Loviisa 2020-08-03 Eemeli Juutila Loval Oy Foto: Patrik Lindström

”Hoppas allt snart blir som förr” – På Loval i Lovisa är siktet inställt på hösten

Lovi­safö­re­ta­get Loval har produce­rat värmee­le­ment och annan värme­överfö­rings­tek­nik i 60 år. Coro­na­pan­de­min har delvis strypt efterfrå­gan – men det finns också ljusglimtar.

HUVUDBILD: Det här är ett helt bra jobb, bra folk. Man får jobba långt i egen takt, säger Eemeli Juuti­lai­nen som lägger ihop växel­vär­mare.

16.9.2020

LOVAL OY

GRUNDAT 1960
HEMORT Lovisa
PRODUKTION Elvär­mee­le­ment
PERSONAL Drygt 230, i produk­tion 190
OMSÄTTNING 34,2 miljo­ner (2020)

Ekono­mer och före­tags­le­dare har efter sommar­le­dig­he­terna varan­nan dag berät­tat för männis­korna på tv-sofforna och vid kaffe­bor­den att industrins utsik­ter inför hösten och slutå­ret ser oklara, om inte direkt dystra, ut.

Det är ändå inte någon direkt dome­dagss­täm­ning som möter en på Loval, utan en ganska upps­lup­pen stäm­ning. Handsprits­flas­korna och lapparna med uppma­nin­gar om att hålla distan­sen skvall­rar ändå om ”det nya normala”.

Person­alen på Loval har i flera decen­nier till­ver­kat elvär­mee­le­ment, och olika typer av uppvärm­nings­lös­nin­gar som används från allt mellan reserv­vär­mare för jord­vär­me­pum­par vid nord­li­gare bredd­gra­der till kaffe­ko­kare och ugnar på restau­ran­ger i Centraleuropa.

Proble­met är att läget för tillfäl­let kan beskri­vas som rätt så tude­lat, berät­tar huvudfört­roen­de­man Enver Tonka och vice huvudfört­roen­de­man Eetu Kiiveri.

Vice Eetu Kiiveri och huvudfört­roe­de­man Enver Tonka repre­sen­te­rar de anställda i produk­tio­nen på Loval.

Kort och gott kan man säga att till exem­pel reserv­vär­me­pum­par till bygg­nad­sin­dustrin går bra medan efterfrå­gan på den typ av produk­ter som går till restau­ran­ger, caféer och barer står däre­mot så gott som stilla.

–  Tidi­gare drog väts­ke­vär­marna till de så kallade kaffe­mas­ki­nerna bra, så vi satte ihop en hel produk­tionscell för dem. Vi förvän­tar oss ändå att de ska börja gå åt igen, säger Kiiveri.

– Det är beklagligt att det Coro­nan slog hårt på i våras, men just nu verkar det som om lednin­gen kanske ser små strim­lor av hopp i fram­ti­den, inty­gar Tonka.

– Allt beror förstås på hur läget ser ut i Europa i höst. Men det här är ju något som ingen kan veta. Vi lever i oviss­het, men vi hoppas på det bästa säger Kiiveri.

EXPORTFÖRETAG MED FOKUS PÅ EUROPA

Loval är väldigt långt ett exportfö­re­tag med Tyskland, Sverige, Schweiz och Stor­bri­tan­nien som största mark­nad­sområde. Runt 80 procent av produk­tio­nen går på export.

– Därför  har det stor bety­delse hur den här andra vågen ute i Europa sköts, säger Tonka.

Föru­tom corna­pan­de­min spelar också anant in – då Finland långt stän­ger ner för semes­ter­fi­rande i juli, är det snarast augusti och septem­ber som folk seme­strar ute i Europa.

NYA UTRYMMEN

Lovals ägare sedan mitten av 1990-talet, den svenska koncer­nen Nibe industrier, har de senaste åren gjort inves­te­rin­gar i miljonklas­sen i fabri­ken. Det senaste exemplet är en ny fabriks­hall. Byggar­be­tet inled­des våren 2019 och togs officiellt i bruk i maj, mitt under coro­navå­ren. Pris­lap­pen låg på runt fem miljo­ner, berät­tar Kiiveri.

De senaste åren har också inne­bu­rit flera nyrek­ry­te­rin­gar i huset, så det finns nog en grund­läg­gande tro på företaget.

Bland annat lagret och expe­di­tio­nen finns nu på den så kallade nya sidan och de har gjorts om så att avdel­nin­garna för leve­ran­serna och det som kommer står invid varan­dra – med kvali­tets­kont­rol­len i mitten.

Här arbe­tar Seija Eerola. Idag är det rätt så lugnt då det är måndag, mot slutet av veckan blir det bråt­tom, berät­tar hon.

”Jag skic­kar våra produk­ter ut i värl­den” säger Seija Eerola som jobbat 15 år på Loval. På freda­gar är det mest bråttom.

Eerola, liksom hela den övriga person­alen var permit­te­rad i en vecka i juli, mitt under semesterperioden.

– Hoppas bara att allt skulle återgå till det vanliga. Hoppas att allt skulle bli som förr, säger hon medan hon packar.

Mari Arola arbe­tar  i lagret i ett team på tre perso­ner. Anlän­dande kompo­ne­ne­ter, leve­ran­ser olch kvali­tets­gransk­ning har man nyli­gen inför­li­vat med varandra.

På den så kallade gamla sidan är Ralf Söder­holm en av team­le­darna, eller ”etumies”, som det kort och gott heter här. Han jobbar på en av cellerna som till­ver­kar specialserier.

– Ingen dag är lika­dan då det ofta hand­lar om småse­rier. Vi kan göra upp till tio serier per dag och vi gör mycket för hand här på gamla sidan. Olje­vär­mare till Wärt­silä, Valmet. Det kan gå fem år före jag ser samma produkt igen, berät­tar Söderholm.

Arbets­kar­riä­rerna har i regel varit långa på Loval. Ralf Söder­holm har trivts på sitt yrkes­livs andra arbetsplats i 43 år. ”Jag har två arbets­kom­pi­sar i mitt team som jobbat längre här”.

Oviss­he­ten gällande coro­na­vi­ruset och dess verk­nin­gar på expor­ten hänger ändå i luften.

–  Får se om det kommer en till permit­te­rings­vecka här snart, säger Söderholm.

– Det ska man vara glad över att här på fabri­ken har vi inte haft några som blivit sjuka, säger Tonka.

Förbi går också en av de nyare anställda på fabriks­gol­vet, Wilhelm Enberg från Mörs­kom,  arbe­tar med underhållet.

Tidi­gare jobbade han på Nestes raffi­na­deri i Sköld­vik, men har nu ett år bakom sig på Loval och trivs bra med de mång­si­di­gare arbetsuppgifterna.

”Vi har fullt upp hela tiden”, säger Wilhelm Enberg som bytte ut olje­raf­fi­na­de­riet mot ett jobb på Loval för ett år sedan. Vägen till jobbet blev också lite kortare med samma.

– Det jag gillar med att jobba här är att det finns mer utma­nin­gar. På mitt tidi­gare jobb var det bara att gå efter ritnin­garna, en lampa lyste och sen gick man dit och fixade proble­met. Här måste man känna sig fram och söka fram felet, berät­tar Enberg.

Person­alen på Loval går klädda i  t‑skjortor i olika färger. Blå skjorta för arbets­led­ning, grön för instruk­tö­rer och hand­le­dare, svart för arbe­tarna. Nykom­lin­gar­nas skjor­tor är gula.

– Det är fiffigt med färg­kod­ning för att då ser man vem kan vända sig till och fråga om man behö­ver hjälp. Sen måste man inte slita sina egna kläder, som man gjorde tidi­gare, säger Kiiveri

– Jag tycker också att de fört­roe­de­valda skulle kunna ha en egen färg eller synas på något annat sätt. Det har ändå anställts ganska många nya på fabriks­gol­vet här de senaste åren, fort­sät­ter han.

FÖRÄNDRINGAR PÅ VÄG?

Fört­roen­de­män­nen anser att diskus­sionskli­ma­tet på arbetsplat­sen på det stora hela är bra.

– Inte har vi haft några större problem under min tid och det går bra att prata om frågor som berör person­alen. Det som man fort­fa­rande kunde förbättra på är infor­ma­tionsgån­gen på fabri­ken. Plöts­ligt kan det komma infor­ma­tion om att den och den uppgif­ten eller perso­nen ska flytta, säger Kiiveri.

Delar till jordvärmepumpar.

En fråga för arbe­tars­kyd­det är värmen och tempe­ra­tur­väx­lin­garna. På den så kallade gamla sidan kan tempe­ra­tu­rerna stiga högt på grund av de flera ugnarna, som finns till bland annat för arbe­ten som förut­sät­ter den vakum­löd­nings­tek­nik som Loval specia­li­se­rat sig i under 2000-talet.

– Det gäller att ta pauser sepciellt på somam­ren. Sen bjuder arbets­gi­va­ren på mineralvatten.

Nata­lia Yauh­ra­fava arbe­tar på den så kallade ”nya sidan”.

Vid årss­kif­tet kommer också före­ta­gets lång­va­riga vd att gå i pension.

– Det innebär kanske några utma­nin­gar då högsta lednin­gen och fört­roen­de­man­naor­ga­ni­sa­tio­nen byts ut samti­digt, men jag tror att det kommer att gå bra, säger Kiiveri, som på grund av att han får nya arbet­supp­gif­ter på före­ta­get inte längre kan fort­sätta som förtroendeman.

–Det har hänt tidi­gare, för tio år sedan. Då var vi alla nya, men det gick bra så jag är inte orolig, säger Kiiveri.

Men först borde man klara av en global pandemi.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM