Fackfö­re­nings­rö­relsen skapar utkomst och trygghet och erbjuder en möjlighet att påverka

Det finländska välfärds­sam­hället har byggts upp genom ömsesi­diga överens­kom­melser efter världs­krigen. Arbets­ta­gare, arbets­gi­vare och regeringar stakat ut rikets framtid genom förhandlingar.

Centrala sociala skyddsnät, som det sociala trygg­hets­sys­temet och pensions­sys­temet, har byggts upp genom trepartsförhandlingar.

Kollek­ti­vav­talen är fackets kärnupp­gift och den vikti­gaste medlemsförmånen.

– Fackfö­re­nings­rö­relsen har varit starkt engagerad när man har behövt komma överens och nå lösningar under svåra tider, säger Industri­fac­kets arbets­mark­nads­di­rektör Jyrki Virtanen.

Fackfö­re­nings­rö­rel­sens grund­läg­gande uppgift har inte förän­drats märkbart under arbetar­rö­rel­sens historia. Även idag försvarar fackfö­re­nings­rö­relsen arbets­ta­garna och de svagare.

– Konflikten mellan arbete och kapital har inte försvunnit någons­tans. Fackfö­re­nings­rö­relsen strävar efter att balan­sera situa­tionen, säger Virtanen.

KOLLEKTIVAVTAL MEDFÖR TRYGGHET

Ett kollek­ti­vavtal är ett verktyg som används för att skapa skäliga arbets­villkor och minimi­löner. I de flesta branscher är kollek­ti­vav­talen allmänt bindande, vilket innebär att de måste följas på alla arbetsplatser i branschen.

– Kollek­ti­vav­talen är fackets kärnupp­gift och den vikti­gaste medlemsförmånen, säger Virtanen.

Fackfö­re­nings­rö­relsen är inte en byggnad i Hagnäs i Helsing­fors, utan den utgörs av medlem­marna som tror på rörelsen.

För att fackfö­re­ningen ska kunna förhandla fram rimliga kollek­ti­vavtal måste den ha kollektiv styrka, dvs. många medlemmar.

– Fackfö­re­nings­rö­relsen är inte en byggnad i Hagnäs i Helsing­fors, utan den utgörs av medlem­marna som tror på rörelsen, säger Virtanen.

ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA

I många avseenden har den tradi­tio­nella överens­kom­melsen kring samhällsfrågor upphört, eftersom arbets­gi­var­sidan har slutat med trepartsför­hand­lingar och Orpos-Purras höger­re­ge­ring har börjat utforma samhället lagstift­nings­vägen och samti­digt förbi­sett arbets­ta­garnas bekymmer.

– Samhället kan inte bara vara ett samhälle utformat av arbets­gi­varna och höger­par­tierna. Det bör vara gemen­samt för alla, säger Virtanen.

I nuläget är  det uppen­bart att det behövs kollektiv styrka och samhäl­lelig aktivitet.

– Om arbets­ta­garnas organi­se­rings­grad inte är tillräckligt hög och människor inte röstar på partier som arbetar för vanliga männis­kors sak, så går det åt skogen, säger Virtanen.

SAMMA REGLER FÖR ALLA

Finlands befolk­ning åldras, vilket betyder att upprätthål­landet det nuvarande samhället kräver invandring och nya finlän­dare i arbetsför ålder.

Regerin­gens politik verkar dock skapa möjlig­heter för arbets­re­la­terat utnytt­jande och ojämlikt bemötande av invandrare.

Fackfö­re­nings­rö­relsen förespråkar samma rättig­heter och förmåner för alla som arbetar i Finland.

– Samhället ska byggas så att de som kommer från andra länder inte behandlas som andra klassens medbor­gare. Vi måste ha ett sådant samhälle som folk vill komma till, säger Virtanen.

MÄNSKLIGHET I SAMHÄLLET

Det finländska samhället skulle se väldigt annor­lunda ut om vi inte hade haft en stark fackfö­re­nings­rö­relse som kommit överens om saker med arbets­gi­var­sidan och stats­makten, säger Mika Helander, politices doktor på Åbo Akademi.

– Betydelsen har varit enorm. Fackfö­re­nings­rö­relsen har funnit sätt att ställa in systemet i en mänsklig riktning inom ramen för avtals­sam­hället, säger Helander.

Betydelsen har varit enorm.

Histo­riskt sett har arbetarklassen och den ägande klassen varit tydligt åtskilda. Seder­mera har ägandet av börsbolag spritts och klassi­den­ti­te­terna hos arbets­ta­garna har diver­si­fie­rats. Även natio­nals­ta­tens gränser har en mindre betydelse än tidigare.

– Fackfö­re­nings­rö­relsen har inte i alla avseenden hängt med i kapita­lis­mens omvand­ling. Kapitalet är inte längre särskilt engagerat i överens­kom­melser, säger Helander.

Med inter­na­tio­nella företags­koncerner krävs inter­na­tio­nell intres­se­be­vak­ning. Det finns även goda exempel på gränsö­vers­kri­dande intres­se­be­vak­ning, men det finns fortfa­rande mycket att göra.

Regle­ring behövs också av politiska krafter för att lindra de negativa konse­kven­serna av fritt rörligt kapital.

– Att begränsa kapita­lismen som inte tar hänsyn till konse­kvenser är avgörande för att människor återigen ska kunna finna överenskommelser.

FÖRSTÅELSE SAKNAS

Helander uppskattar att samhällen idag plågas av en brist på förståelse. Å ena sidan vill man inte förstå den andres synvinkel, och å andra sidan förstår man inte samhäl­lets verksamhet.

– Ett samhälle är ett komplext system med intres­se­konflikter som inte är illvil­liga, utan kommer från struk­tu­rerna. Man bör ta hänsyn till olika synvinklar, säger Helander.

Fackfö­re­nings­rö­rel­sens bildning­supp­drag är mycket viktigt.

Då man fattar beslut i samhället är det viktigt att förstå att valen får många slags konse­kvenser. Att spara på ett ställe kan resul­tera i en större räkning någon annanstans.

– Det finns människor i ledande ställ­ning i samhället som inte förstår de indirekta konse­kven­serna för samhället.

Helander anser att fackfö­re­nings­rö­rel­sens väsent­liga uppgift nu och i framtiden är att öka kunskapen och förståelsen om samhället.

– Demokratin bygger på att en stor del av befolk­ningen förstår samhällsfrågor. Fackfö­re­nings­rö­rel­sens bildning­supp­drag är mycket viktigt, säger Helander.

AKTIVT MEDBORGARSAMHÄLLE

Att bli medlem i ett fackför­bund är ett sätt att ta hand om sina egna anställ­nings­villkor och göra påverka på arbetsplatsen och i samhället över lag.

– Fackför­bun­dets roll är att vara en kanal som människor delta i och påverka genom, säger Mika Häkkinen, organi­se­ring­sans­varig på Industrifacket.

En aktiv fackfö­re­nings­rö­relse är en del av ett funge­rande och levande medborgarsamhälle.

– Det finns ingen demokrati utan samhäll­sak­ti­vitet. Demokrati definieras som att människor ha rätt och frihet att delta i samhäl­lelig verksamhet och besluts­fat­tande. Det betyder inte bara att rösta, säger Häkkinen.

Fackfö­re­nings­rö­relsen är en väg för arbets­ta­gare som kommer till Finland att integreras och axla en roll i ett nytt samhälle.

FFC-fackens Vägande skäl-kampanj, som motsatte sig Orpos-Purras höger­re­ge­rings politik, var ett exempel på påver­kan­sar­bete. Mer än 2 000 av Industri­fac­kets medlemmar deltog i strejk­kom­mittéer och upp till 60 000 medlemmar deltog i den politiska strejken.

Landets regering drev igenom restrik­tioner i arbets­ta­garnas strejk­rätt, som trädde i kraft 18.5.2024.

– Vi är ute på farligt vatten medbor­garnas handlingsfrihet begränsas. När företa­gens intressen är vikti­gare än medbor­garnas är det något som är snett, säger Häkkinen.

DIREKT UMGÄNGE

Idag pratas det mycket om indivi­din­rikt­ning, men behovet av gemens­kaper har inte försvunnit någonstans.

– Arbetsplatsen är den plats där fackfö­re­ningen ”bor och andas”. Det är en gemenskap i praktiken, säger Häkkinen.

Elekt­ro­niska förbin­delser har förkortat avstånden, men människan har ett grund­läg­gande behov av att mötas ansikte mot ansikte.

– Fackför­bun­dets hemliga vapen är direkt mänskligt umgänge. Det utgör också grunden för verksamheten.

Det lönar sig alltid att vara med i facket. Häkkinen konsta­terar att motive­rin­garna är desamma för både finländska och utländska arbets­ta­gare. Organi­se­ring ger trygghet när det gäller anställ­nings­villkor och lön.

– Fackfö­re­nings­rö­relsen är en väg för arbets­ta­gare som kommer till Finland att integreras och axla en roll i ett nytt samhälle.

STÖD OCH BALANS

Niko Pankka, chef för samhällspå­verkan i Finlands Fackför­bunds Centra­lor­ga­ni­sa­tions (FFC), säger att arbets­livet förän­dras drastiskt på grund av digita­li­se­ringen, globa­li­se­ringen och den gröna omställ­ningen. Fackfö­re­nings­rö­rel­sens centrala roll är att stödja arbets­ta­garna i förändringen.

– Fackfö­re­nings­rö­rel­sens roll och kärnupp­gift byggs upp av att bygga och påverka ett bättre arbetsliv på arbetsplat­serna och i samhället, säger Pankka.

Orpos-Purras höger­re­ge­ring försvagar arbets­ta­garnas ställ­ning på många sätt.

– Om regeringen genomför sina program som planerat kommer de kommande valpe­rio­derna oundvikligen att kräva balan­se­rande element.

Fackfö­re­nings­rö­relsen har den bästa kunskapen om arbets­livet. Rollen är viktig nu och i framtiden.

Till exempel kan man söka en balans genom att öka arbets­ta­garnas repre­sen­ta­tion och bestäm­man­de­rätt i företa­gens förvalt­ning och genom att överföra tolkningsfö­ret­rädet av tvister till arbetstagarna.

I framtiden kommer allmän samhällspå­verkan och till exempel valkam­panjer att bli vikti­gare än förr.

– Man fokuserar mer på gräsrots­nivån, inte på officiella förhand­lings­bord, säger Pankka.

NYA MEDLEMMAR

Till följd av den politik som Finlands höger­re­ge­ring driver hotar utnytt­jandet av utländsk arbets­kraft att bli allt vanligare.

– Risken är hög för att utländska arbets­ta­gare omedvetet eller under press ingår dåliga avtal, säger Pankka.

Kunskap och kollektiv styrka är också ett stöd och en trygghet för arbets­ta­gare med utländsk bakgrund.

Risken är hög för att utländska arbets­ta­gare omedvetet eller under press ingår dåliga avtal.

– Det är synner­ligen viktigt att vi kan öka organi­se­rings­granden bland utlän­ningar. Fackfö­re­nings­rö­relsen skulle kunna delta mer i proces­serna för arbets­re­la­terad invandring. Vi kunde ingripa i situa­tionen och dela infor­ma­tion i ett tidigare skede.

Miljön där fackfö­re­nings­rö­relsen verkar har förän­drats drastiskt under de senaste decen­nierna, men ett samhälle som mår bra behöver fackfö­re­nings­rö­relsen även i framtiden.

– Till och med  regeringen har medgett så har fackfö­re­nings­rö­relsen den bästa kunskapen om arbets­livet. Rollen är viktig nu och i framtiden, säger Pankka.

Artikeln finns på nio språk i Tekijä-webbtidningen!