SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”Gänget är fantastiskt sammansvetsat”

Spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor vid Indus­tri­fack­et bevakar medlem­mar­nas intressen i 16 bran­sch­er.  Sek­torchef Marko Rosqvist anser att Indus­tri­fack­ets tre förs­ta år innehål­lit förän­dring – men man har ock­så fått lära sig myck­et.

25.2.2021

– De senaste tre åren har gått snabbt. Gänget har bliv­it sam­mans­vet­sat i sam­band med arbetet, säger Marko Rosqvist, sek­torchef för spe­cial­bran­sch­er­na.

Indus­tri­fack­et sköter intresse­be­vakn­ing och förhand­lar om arbetsvil­lkor på fyra oli­ka sek­tor­er; tek­nol­o­gisek­torn, kemisek­torn, trä­varusek­torn och spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor. Spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor förhand­lar om kollek­ti­vav­tal och ans­varar för intresse­be­vakn­ing och medlemsser­vice för 16 oli­ka avtal­som­rå­den.

Spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor kän­neteck­nas av att där finns avtal­som­rå­den från samtli­ga av tre för­bund som till­sam­mans grun­dade Indus­tri­fack­et år 2018. Det innebär att där finns en hel del oli­ka yrkesgrup­per rep­re­sen­ter­ade, vilket är både en rike­dom och en utman­ing.

Rosqvist berät­tar att oli­ka förhan­dlingskul­tur­er har krävt en hel del övn­ing. Han vill rik­ta ett speciellt tack till avtal­sex­pert­er­na som fått ta till sig myck­et ny kun­skap.

Marko Rosqvist, sek­torchef för spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor. FOTO KITI HAILA

– Man lär sig hela tiden och bör­jar förstå vilket snöre det lönar sig att dra i. Nyt­tan med att vi är en stor organ­i­sa­tion har ock­så kom­mit fram i spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor.

Rosqvist anser att till exem­pel forskn­ingsen­hetens bidrag är vik­tigt.

Arbets­gi­var­na rep­re­sen­teras av åtta oli­ka för­bund och Rosqvist anser att förhan­dlingskul­turen i bran­sch­er­na mår bra.

– Man har fört förhan­dlin­gar i en sak­lig ton och diskuter­at frå­gor med ömse­sidig respekt, säger Rosqvist.

FÖRÄNDRINGAR I AVTALSBRANCHERNA

Direk­t­dis­trib­utör­erna är nykom­lin­gar bland avtals­bran­sch­er­na i spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor. I bran­schen job­bar till exem­pel rekla­mut­de­lare och dis­trib­utör­er av avgifts­fria stad­stid­ningar.

Inom teknisk ser­vice och under­håll genom­fördes en omfat­tande före­tagsaf­fär som berörde 95 pro­cent av de anställ­da i bran­schen då Cave­ri­on köpte upp Maint­part­ners verk­samhet i Fin­land, Est­land och Polen.

– Avtalet gäller fort­farande för ett min­dre gäng, berät­tar Rosqvist.

Torvpro­duk­tions­bran­schen genomgår ock­så sto­ra förän­dringar i och med regerings­beslutet att halvera för­brän­nin­gen av ener­gi­torv fram till 2030. Inom bran­schen har man talat om en ännu snab­bare ned­körn­ing. Det innebär enligt Rosqvist att ock­så pro­duk­tutveck­lin­gen försäm­ras.

Torv behövs fort­farande till exem­pel i trädgår­dar men även andra typer av inno­va­tion­er har var­it i görnin­gen.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Spe­cial­bran­sch­er­nas sek­tor kän­neteck­nas av att flera av bran­sch­er­na har en inter­na­tionell prägel. Ande­len utländ­s­ka anställ­da är hög inom det som i Indus­tri­fack­et kallas lands­bygdsnäringar­na. Inom avtals­bran­schen hit­tar man anställ­da från häst­stall via väx­thus till fiskodlin­gar. Avtal­sex­pert­er­na kon­tak­tas mel­lan 50 och 70 gånger i månaden på utländ­s­ka språk.

Om man ser till antalet medlem­mar är det medie- och tryck­eri­bran­schen och tex­til- och mode­bran­schen som är störst. Dig­i­talis­erin­gen ska­par utmaningar i tryck­eri­bran­schen och en ansen­lig del av den inhem­s­ka tex­tilin­dus­trin har fly­t­tat utom­lands. Sam­tidigt har ändå flera nya inhem­s­ka tex­til­före­tag grun­dats under de senaste åren.

Organ­is­er­ings­graden i avtals­bran­sch­er­na motsvarar läget i Indus­tri­fack­et i stort, beskriv­er Rosqvist. Trend­kur­van pekar neråt. Säsongsar­be­tar­na är både en möj­lighet och en utman­ing med tanke på organ­is­erin­gen. Det rör sig om tio­tusen­tals per­son­er på årsnivå, men att nå dem är alltid inte så lätt.

”Utmaningar­na med tanke på föl­jande avtal­srörelse kom­mer från Skogsin­dus­trins beslut att inte förhand­la om kollek­ti­vav­tal.”

En utman­ing lig­ger i att arbetet ofta inte utförs på ett och sam­ma ställe i en fab­rik­slik­nande miljö. Tid­ning­sut­de­lar­na kör sin rutt ensam under nat­ten och skogsar­be­tar­na job­bar långt inne i sko­gen.

Det här läget ska­par ock­så utmaningar med tanke på organ­is­er­ing och medlem­srekry­ter­ing.

I HÖST FÖRHANDLAS DET IGEN

De fles­ta kollek­ti­vav­tal­en i spe­cial­bran­sch­er­na löper ut under en tremå­nader­spe­ri­od i slutet av året och i bör­jan av år 2022. Avtals­förhan­dlin­gar­na inleds på hösten.

– Utmaningar­na med tanke på föl­jande avtal­srörelse kom­mer från Skogsin­dus­trins beslut att inte förhand­la om kollek­ti­vav­tal, förut­spår Rosqvist.

Han kon­stat­er­ar ändå att övri­ga arbets­gi­varor­gan­i­sa­tion­er i alla fall inte i det här skedet hop­pat på Skogsin­dus­trins tåg.

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR (medlemmar i arbetslivet 31.12.2020)

  • Utdel­ning 1014
  • Glasnings‑, byg­gnads­in­glas­ning- och glas­förädlings­bran­schen 284
  • Lands­bygdsnäringar 748
  • Arbet­sta­gare inom medie- och tryck­eri­bran­schen 4 283
  • Skogs­bran­schen 1058
  • Skogs­mask­ins­bran­schen 1 111
  • Trädgårds­bran­schen 900
  • Direk­tut­del­ning 20
  • Plantskole­bran­schen 155
  • Teknisk ser­vice och tekniskt under­håll 488
  • Tex­til- och mode­bran­schen 2 526
  • Tex­til­vårds­bran­schen 974
  • Päl­spro­duk­tions­bran­schen 81
  • Torvpro­duk­tions­bran­schen 42
  • Tjän­stemän inom kom­mu­nika­tions­bran­schen Grafinet 867
  • Grön- och miljöbyg­gnads­bran­schen 247

 TOTALT 14 798