Förtroendemännen har ingen förståelse för Nestes beslut

”Varför ska man ha massiva samarbetsförhandlingar vart femte år, då man emellanåt skulle kunna försöka lösa frågor tillsammans”, frågar sig huvudförtroendemännen Sami Ryynänen och Kimmo Aho.

1.12

Huvudbild. Huvudförtroedemännen vid Nestes raffinaderier i  Borgå och Nådedal, Sami Ryynänen och Kimmo Aho.

Neste kom med ett dystert besked efter att samarbetsförhandlingarna måndagen 30.11 slutfördes. Verksamheten vid raffinaderiet i Nådendal upphör senast i slutet av mars. Sammanlagt försvinner 370 jobb från Nådendal och raffinaderiet i Sköldvik i Borgå.

– Jag är lika chockad som de andra arbetstagarna över beslutet. Varenda en av oss hade hopp om att Nådendal skulle finnas kvar som en del av ledningens framtidsplaner, säger Kimmo Aho, huvudförtroendeman för raffinaderiet i Nådendal.

– Då man är medveten om det ekonomiska läget för företaget, skulle en utveckling av produktionen i Nådendal varit ett fullt genomförbart alternativ. Företaget ville ändå inte ha det så. De tog beslutet underligt hastigt, i brådska. Det verkar som om man vill köra igenom nedläggningen nu under coronakrisen och skylla på det.

Enligt Kimmo Aho, huvudförtroedeman på Nestes raffinaderi i Nådendal, måste Neste se till att det ska vara möjligt att driva företagsverksamhet här även i fortsättningen. Det innebär att Neste måste riva anläggningen och rengöra jorden. FOTO VESA-MATTI VÄÄRA

För raffinaderiet i Sköldvik i Borgå innebär beslutet att 140 jobb ska bort. Det är inte klart i det här skedet hur det hela ska fördelas mellan produktionsarbetare, tjänstemän och högre tjänstemän.

Det är heller inte klart hur de nya arbetsuppgifterna som företaget planerat in fördelas mellan Borgå och Nådendal.

– I stället för klarhet lever vi i ovisshet. Vi vet inte ännu vad som kommer att hända åt vem. Arbetsgivaren kommer att föra diskussioner med de anställda där det sen kommer fram om jobbet fortsätter eller om det blir nya arbetsuppgifter i stället.

Vi vet inte ännu vad som kommer att hända åt vem

– Diskussionerna fortsätter fram till slutet av januari och då senast borde det vara klart vilka som kommer att bli uppsagda. Jag är orolig för att ledningen nu skapat en situation där de anställda tävlar med varandra om det arbete som blir kvar, säger Sami Ryynänen, huvudförtroendeman på Borgåraffinaderiet.

”MAN SKULLE INTE HA BEHÖVT STÄNGA NÅDENDAL”

Neste har motiverat sitt beslut med minskad efterfråga på fossila bränslen och en ökning förväntad ökning av efterfrågan på förnybara bränslen. Företaget tar också i ett pressmedelande fram coronakortet som en möjlig orsak till den minskade efterfrågan på oljeprodukter och kommer med bedömningen att efterfrågan inte repar sig till samma nivå som före pandemin.

Den stora bilden är följande: Företaget motiverar sitt beslut med en strävan att förbättra konkurrenskraften.

– Världen förändras, men de fossila bränslena kommer inte att försvinna trots att de allt mer ersätts av förnybara bränslen, vilket i sig är en bra utveckling. Ur Nådendalsraffinaderiets synvinkel skulle man ändå ha kunnat föra processen igenom ett lite mer långsiktigt sätt och samtidigt hålla med oss i utvecklingsarbetet. Man måste inte lägga ner Nådendal. Man skulle ha kunnat utvecklat raffinaderiet till ett bio- eller hybridraffinaderi, säger Aho.

Borgåraffinaderiets huvudförtroedeman Sami Ryynänen anser att företagsledningen genom sitt beslut  inleder en  tid av osäkerhet. FOTO PEKKA ELOMAA

– En annan sak som jag funderat på är att raffinaderiet i Nådendal ärm den enda anläggningen i Finland som tillverkar bitum, som behövs vid tillverkning av asfalt. Här kan det gå så att då vägarbeten förutsätter importerad bitum, blir det dyrare än i nuläget, konstaterar Aho.

– Det känns som om man inte vänt på varje sten i den här frågan. Det kan till och med hända att det följder det här kommer att få är oklara också för ledningen, säger Ryynänen.

ROLLER ELLER MÄNNISKOR?

Terminal- och hamnverksamheten, som sysselsätter 45 personer, kommer att fortsätta. Utvecklingen av processerna i Borgå likaså.

Det handlar om den operativa verksamhetsmodellen för processering av förnybara bränslen i Borgå. Inom ramen för det här har Neste tillsvidare endast pratat med förtroendemännen om roller och hur de kommer att förändras.

Jag representerar inte några roller, utan riktiga människor

– Jag representerar inte några roller, utan människor. Om de anställda inte från bolagets sida uppfattas som människor såå ser nog inte framtiden så ljus ut, säger Aho.

–Flera av de problem som nu kom fram skulle ha varit lösta för länge sedan om man kontinuerligt förhandlat med personalen i stället för att inleda massiva samarbetsförhandlingar vart femte år.

– Samarbetsförfarandet är ett sätt att få folk med på förändringen som kommer att fortsätta fram till 2022. Om man tog med personalrepresentanterna till exempel med i ledningsgruppen för raffinaderiet skulle det vara en bra början, säger Ryynänen.

OMSTÄLLNINGSSKYDDET HJÄLPER INTE ALLA

Neste har meddelat att företaget erbjuder sin personal i Nådendal i första hand nya arbetsuppgifter och utbildning för dessa. Morot i form av stöd för att flytta boplats likaså.

De som blir utan jobb erbjuds olika pensionsarrangemang och stödpaket. Till stödpaketen hör bland annat en startpeng för utbildning och företagande.

– Omställningsskyddet är bättre än ingenting. Alla får ändå inte hjälp genom dem. Det kan handla till exempel om att det helt enkelt inte är möjligt att flytta efter jobb, säger Aho.

– Med hjälp av omställningsskyddet kan man säkert hjälpa människor om företaget tar det på allvar och inte bara gör något. Jag är lite skeptisk, men hoppas jag har fel.

– Min åsikt om omställningsskyddet gäller också för hela företaget. Det viktiga är ett samarbete som man sköter på ett sådant sätt att man inte ska vara tvungen att ta till så här drastiska åtgärder, summerar Ryynänen.

TEXT PETTERI RAITO
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

 

 

 

Huvudförtroendeman Ronny Norrgård om kemiavtalet: ”Förtroendemännen måste få information om ändringarna som gäller arbetstiden”

Jag var glad och lättad, trots att febertermometern visade 39 grader, säger Ronny Norrgård, styrelsemedlem i Industrifacket och huvudförtroendeman på slipmaterialstillverkaren Mirka om att Industrifackets kemisektor nu har nått avtal. 

Bild. Styrelsemedlemmarna Ronny Norrgård, Mikael Kaartoaho och Peter Sjökvist på Industrifackets styrelsemöte i Helsingfors 6.2.2020

– Det viktigaste är att vi blev av med kikytimmarna, och sen kan man ju vara glad över att vi fick en löneförhöjning, summerar Norrgård de avtal för tre avtalsbranscher inom Industrifackets kemisektor, som fackets styrelse godkände torsdagen 6.2.

Det rör sig om avtalen för olje-, naturgas- och petrokemisk industri, plastproduktindustri och kemisk basindustri och kemisk produktindustri.

Avtalet innebär att de utlysta strejkerna i de här branscherna ställdes in liksom också övertidsförbudet. Stridsåtgärderna ställdes in även i gummindustrin och glaskeramikindustrin, där förhandlingarna fortfarande pågår.

SVÅRA FÖRHANDLINGAR

Norrgård säger att förhandlingarna som pågått i fyra månader varit av det svårare slaget.

– Jag förstod att förhandlingarna stampade på stället och man såg inget ljus i ändan av tunneln, före helt mot slutet.

Löneförhöjningarna landade till slut på 3,3 procent enligt modell från teknologiindustrin. Avtaslperioden är två år.

Förutom allmänna löneförhöjningar innehåller avtalet också en löneförhöjning på 0,8 procent delas företagsvis ut 1.3.2021. Den lokala lönepotten avtalas det skriftligen om med förtroendemannen.

ARBETSTIDEN KAN BLI ETT FRÅGETECKEN

Det som väckt mest diskussion gällande avtalen är skrivelserna om att arbetsgivaren i vissa situationer kan förlänga den dagliga arbetstiden till 10 timmar.

Norrgård vill poängtera att det nu är ytterst viktigt att förtroendemännen hålls informerade av förbundet om innehållet i kollektivavtalet – och i synnerhet skrivelserna som berör arbetstiden.

– Hoppas förtroendemännen får information om förändringarna som gäller arbetstiden. Det behövs en bra, ingående och klar text om vad det betyder i praktiken.

Arbetsgivaren kan i en oförutsägbar situation som påverkar produktionen kräva att att arbetstagaren tillfälligt förlänger sin regelbundna arbetstid.  Arbetsgivaren måste meddela om förfarande  tre dagar innan det träder i kraft. Arbetstagaren har däremot rätten att neka till av vägande personliga skäl.

I fall arbetstiden förlängs  ska arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om när arbetstagaren tar ut den lediga tiden.

– Arbetsgivaren måste vara förberedd på att arbetstagaren verkligen tar ut ledigheten också. Det är klart att det kan leda till olika tolkningar och en del arbetsgivare kan vela dra nytta av det.

Ronny Norrgård är huvudförtroendeman på Mirka som tillverkar bland annat slipmaskiner som monteras på en annan av Mirkas fabriker, i Jakobstad. FOTO JOHANNES TERVO

Norggård påminner också om att vikten i att allt ska bokföras. Det får inte uppstå situationer där arbetsgivaren ensidigt bestämmer att ”det här är ett undantagsfall, nu jobbar ni tio timmar”.

Norrgård anser att arrangemanget kan bli en utmaning speciellt på arbetsplatser där det inte finns en förtroendeman.

På Norrgårds arbetsplats på Mirka i Jeppo har man tagit emot nyheterna om ett avtal med lättnad.

– Kiky är nu borta, det är vi vara glada över.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA

 

Industrifacket rodde hem ett avtal för kemibranscher – kikytimmarna slopas och lönerna stiger med 3,3 procent

Industrifacket och arbetsgivarorganisationen Kemiindustrin godkände på torsdagskvällen 6 februari nya kollektivavtal för avtalsbranscherna olje- naturgas- och petrokemisk industri, kemisk basindustri och plastproduktsindustri och kemisk produktindustri.

Det innebär att de utlysta strejkerna i de här branscherna ställs in liksom också övertidsförbudet. I praktiken innebär det till exempel att oljeraffinaderierna i Borgå och Nådendal inte körs ner.

Stridsåtgärderna ställs in även i gummindustrin och glaskeramikindustrin. Kollektivavtalsförhandlingarna fortsätter ändå i de här branscherna.

Den oavlönade arbetstidsförlängningen på 24 timmar finns inte inskrivet i de nya kollektivavtalen. Löneförhöjningen blir 3,3 procent över hela avtalsperioden som är två år.

Toni Laiho.

– Lösningen är lyckad med tanken på våra målsättningar och den utmanande situationen i början av förhandlingarna. Löneförhöjningarna följer den allmänna linjen i exportindustrin och den oavlönade arbetstidsförlängningen försvinner i sin helhet ur kollektivavtalet, säger Toni Laiho, sektorchef för kemisektorn vid Industrifacket.

På facket är man också nöjda över att förslagen på avsevärda försämringar i anställningsvillkoren, som figurerat i förhandlingarna, inte fanns med i det slutliga avtalet.

– De ändringar som gjordes bestämmelserna som berör arbetstiden är måttliga och gynnar både arbetstagare och arbetsgivaren, säger Laiho.

FÖRÄNDRINGAR I ARBETSTIDEN

Arbetsgivaren kan i en oförutsägbar situation som påverkar produktinsen kräva att att arbetstagaren tillfälligt förlänger sin regelbundna arbetstid.  Arbetsgivaren måste meddela om förfarande  tre dagar innan det träder i kraft. Arbetstagaren har däremot rätten att neka till av vägande personliga skäl.

Arbetstiden kan tillfälligt förlängas till 10 timmar per dygn och 50 timmar per vecka. I fall arbetstiden förlängs  ska arbetsgivaren och  arbetstagaren komma överens om när arbetstagaren tar ut den lediga tiden.

Om man inte når samförstånd om när arbetstagaren håller ledigt, har arbetstagaren rätt besluta om tidpunkten för ledigheten – med tre veckors varsel.

I fall ledigheter som arbetstagaren samlar in i samband med en tillfällig förlängning av arbetstiden inte tas ut inom ett år, betalar arbetsgivaren ut timlönerna med ett tillägg på 50 procent i samband med följande löneutbetalning.

Förfarandet stöder sig på den nya arbetstidslagen. 

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA