Kollek­ti­vav­talet kan vara värt flera tusen­lappar i året

Hur långa semestrar vi får njuta sav grundar sig långt på vad som står i lagen, men om semes­terlön står det inget i lagboken. Sjuklön och söcken­helg­ser­sätt­nin­garna är också bättre i kollek­ti­vav­talen än i lagen. 

4.6.2022

Hur skulle det kännas om du måste förhandla med arbets­gi­varen om semes­ter­lönen? Betalar din arbets­gi­vare snällt lön till dig under din famil­je­le­dighet trots att lagen inte kräver det?

I regel är villkoren för de anställda bättre då man följer kollek­ti­vav­talet än då man går enligt vad som står i lagen om anställ­nings­villkor. Dessutom måste inte arbets­ta­garen förhandla med arbets­gi­varen om varje förmån som övers­tiger den lagstad­gade nivån.

– Om man i pengar jämför värdet mellan de arbets­villkor som man förhandlat fram och skrivit ner i kollek­ti­vav­talet med den nivå som det står i lagen så kan det röra sig om flera tusen­lappar i året, säger Riitta Koskinen, avtal­sex­pert vid Industrifacket.

– Bara semes­ter­pen­ningen utgör hälften av semes­ter­lönen och lagen känner inte till någon semes­ter­pen­ning, säger Koskinen.

Semester samlar man in oftast enligt semes­ter­lagen, det vill säga 2,5 dagar per inarbetad månad. I några få branscher gäller 3 dagar per månad, till exempel statliga tjänster.

BARA SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN LEDIG MED LÖN?

Om man går enligt lagen så är det bara självs­tän­dig­hets­dagen 6.12 som är en ledig dag med full lön om dagen infaller på en dag som den anställda normalt jobbar. Vilka dagar som räknas som söcken­helger med full lön, det beror på kollektivavtalet.

Det gäller också för utnäm­nings­dagar eller så kallade ”pekkas­dagar”.

Studie­le­dig­heten har man stadgat om i lagen om studie­le­dighet. Studie­le­dig­heten är oavlönad enligt lag, men också gällande det har man avtalat om på olika sätt inom ramen för kollektivavtalen.

SJUKLÖN OCH FÖRÄLDRALEDIGHET

Då en arbets­ta­gare blir sjuk eller hamnar ut för en olycka garan­terar lagen full lön för nio vardagar.

Även här är kollek­ti­vav­talen bättre. Vi kan ta ett exempel från ett av Industri­fack­tets 35 kollek­ti­vavtal. I avtalet för kemisk basin­dustri betalas sjuklön i enlighet med anställ­ningsförhål­lan­dets längd från 28 kalen­der­dagar till 56 kalenderdagar. ’

Bara semes­ter­pen­ningen utgör hälften av semes­ter­lönen och lagen känner inte till någon semesterpenning

Lagen förut­sätter inte att arbets­gi­varen betalar lön för den tid som den anställda är föräl­dra­ledig eller tillfäl­ligt vårdledig för att sköta om ett sjukt barn. I flera kollek­ti­vavtal är också de här dagarna avlönade dagar.

PÅ LÖNEDAGEN VISAR AVTALET SITT SANNA VÄRDE 

Senast då lönekvittot kommer på posten eller dyker upp i nätbanken inser man ett hurdant lukra­tivt papper kollek­ti­vav­talet egent­ligen är. Eftersom Finlands lag inte känner till någon minimilön så är det kollek­ti­vav­talen som bestämmer lönerna i branschen – och de allmänna löneför­höj­nin­garna då det är dags för sådana.

I EU höjs röster för en lagstadgad minimilön i medlems­län­derna. De finländska och nordiska facken förhåller sig skeptiska till initiativet.

En minimilön kan gynna människor som arbetar i medlems­länder där lönenivån är betyd­ligt lägre, men i Norden kan det innebära en lägre lönenivå än den ”minimilön” som man avtalar om i förhand­lingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

SEMESTERLAGEN SKA UPPDATERAS 

I regerings­pro­grammet för Sanna Marins regering har man slagit fast att semes­ter­lagen ska ses över och göras om.

Det kan hända att regerings­pro­grammet inte på den här punkten kommer att genomföras eftersom varken arbets­ta­gare eller arbets­gi­vare varit så förtjusta i tanken om att öppna upp lagpaketet.

Arbets­gi­varna anser att det är frågan om ett för omfat­tande projekt medan arbets­ta­garna oroar sig för att möjligtvis gå miste om förmåner.

Fackcent­ralen FFC anser att det i den nuvarande semes­ter­lagen finns en miss som borde åtgärdas. Under anställ­ningsförhål­lan­dets första år samlar arbets­ta­garen in endast två dagar semester per månad. FFC:s jurist Anu-Tuija Lehto konsta­terar att allt arbete ska samla in lika mycket semester.

Om man ändå går in för att riva upp semes­ter­lagen vill arbets­gi­var­sidan gå in för att göra om grunderna. Till exempel vill arbets­gi­varna kritiskt granska semesterlönen.

För de timans­tälldas del skulle det också innebära att koefficien­terna som man använder för att räkna semes­ter­dagar skulle ses över, meddelar man på Finlands näringsliv EK.

TEXT TIINA TENKANEN  
ILLUSTRATION EMILIE UGGLA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS