CORONAKRISEN på Prevex i Nykarleby: ”Vi lever i ovisshet”

”Vi satte alla bromsar i direkt”, säger huvudförtroendeman Eric Häger på vattenlåstillverkaren Prevex i Nykarleby. Produktionen av vattenlås är kraftigt nerdragen med en ansenlig del av personalstyrkan permitterad.

3.4.2020

– För tillfället är det mellan 30 och 80 procent, lite beroende på avdelning, säger Häger.

Det är i och för sig ett rätt så speciellt läge då företaget som har 65 år på nacken för första gången någonsin varslat hela personalen om permitteringar. Det rör sig om 175 anställda i Nykarleby, av vilka fler än 100 jobbar i produktionen.

Prevex är väldigt långt ett exportföretag. Mellan 80 och 90 procent av produktionen går på export, av det en stor del till de övriga nordiska länderna och ut i Europa.

–  Förra våren sålde vi väldigt bra och därför jobbade vi hela hösten på att bygga upp vårt lagersaldo. Nu plötsligt har en stor del av våra kunder stängt butikerna och här sitter vi med lagren fulla och ingen som köper.

Häger anser att samarbetsförhandlingarna som ramlade i famnen på Nykarlebyföretaget ändå genomfördes i god anda.

– Folk har förståelse för situationen. Vi har inte gjort något fel och vi här på Prevex kan inte påverka krisen ute i världen. Vi lever nu i ovisshet och vet inte hur länge det här varar. På kontoret har det här betytt inbesparingar på 30 procent och så har man sett över en del fasta utgifter, säger Häger.

Det som kanske bygger framtidstro är ändå vetskapen om att företaget gick väldigt bra innan coronapandemin ställde till det.

– Antagligen kommer både en del av våra kunder och konkurrenter att gå under. Det är kanske inte köksrenoveringar som står högst på listan efter en sådan här akut kris. Så vi vet inte när vi startar upp och om vi har flera kunder eller färre.

FRÅN VATTENLÅS TILL SKYDDSVISIR FÖR VÅRDEN

Det finns också ljusglimtar i det förhoppningsvis tillfälliga mörkret. Tillsammans med Oravaisföretaget Orapac har Prevex nu tillfälligt gå över till att tillverka skalmar till skyddsvisir som används inom vården. Det förutsatte inte några extra kostnader då formsprutningsutrustningen fanns på Prevex.

– Första ordern gick på 50 000 skalmar men följande ligger på 200 000. Därför har vi redan kallat in folk som varit permitterade till jobbet. En del av dem har hunnit vara permitterade bara i en dag. Allt material finns, vi behöver inte köpa in något för att tillverka skalmarna.

Om medicinsk utrustning är något som satsas mer på i företaget i framtiden är fortfarande oklart, men huvudförtroendemannen anser att det finns ett intresse för det.

– Hälsovårdsindustrin är vi klart intresserade av i framtiden, säger Häger.

Inom produktionen har man inte tillsvidare isolerat avdelningarna från varandra. De flesta av drygt 50 tjänstemännen på Prevex i Nykarleby jobbar hemifrån i mån av möjlighet.

– Det är känns som om man lever i två parallella världar samtidigt. I medierna läser man hur det är kaos i världen. Samtidigt fortsätter det vardagliga livet hemma som vanligt. Vi rör oss inte riktigt ute bland folk, utan håller oss hemma med familjen och handlar mat en gång i veckan.

Häger säger också att det som förorsakat en del utmaningar är att det på Prevex finns det flera anställda med annat modersmål än svenska eller finska. På Prevex arbetar till exempel flera personer med rötterna i Vietnam eller Östeuropa.

– Vi har folk som talar varken svenska eller finska, så det är ytterst viktigt att facket till exempel skulle anlita översättare som översätter viktig information även till andra språk.

EN STOR FÖRÄNDRING

– Det är ju mina första samarbetsförhandlingar någonsin och det finns inte heller någon mall hur ett företag ska agera under en global pandemi. Jag skulle vilja tacka både mina förtroendevalda kolleger och Industrifackets personal för stödet jag fått under de senaste veckorna, säger Häger som blivit kontaktad av flera YTK:are på jobbet under den senaste tiden på grund av att ”man inte svarat i telefon där”.

– Jag har varit tvungen att säga ”ifall jag kunde svaret utantill så skulle jag ge det men tyvärr har vi inte resurser att hjälpa andra än våra egna medlemmar just nu”.

Man kan lugnt säga att förändringen kom snabbt och att den kommer att lämna någon typ av spår i oss alla. Häger anser att koronapandemin kommer oundvikligen att föra med sig en del omställningar i samhället – förhoppningsvis också några positiva sådana.

–  Det verkar som om man återuppbyggt respekten och uppskattningen för yrkesgrupper som är livsviktiga för att samhället ska fungera i den här krisen. Närvårdarna, de som jobbar inom hemvården och på dagis, städare. Vi kommer inte att glömma bort deras insatser under krisen när det här är över.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA