.

– Jag skulle inte klara av det jobbet. De är värda sin lön och en ordent­lig löne­höj­ning, säger Takanen.

Förlik­nings­nämn­den som medlar i tvis­ten har föres­la­git ett löne­pro­gram på fem år som innehål­ler en tilläggs­höj­ning på den så kallade ”allmänna linjen”. Taka­nen anser att en sådan modell spelar olika branscher och fackför­bund mot varan­dra så et skulle finnas skäl att hitta en annan modell. ’

– På lång sikt hjäl­per det inte att gräla och bygga murar.

”DET HANDLAR OM LIKABEHANDLING”

Full­mäk­ti­ge­med­lem Hanna Bori­sov från Åland och kemi­sek­torn tog fram exem­pel om den lokalt förde­lade ande­len av löneför­höj­nin­garna. Den före­tagss­peci­fika ande­len av löneför­höj­nin­garna verkar delas ut till ett fåtal perso­ner, anser hon.

– I ett före­tag med över 200 anställda kan det vara  bara 30 eller 50 som får en löne­höj­ning. Borde man kanske börja fråga sig hur mycket makt vi ska ge till arbets­gi­va­ren, frågade sig Borisov.

Bori­sov nämner progam där man på arbetsplat­sena till exem­pel kan nomi­nera en arbets­kam­rat ”som alltid är glad och stäl­ler upp”.

– Det ska heller inte vara så att den som är lite tystare och osyn­li­gare, men ändå jobbar hårt blir utan. Dessu­tom hand­lar det om lika­be­hand­ling. Det här är pengar som facket förhand­lar om, då ska det gälla alla, sa Borisov.

Första vice ordfö­rande Turja Lehto­nen berät­tade i sitt svar att hans erfa­ren­het är att ”i fyra av fem före­tag finns det en önskan om att ta vad som finns att få från arbets­gi­va­ren medan en på fem skulle lämna resten på bordet om inte alla får samma”.  Det är en diskus­sion som knap­past kommer att upphöra i första taget.

Inom kemi­sek­torn ska det förhand­las om löneför­höj­nin­gar i höst.

–  Jag hoppas på det bästa men förbe­re­der mig på det värsta, säger Borisov.

Nedan följer en över­sikt över Industri­fac­kets verk­sam­het år 2021.

Industri­fac­kets full­mäk­tige: Industri­fac­ket höll ordning på arbetsmarknaden

Industri­fac­kets verk­sam­het år 2021 känne­teck­na­des av kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­gar. Det fanns en påta­gande hot mot hela avtals­sys­te­met på grund av att arbets­gi­varna inom skog­sin­dustrin och tekno­lo­giin­dustrin ändrat sin strategi.

Skog­sin­dustrin rf. lämnade förhand­lings­bor­den vilket inne­bar att avtalsför­hand­lin­garna fördes på före­tags­nivå. Inom tekno­lo­giin­dustrin grun­da­des en ny arbets­gi­varfö­re­ning som till sist uppnådde ett till­räckligt högt medlem­san­tal för att kunna verka som förhandlingspart.

Slut­re­sul­ta­tet blev ett natio­nellt allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal inom tekno­lo­giin­dustrin och ett ökat antal medlem­mar som arbe­tar inom tillämp­ning­sområ­det för normal­bin­dande avtal inom meka­niska skogsindustrin.

I Industri­fac­kets övriga avtalsbranscher förhand­lade man om allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal i vanlig ordning. Inom timmer­husbranschen uppnådde man genom förhand­lin­gar ett nytt kollek­ti­vav­tal på riksnivå.

Något som Industri­fac­ket kan se som en framgång är det faktum att förbun­det lycka­des med att upprätthålla ett förhål­lan­de­vis omfat­tande lugn på arbets­mark­na­den trots det ibland oklara läget och den förän­drade verkstadsmiljön.

ORGANISERING

Områ­den där det skett utveckling under året var orga­ni­se­rings­verk­sam­he­ten och medlems­rek­ry­te­rin­gen. Fokus låg här på före­tag inom tekno­lo­giin­dustrin och meka­niska skogsindustrin.

Bara inom meka­niska skog­sin­dustrin fick Industri­fac­ket fler än 1 000 nya medlem­mar, orga­ni­se­rings­gra­den steg med mer än 10 procent och över 20 nya fört­roen­de­män inledde sitt uppdrag.

Kommu­ni­ka­tions­kam­pan­jen TES-Tee elämäsi soppari (Gör ditt livs avtal) inled­des i maj om syntes och hördes i medier fram till slutet av året.

Industri­fac­kets boks­lut för 2021 visar ett övers­kott på 202 miljo­ner euro. Övers­kot­tet förkla­ras av omfat­tande försälj­nings­vins­ter i förbun­dets place­rings­verk­sam­het. Slut­sum­man på balans­räk­nin­gen var 710 883 185 euro.

Övriga exem­pel på lyckade åtgär­der under året var att anta­let stude­ran­de­med­lem­mar steg med 20 procent och förbun­dets tele­fon­jou­rer svarade på mer än 11 000 samtal och det gjor­des smidi­gare att bli medlem i Industri­fac­ket. Förbun­det ökade också på mäng­den service på andra språk än finska och svenska.

Dessu­tom kan man nämna stipen­dierna för stude­rande, Puur­taja-diplo­met, infor­me­ran­det på skolor, grun­dan­det av resurs­kaféer för fört­roen­de­män, infö­ran­det av den nya Duuni­val­men­nus-tjäns­ten, sats­nin­garna på kommu­nal­va­let samt en reform av Industri­fac­kets kontor­sor­ga­ni­sa­tion och ett nytt intra­nät som gjort den interna kommu­ni­ka­tio­nen bättre.

Industri­fac­kets verk­sam­hetsår 2021 känne­teck­na­des inte enbart av framgån­gar. På grund av coro­na­pan­de­min måste flera evene­mang och utbild­nin­gar stäl­las in eller sena­re­läg­gas. Samti­digt blev ändå använd­nin­gen av digi­tala verk­tyg en del av det vardagliga arbe­tet inom förbundet.

STRATEGI, EKONOMI OCH MOTIONER

Industri­fac­kets kongress­val anord­nas 10–31.3.2023 och själva kongres­sen 22 –24.5.2023 i Tammer­fors. En förbe­re­dande åtgärd är ett diskus­sion­sun­der­lag som utar­be­tats med tanke på kongres­sen. Diskus­sion­sun­der­la­get fokuse­rar på förbun­dets stra­tegi för kongress­pe­rio­den 2023–2028. Tanken är att pappret behand­las i fackav­del­nin­garna och utgående från det utar­be­tar sina motio­ner för förbundskongressen.

Fackav­del­nin­garna förde fram samman­lagt 35 motio­ner till full­mäk­tige. Varje fackav­del­ning får svaren skrift­li­gen från fullmäktige.

Specialbranscher­nas sektor vid Industri­fac­ket upplös­tes i början av året 2022 och avtalsbranscherna och deras besluts­fat­tande organ är förde­lade inom sektorn förde­la­des med de två övriga sekto­rerna. De nya sektor- och kollek­ti­vav­tals­de­le­ga­tio­nerna medlem­mar finns listade på förbun­dets webbplats.

Industri­fac­kets full­mäk­tige samla­des i Helsing­fors den 30 och 31 maj. Full­mäk­tige valde Tommi Sauvo­lai­nen till första vice ordfö­rande för full­mäk­tige. Orsa­ken är Jouni Larmi, som tidi­gare haft uppdra­get, har blivit anställd av Industrifacket.

DE SISTA SPÅREN AV”KIKY” SKA BORT

Industri­fac­kets full­mäk­tige anser att det mest effek­tiva och samti­digt det med den offent­liga ekono­min mest neut­rala sättet att förs­tärka köpkraf­ten är att överföra på arbets­gi­varna de socialför­sä­kring­sav­gif­ter som inom ramen för konkur­rens­kraft­sav­ta­let flyt­ta­des över från arbets­gi­varna till arbets­ta­garna. Läs hela ställningstagandet.

arti­keln uppdateras

Läs mer om full­mäk­ti­ge­mö­tet här.