Mirka i Nykar­leby utbildar sin personal och har många lokala avtal med bättre villkor – ”Jag vill jobba här tills jag går i pension”

Vill man vara bäst i sin bransch, så måste man satsa på att utveckla person­alens kunnande. Så resonerar man på slipma­te­rials­till­ver­karen Mirka i Jeppo. På det snabbt växande företaget har man ingått många lokala avtal som ger arbets­ta­garna bättre villkor än vad som slås fast i kollektivavtalet.

Det är en enorm anlägg­ning som breder ut sig bland åkrar och skog på den öster­bott­niska lands­bygden. Här i Jeppo i Nykar­leby har Mirka sitt huvud­kontor, sin produk­tut­veckling och sin största produk­tion­san­lägg­ning. Företaget tillverkar slipma­te­rial – det som i vardagligt tal kallas sandpapper – samt slipmas­kiner och polermedel.

Mirka växer så det knakar och globalt syssel­sätter företaget i dag ungefär 1500 personer. Av dem jobbar nästan 550 inom produk­tionen vid Mirkas fyra fabriker i Finland – i Jeppo, Oravais, Jakobstad och Karis.

– Det finns goda möjlig­heter att utveckla sig och växa inom företaget, säger Ronny Norrgård som är huvudfört­roen­deman för Industri­fac­kets medlemmar vid fabri­kerna i Jeppo och Jakobstad.

En av dem som har fått utbilda sig är Alexandra Aspnäs som har gått företa­gets processkötarutbildning.

– Det var intres­sant att lära sig alla maskiner och hur produk­terna tillverkas. Jag har jobbat här sedan 2006 och mitt arbete har förän­drats mycket under den tiden, när jag har bytt till att arbeta vid allt större maskiner.

Aspnäs trivs på Mirka och säger att det bästa med jobbet är den goda arbetsgemenskapen.

– Jag vill jobba här tills jag går i pension, och jag vill gärna utvecklas och lära mig nya saker, säger hon.

”VIKTIGT ATT HANDLEDARNA HAR UTBILDNING”

Huvudfört­roen­de­mannen Ronny Norrgård och arbetars­kydds­full­mäk­tige Andreas Gunell berättar att Mirka ordnar en process­kö­ta­rut­bild­ning nästan varje år och att den brukar vara fullsatt. Dessutom finns fördju­pande kurser och vidareutbildningar.

Norrgård och Gunell lyfter också fram betydelsen av att Mirka ordnar utbild­ningar för arbetsplatshand­le­dare och förmän.

– Vi får in mycket nytt folk och då är det viktigt att handle­darna har utbild­ning. De får också ersätt­ning för uppdraget, säger Norrgård.

Också produk­tions­di­rek­tören Jan Torrkulla betonar att det behövs konti­nuerlig utbild­ning. Under de närmaste åren satsar Mirka nämligen på att öka digita­li­se­ringen, automa­ti­se­ringen och robotiseringen.

Torrkulla säger att det handlar om att göra saker enklare, smartare och mer ergono­miskt, så person­alen behöver inte känna sig hotad.

Tvärtom – Mirka siktar på att också i fortsätt­ningen ha en tillväxt på nästan tio procent per år, vilket gör att automa­ti­se­ringen måste öka för att produk­tionen i Finland ska klara av de allt större volymerna.

– Försälj­ningen i Europa går som ett lokomotiv och ökar stadigt. Men det största enskilda landet är fortfa­rande USA, följt av Tyskland, berättar Torrkulla.

Han säger att volymök­ningen natur­ligtvis skapar fler jobb, medan automa­ti­se­ringen och roboti­se­ringen gör att det behövs omskol­ningar och nyutbild­ningar inom produk­tionen i takt med att arbet­supp­gif­terna förändras.

– Den utbild­ning vi har gett hittills är bra, men inte nödvän­digtvis den vi kommer att behöva med tanke på framti­dens tekno­logi, säger Jan Torrkulla.

”DET HAR BLIVIT MYCKET BÄTTRE OCH FRIARE”

– Det här är en trygg arbetsplats, konsta­terar Bo-Erik Wik som har jobbat på Mirka sedan 1992.

Han berättar att det inte finns många kvar som har jobbat lika länge på Mirka, för många har gått i pension de senaste åren. Jobbet har förän­drats mycket under hans nästan 30 år på företaget.

– Det har blivit mycket bättre och friare. När jag började var det mer disciplin.

Själv har Bo-Erik Wik två år kvar till pensio­ne­ringen. Han jobbade tidigare på avdel­ningen där man tillverkar slipband, men det var ett fysiskt tyngre jobb. Sedan några år tillbaka jobbar han på den så kallade flexav­del­ningen, där rullarna med slipma­te­rial körs genom maskiner som böjer materialet så att det blir mjukare och lättare att hantera.

– Tidigare jobbade jag treskift, men nu på äldre dagar har jag bytt bort natts­kiftet och jobbar bara tvåskift.

En som däremot jobbar treskift, måndag till fredag, är Ahmed Omar. Också han jobbar på flexavdelningen.

– Treskift­sar­betet passar mig perfekt! säger Omar som har jobbat på Mirka i drygt åtta år.

Han berättar att jobbet går ut på att övervaka maski­nerna där slipma­te­rialet böjs, och att göra juste­ringar så att kunderna får produkter av bästa möjliga kvalitet.

Det finns många olika skiftar­ran­ge­mang på Mirka. En del av arbets­ta­garna jobbar tre tolvtim­marss­kift per vecka, för att sedan vara lediga resten av veckan. En av dem är Elina Knuts.

– Det passar mig och jag skulle inte vilja byta tillbaka till treskift­sar­bete. Natts­kiften från sex på kvällen till sex på morgonen känns inte heller tunga. Dessutom studerar jag till agrolog på yrkes­högs­kola vid sidan om, så jag kan koncent­rera mig på studierna under de lediga dagarna.

Elina Knuts jobbar som process­kö­tare vid en maskin där griptyg limmas ihop med sandpappret. Griptyget är det som gör att slipma­te­rialet kan fästas vid slipmaskinen.

För henne är arbetet på Mirka en mella­ne­tapp, för senast när hon utexa­mi­neras vintern 2021 vill hon jobba med något som motsvarar hennes utbildning.

”JAG ÄR NÖJD ÖVER ATT VI HAR ÅSTADKOMMIT FÖRBÄTTRINGAR”

På Mirka har man ingått många lokala avtal som ger arbets­ta­garna bättre villkor än vad som bestäms i kollek­ti­vav­talet. Både huvudfört­roen­de­mannen Ronny Norrgård och arbetars­kydds­full­mäk­tige Andreas Gunell får sköta sina uppdrag på heltid, trots att arbetsplatsen inte riktigt är så stor att de automa­tiskt skulle ha rätt till det. Norrgård räknar också upp några andra lokala avtal:

– Lönerna är högre än i kollek­ti­vav­talet och våra skift­til­lägg och tjäns­te­tids­til­lägg är bättre. Vi har också ett dejou­re­ring­savtal, en arbets­tids­bank och olika skiftar­ran­ge­mang. De som arbetar dag har flextid. Åtmins­tone jag själv är nöjd över att vi har åstad­kommit förbätt­ringar, men vi vill fortfa­rande förhandla fram fler avtal och uppda­tera dem som finns.

På Mirkas tre öster­bott­niska fabriker hör 84 procent av arbets­ta­garna inom produk­tionen till facket.

– Sedan årsskiftet har vi fått 20 nya medlemmar, berättar Ronny Norrgård.

Norrgård har jobbat på Mirka i 22 år och är inne på sitt trettonde år som huvudfört­roen­deman. Han repre­sen­terar arbets­ta­garna på fabri­kerna i Jeppo och Jakobstad, medan fabri­kerna i Oravais och Karis har egna förtroendemän.

Andreas Gunell har varit arbetars­kydds­full­mäktig för Jeppo­fa­briken sedan våren 2013. Alla tre övriga fabriker har egna arbetarskyddsfullmäktige.

De förtroen­de­valda vid de olika fabri­kerna samar­betar ändå tätt och träffas regel­bundet. Också kontakten till ledningen är naturlig och fortlö­pande och Gunell är dessutom perso­nal­repre­sen­tant i företa­gets ledningsgrupp.

”ATT SKYDDA EN MASKIN ÄR BARA EN DEL AV ARBETARSKYDDET”

Andreas Gunell berättar att Mirka fäster stor uppmärk­samhet vid arbetars­kyddet och att man har gjort över 2000 förbätt­ringar på fabriken i Jeppo sedan 2013.

– Att skydda en maskin är bara en del av arbetars­kyddet. Mycket handlar om attityder och tänke­sätt. Att förbättra säker­hets­kul­turen tar tid, men den blir hela tiden bättre. Man får aldrig stanna upp och vara nöjd, för då går säker­heten bakåt.

Gunell konsta­terar att Mirka har ett bra avtal om företags­häl­sovård, med bland annat ett nytt program för att upprätthålla arbetsförmågan hos arbets­ta­gare över 40 år. Programmet innehåller bland annat diskus­sioner med läkare, psykolog och fysioterapeut.

– Kemika­lieut­bild­ning är en annan sak vi har satsat mycket på de senaste åren, berättar Gunell.

En fråga som fortfa­rande kräver förbätt­ringar är inomhusluften.

– Den har blivit bättre, men vi är inte nöjda ännu. Det är ett stort projekt som kräver resurser.

”VI TROR PÅ ATT VI SKA FORTSÄTTA VÄXA I FINLAND”

Produk­tions­di­rek­tören Jan Torrkulla ser med tillför­sikt på framtiden.

– Vi gjorde stora inves­te­ringar i ny tekno­logi för några år sedan, och de börjar nu betala sig tillbaka när vi har fått ut de första nya produk­terna på marknaden. Så vitt vi känner till finns det ingen som tillverkar sandpapper med motsva­rande teknologi.

Han påpekar att Mirka numera är en så stor aktör i sin bransch att företaget kan ha ett visst infly­tande över hur marknaden utformas. Bland annat har Mirka varit en föregån­gare inom dammfri slipning där maski­nerna suger in dammet genom hål i sliprondellerna.

– Våra maskiner är lätta och starka i förhål­lande till storleken. Dessutom är de smarta och kan mäta vibra­tioner och annan infor­ma­tion som du kan få fram direkt på till exempel en smart­te­lefon, berättar Torrkulla.

Nästa stora inves­te­ring i Jeppo är ett nytt kök med kombi­nerad matsal och konfe­renscenter samt kontorslokaler.

– Det är också ett tecken på att vi tror på att vi ska fortsätta växa i Finland, säger Jan Torrkulla.

MIRKA
Mirka är en ledande tillver­kare av slipma­te­rial samt slip- och polerings­verktyg. Produk­terna säljs över hela världen och endast en liten del går till den finländska marknaden

Företaget syssel­sätter samman­lagt ca 1500 personer, av vilka ca 800 jobbar i Finland.

I Jeppo i Nykar­leby finns huvud­kontor, produk­tut­veckling och fabrik. I Oravais finns en del av produk­tionen samt lager och expedi­tion, i Karis tillverkas nätpro­duk­ternas baksi­des­ma­te­rial och i Jakobstad monteras bl.a. slipmaskinerna.

Fabriken i Jeppo syssel­sätter drygt 260 arbets­ta­gare inom produk­tionen. I Oravais är antalet knappt 200, i Karis ca 50 och i Jakobstad ca 35.

Mirka har en logis­tikcentral och en liten produk­tion­senhet i Belgien, och köpte nyligen företaget Cafro som tillverkar diamant- och bornit­rid­verktyg i Italien.

TEXT JONNY SMEDS/​ FFC
FOTO JOHANNES TERVO

Det här repor­taget har ursprungligen publice­rats i Lönta­ga­rens nyhetsbrev. Beställ nyhetsbrevet på adressen www.lontagaren.fi/nyhetsbrev så kan du läsa fler arbetsplats­re­por­tage och interv­juer med fackligt aktiva från Svensk­fin­land! FFC:s svenska nyhetsbrev är gratis och utkommer varannan vecka.