Industrifackets kongress gick av stapeln i Tammerfors 22–24 maj. Sammanlagt 442 kongressombud samlades till Tammerforshuset. De svenskspråkiga kongressombuden var runt 15 till antalet.

Kongressombud Emma Sandås är huvudförtroendeman på slipmaterialstillverkaren Mirkas fabrik i Jakobstad. Mirkas verksamhet i Jakobstad har vuxit mycket under den senaste tiden och den Jakobstadsfabriken stod klar i början av året.

Sandås klarade sig väl i kongressvalet och samlade över 100 röster i valkretsen plastproduktindustri och kemisk produktindustri samt båtbyggnadsbranschen.

– Jag lyfte fram i en kongressmotion att vi behöver fler svenskspråkiga skolinformatörer. Det är väldigt bristfälligt idag. Jag hoppas verkligen att man nu under den här kongressperioden tar tag i det här, säger Sandås.

Kongressen var den första av sitt slag för henne.

– Ungdomar där jag kommer ifrån vet ofta inte något om facket. För bara några år sedan hade jag själv inte en aning om vad facket var.

Ungdomar där jag kommer ifrån vet ofta inte något om facket.

– Det var efter att jag själv fick problem på en arbetsplats som jag förstod hur viktigt det är med facket.  Det var frågan om orimliga arbetstider och lönebortfall och då man är ung så vet man inte om sina rättigheter. I dag har det ordnat sig.

Mirka meddelade i maj att företaget inlett omställningsförhandlingar som gäller hela personalen. Resultatet kan bli högst 90 dagars permitteringar. Nio personer kan få gå. Orsaken som företagsledningen angett är det försämrade ekonomiska världsläget.

Den nyvalda huvudförtroendemannen har alltså genast en hel del att bita i.

Kongressombud Mats-Johan Kaars från Närpes är nöjd med hur kongressen fortskridit. Huvudförtroendemannen för sängtillverkaren Hilding Anders har fått axla ett stort ansvar som ensam svenskspråkig kongressombudsman från trävarusektorn.

– Vi har lyckats bra, vi har haft många fina tal på svenska. Där jag satt är alla andra ombud finskspråkiga, men de var så glada och visade tummen upp. Nervositeten försvann när man var upp ett varv i talarstolen.

Det kommer att krävas styrka och beslutsamhet av oss.

Kaars hoppas att Industrifacket är väl förberett och kan klara av utmaningar och står stark under de följande fem åren – för det kommer att krävas. De första nyheterna som sipprat ur från regeringsförhandlingarna kan tyda på svårare år för löntagarna.

– Vi talar ju ofta om Juha Sipiläs tid, men jag tror att vi nu kan få något som är långt värre för arbetstagarna. Det kommer att krävas styrka och beslutsamhet av oss, vi får inte stå och vela.

Kaars är ordförande för Industrifackets svenska sektion. Vi har ju också möjligheten att lyfta fram frågor genom svenska sektionen i Industrifacket.

Från vår fackavdelning hade vi en motion om att förbundet ska anställa översättare. Ibland blir det direkta fel i texterna.  Vi anser att förbundet kan spara pengar på det sättet i stället för att som nu anställa företag

BRA MEN INTENSIVT

– Det har varit bra, men mycket intensivt med en massa olika motioner och regeländringar, men över lag har det varit roligt att vara här. Man har träffat folk från olika håll i landet och fått nya kontakter, säger kongressombud Mikaela Skriko från Vasa valkrets inom teknologiindustrin.

Skriko är vice på släptillverkaren Ekeris fabrik i Kållby i Pedersöre.

Hon anser att det behövs mer information om facket till ungdomar.

När det kommer till att få ungdomar mer engagerade spelar också förtroendemännen på arbetsplatsen en stor roll.

– Så har jag själv kommit med i verksamheten. Jag har varit vice förtroendeman nu i två år och det känns som jag hittat rätt.

Skriko studerar för en påbyggnadsexamen vid sidan om jobbet på Ekeri.

Skriko är första suppleant för ordinarie fullmäktigemedlem Sari Yliaho under kongressperioden. De kommer från samma fackavdelning, 228 Pedersöre Metallarbetarfackavdelning.

Oljemannen nöjd över att skiftesarbetare uppmärksammades

KARL-JOHAN HJELM
Olje-, naturgas-, och petrokemisk industri
Borgå

Kongressombud Karl-Johan Hjelm arbetar på Nestes oljeraffinaderi i Sköldvik i Borgå som operatör. Kort och gott tillverkar han bränsle.

– På själva området har jag jobbat i över 40 år. Jag började som ”lieman” i tonåren. Jag gick runt och slog ner gräs. Jag började jobba när jag var 15, samtidigt som jag gick i yrkesskolan, berättar Hjelm.

Arbetet på raffinaderiet har något gemensamt med de Olympiska spelen. Ungefär vart fjärde år är det dags för det stora driftstoppet som pågår i flera veckor.

– Nästa år blir mitt tionde stora driftstopp, säger Hjelm.

Olje-, naturgas-, och petrokemisk industri är till medlemsantalet en jämförelsevis mindre avtalsbransch därifrån fem kongressombud valdes till förbundskongressen i Tammerfors.

Branschens betydelse för ekonomin och hela landet är dock som känt allt annat än liten.

Hjelm är glad över att det hörts en hel del svenska på kongressen. Han vill själv också hålla frågan uppe.

Det handlar till exempel om att Industrifackets fackavdelning 415 PÖT Porvoon Öljytyöntekijät ska också ska få ett svenskspråkigt namn. På svenska är namnet BOA, Borgå Oljeraffinaderiarbetare.

SKIFTESJOBBET SLITER

Hjelm är speciellt nöjd med flera av talturerna på kongressen där problemen i anslutning till skiftesarbete togs upp. Han har själv jobbat skift sedan millennieskiftet.

Upplägget för turschemat är två dagturer följt av två nätter och sedan sex dagar ledigt, vilket han anser funkar rätt bra också med tanke på dem som har yngre barn.

– I början var det huvudlöst. Treskifte med åtta timmars arbetspass.  Fyra kvällar, en dag ledigt, fyra dagar, en dag ledigt, fyra nätter, två dagar ledigt. Sen fick man plocka in 42 lediga dagar per. Jag var en av de yngre på den tiden och de äldra plockade in de bästa dagarna först och sen blev man med vad man blev med.

Undersökningar visar att de som jobbar mer än 20 år i skift börjar få alla möjliga sjukdomar.

Hjelm anser att långvarigt skiftesjobb är något som absolut ska räknas in när det kommer till pensionen.

–  Jag har  själv fem eller  sex år kvar och jag hoppas på att skiftesjobbare skulle ha möjligheten att tidigarelägga pensionen. Undersökningar visar att de som jobbar mer än 20 år i skift börjar få alla möjliga sjukdomar.

De sanktioner som väst infört mot Ryssland efter landets anfallskrig mot Ukraina har inte påverkat verksamheten på raffinaderiområdet i Sköldvik till den grad som man kanske skulle tro. Råoljan kommer inte längre från Ryssland.

– Det är en annan typ av råolja som kommer nu och vi fick räkna om en aning för att få värden att stämma men det är nu fixat.

STORA FÖRÄNDRINGAR

Hjelm har med en viss oro följt med diskussionen om ungdomarnas mående.

– Ungdomar känner press från alla håll, jag tycker synd om dem. Jag har själv tre barn och jag är nöjd över att alla har jobb som de trivs med. Jag kommer själv från en arbetarfamilj och började jobba redan under skoltiden. Därför säger jag alltid att utbildning, utbildning, utbildning, så har man olika möjligheter.

Hjelm beskriver sig själv som något av ett ”kvicksilver på jobbet”.

– Jag har ibland svårt att sitta stilla. Genast då jag fått mitt jobb vid datorn och monitorerna gjort så hoppar jag i bilen och kör ut på området och kollar, säger Hjelt som varit aktivt med i arbetarskyddsarbetet i olika förtroendeposter i runt 10 år.

Ett stort förbund kan förstås vara tungt att sköta, men jag har varit nöjd.

Hjelms arbetsgivare Neste har genomgått en del förändringar under de senaste åren. Ett på det stora hela framgångsrikt företag med staten som betydelsefull aktieägare har sanerat personal och kört ner raffinaderiet i Nådendal våren 2021.

I samma veva blev det också klart att storinvesteringen i form av ett bioraffinaderi gick till Rotterdam i stället för Borgå.

Då raffinaderiet i Nådendal stängde fick flera av de anställda fortsätta i att jobba i Borgå om de ville.

– Flera av dem som kom från Nådendal har redan lämnat Neste och sökt sig vidare. Jag förstår dem, inte är det lätt om man har familj och livet på annan ort.

Hjelm anser att utvecklingen sammanslagningen av tre fackförbund gick bra och att Industrifacket går åt rätt håll. Det gäller inte att drömma sig tillbaka till något som varit.

– Ett stort förbund kan förstås vara tungt att sköta, men jag har varit nöjd.

Han har varit på finskspråkiga kurser i Murikka och ser framemot att gå kursen i arbetarskydd på svenska på hösten.