Mats-Johan Kaars från Närpes svingar den bildliga ordfö­ran­deklubban då Industri­fac­kets svenska sektion möts. Den svenska sektionen är en av fem sektioner som har grundats vid Industri­facket då storför­bundet inom industrin blev till 2018 för att bättre förankra medlem­marna i förbun­dets verksamhet.

Målet är att sektio­nerna ska fungera samti­digt som fältets röst och som expert- och hjälporgan, delta i plane­ringen och förverkli­gande av verksam­heten, fixa olika evene­mang och komma med utvecklingsförslag. Arbetet under kongress­pe­rioden 2023–2028 har kommit i gång.

– Jag tycker svenska sektionen är välmående. Det finns ett nytt driv under den här kongress­pe­rioden, säger Kaars.

De övriga fyra sektio­nerna är ungdoms­sek­tionen, utbild­nings­sek­tionen, arbets­miljö- och jämställd­hets­sek­tionen samt kultur- och fritidssektionen.

– Vi har på en unik situa­tion på det sättet att vi kan samar­beta med de andra sektio­nerna i vilka frågor som helst, eftersom alla frågor som behandlas i de övriga sektio­nerna berör också Industri­fac­kets svensksprå­kiga medlemmar, säger Kaars.

Sektionen kan också fungera som stöd och bollplank för svensk- och tvåsprå­kiga fackav­del­ningar när det behövs.

– Vi disku­terar frågor som svensksprå­kiga medlem­marna har behov av att disku­tera. Vi fungerar också som en förmed­lare på sätt och vis. Det handlar inte om att vi gör arbetet för dem utan vi kan hjälpa till med idéerna.

Sektions­med­lem­marna är åtta till antalet och repre­sen­terar olika avtalsbranscher, sektorer och regioner.

I den nuvarande sektionen är så gott som hela Svensk­fin­land repre­sen­terat. En ålänning saknas dock bland medlem­marna, men Kaars intygar att åländska synpunkter tas gärna emot bland annat genom ombudsman Elin Sundback.

VERKA FÖR ATT PÅVERKA I APRIL

Drygt 7 000 av Industri­fac­kets medlemmar har uppgett svenska som sitt modersmål. Därtill finns det ett antal svensksprå­kiga som av ett skäl eller annat registre­rats som finskspråkiga.

De fackliga utbild­nin­garna utöver kurserna för förtroen­demän och arbetars­kydds­full­mäk­tige är betyd­ligt färre på svenska. Därför vill Kaars lyfta speciellt fram är evene­manget Verka så det påverkar som går av stapeln i Orivesi 13–14 april.

– Det finns plats för 30 delta­gare och det finns fortfa­rande några lediga platser kvar, säger Kaars.

En annan sak som är svenska sektionen jobbat med är behovet av skolin­for­ma­törer, som bland annat påtalades av de svensksprå­kiga kongres­som­buden på Industri­fac­kets kongress i våras.

Nu har också fyra infor­ma­törer som ska berätta om Industri­facket för yrkess­tu­de­rande vaskats fram, delvis med hjälp av svenska sektionen.

Mats-Johan Kaars anser att infor­ma­tionsgången till de svenska medlem­marna har blivit snabbare under de senaste åren, vilket är speciellt viktigt under avtalsför­hand­lingar och stridsåt­gärder, tillägger han.

– Det står i Industri­fac­kets stadgar att vi är ett tvåsprå­kigt förbund och det ska synas i verksam­heten, säger Kaars.

Allt fler medlemmar har idag ett annat modersmål än finska eller svenska. Industri­facket har till exempel gett ut infor­ma­tion på engelska, ryska, estniska och vietna­me­siska. En fråga som svenska sektionen vill hålla framme är ändå att ett utökat språkutbud från facket inte ska leda till att de inhemska språken glöms bort.

– Det händer ibland att det ginas en aning och man kanske tänker att alla förstår åtmins­tone engelska, men så är det inte. ”Det finns på engelska” är inget svar som duger när det kommer till natio­na­li­tetsspråken svenska och finska, säger Kaars.

Gällande översätt­nin­garna av Industri­fac­kets kollek­ti­vavtal är det av tradi­tion arbets­gi­varna som stått för översätt­ningen från finska till svenska och andra språk.

För närva­rande saknas det ändå svenska översätt­ningar till exempel av kollek­ti­vav­talen för båtbygg­nadsbranschen, snicke­riin­dustrin, textilvårdsbranschen och bildäcksbranschen på Industri­fac­kets webbsidor.

Däremot finns till exempel det nyaste av Industri­fac­kets allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal – avtalet för timmer­husin­dustrin – i svensk översättning.

VÄGANDE SKÄL

Hösten och vintern har präglats av politiska strejker i protest mot regerin­gens planer på att gå genomföra omfat­tande nedskär­ningar arbets­ta­garnas rättig­heter och i den sociala tryggheten.

Kaars är huvudfört­roen­deman på säng-och madrass­till­ver­karen Hilding Anders i Närpes. Där har man deltagit i de politiska strej­kerna i två varv.

Då striden drar ut på tiden kan det hända att en viss trötthet infinner sig och inkomst­bort­fallet under strejk­da­garna börjar kännas av i plånboken.

Kaars anser att det är viktigt att komma ihåg att även regerings­pro­gram­mets skriv­ningar kommer att kännas i plånboken hos arbetstagarna.

– Det handlar om en månad­sin­komst per år. Och det bara fortsätter år efter år, säger Kaars.

Svenska sektionen

Mats-Johan Kaars (ordfö­rande), Närpes
Teija Löfholm, Jakobstad
Karl-Johan Hjelm, Borgå
Hans Gustafsson, Pargas
Emma Sandås, Jakobstad
Peter Sjökvist, Närpes
Eveliina Koivisto, Tammer­fors
Andreas Toppar, Vasa