På svenska
SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR: ”Gänget är fantastiskt sammansvetsat”
Specialbranschernas sektor vid Industrifacket bevakar medlemmarnas intressen i 16 branscher. Sektorchef Marko Rosqvist anser att Industrifackets tre första år innehållit förändring – men man har också fått lära sig mycket.
25.2.2021
– De senaste tre åren har gått snabbt. Gänget har blivit sammansvetsat i samband med arbetet, säger Marko Rosqvist, sektorchef för specialbranscherna.
Industrifacket sköter intressebevakning och förhandlar om arbetsvillkor på fyra olika sektorer; teknologisektorn, kemisektorn, trävarusektorn och specialbranschernas sektor. Specialbranschernas sektor förhandlar om kollektivavtal och ansvarar för intressebevakning och medlemsservice för 16 olika avtalsområden.
Specialbranschernas sektor kännetecknas av att där finns avtalsområden från samtliga av tre förbund som tillsammans grundade Industrifacket år 2018. Det innebär att där finns en hel del olika yrkesgrupper representerade, vilket är både en rikedom och en utmaning.
Rosqvist berättar att olika förhandlingskulturer har krävt en hel del övning. Han vill rikta ett speciellt tack till avtalsexperterna som fått ta till sig mycket ny kunskap.
– Man lär sig hela tiden och börjar förstå vilket snöre det lönar sig att dra i. Nyttan med att vi är en stor organisation har också kommit fram i specialbranschernas sektor.
Rosqvist anser att till exempel forskningsenhetens bidrag är viktigt.
Arbetsgivarna representeras av åtta olika förbund och Rosqvist anser att förhandlingskulturen i branscherna mår bra.
– Man har fört förhandlingar i en saklig ton och diskuterat frågor med ömsesidig respekt, säger Rosqvist.
FÖRÄNDRINGAR I AVTALSBRANCHERNA
Direktdistributörerna är nykomlingar bland avtalsbranscherna i specialbranschernas sektor. I branschen jobbar till exempel reklamutdelare och distributörer av avgiftsfria stadstidningar.
Inom teknisk service och underhåll genomfördes en omfattande företagsaffär som berörde 95 procent av de anställda i branschen då Caverion köpte upp Maintpartners verksamhet i Finland, Estland och Polen.
– Avtalet gäller fortfarande för ett mindre gäng, berättar Rosqvist.
Torvproduktionsbranschen genomgår också stora förändringar i och med regeringsbeslutet att halvera förbränningen av energitorv fram till 2030. Inom branschen har man talat om en ännu snabbare nedkörning. Det innebär enligt Rosqvist att också produktutvecklingen försämras.
Torv behövs fortfarande till exempel i trädgårdar men även andra typer av innovationer har varit i görningen.
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER
Specialbranschernas sektor kännetecknas av att flera av branscherna har en internationell prägel. Andelen utländska anställda är hög inom det som i Industrifacket kallas landsbygdsnäringarna. Inom avtalsbranschen hittar man anställda från häststall via växthus till fiskodlingar. Avtalsexperterna kontaktas mellan 50 och 70 gånger i månaden på utländska språk.
Om man ser till antalet medlemmar är det medie- och tryckeribranschen och textil- och modebranschen som är störst. Digitaliseringen skapar utmaningar i tryckeribranschen och en ansenlig del av den inhemska textilindustrin har flyttat utomlands. Samtidigt har ändå flera nya inhemska textilföretag grundats under de senaste åren.
Organiseringsgraden i avtalsbranscherna motsvarar läget i Industrifacket i stort, beskriver Rosqvist. Trendkurvan pekar neråt. Säsongsarbetarna är både en möjlighet och en utmaning med tanke på organiseringen. Det rör sig om tiotusentals personer på årsnivå, men att nå dem är alltid inte så lätt.
”Utmaningarna med tanke på följande avtalsrörelse kommer från Skogsindustrins beslut att inte förhandla om kollektivavtal.”
En utmaning ligger i att arbetet ofta inte utförs på ett och samma ställe i en fabriksliknande miljö. Tidningsutdelarna kör sin rutt ensam under natten och skogsarbetarna jobbar långt inne i skogen.
Det här läget skapar också utmaningar med tanke på organisering och medlemsrekrytering.
I HÖST FÖRHANDLAS DET IGEN
De flesta kollektivavtalen i specialbranscherna löper ut under en tremånadersperiod i slutet av året och i början av år 2022. Avtalsförhandlingarna inleds på hösten.
– Utmaningarna med tanke på följande avtalsrörelse kommer från Skogsindustrins beslut att inte förhandla om kollektivavtal, förutspår Rosqvist.
Han konstaterar ändå att övriga arbetsgivarorganisationer i alla fall inte i det här skedet hoppat på Skogsindustrins tåg.
TEXT ANTTI HYVÄRINEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS
SPECIALBRANSCHERNAS SEKTOR (medlemmar i arbetslivet 31.12.2020)
- Utdelning 1014
- Glasnings‑, byggnadsinglasning- och glasförädlingsbranschen 284
- Landsbygdsnäringar 748
- Arbetstagare inom medie- och tryckeribranschen 4 283
- Skogsbranschen 1058
- Skogsmaskinsbranschen 1 111
- Trädgårdsbranschen 900
- Direktutdelning 20
- Plantskolebranschen 155
- Teknisk service och tekniskt underhåll 488
- Textil- och modebranschen 2 526
- Textilvårdsbranschen 974
- Pälsproduktionsbranschen 81
- Torvproduktionsbranschen 42
- Tjänstemän inom kommunikationsbranschen Grafinet 867
- Grön- och miljöbyggnadsbranschen 247
TOTALT 14 798
