De första avtalen i mål – procent­höj­ningen växte och den lokalt förde­lade potten minskade i jämfö­relse med medlingsbudet

Industri­fac­kets styrelse godkände på söndagen förhand­lings­re­sul­tatet i tekno­lo­giin­dustrins kollek­ti­vav­talsför­hand­lingar. Parterna nådde förhand­lings­re­sul­tatet fredagen 3.2.2023 med hjälp av riksför­lik­nings­mannen efter att Industri­facket inlett strejker i branschen några dagar tidigare.

Även arbets­gi­varna, Tekno­lo­giin­dustrin arbets­gi­vare rf. och Kemiin­dustrin rf. har godkänt avtalen.

Kollek­ti­vav­tal­supp­gö­relsen gäller för två år och den samman­lagda kostnadspå­verkan ligger på 7,0 procent. Industri­fac­kets ordfö­rande Riku Aalto anser att det rör sig om en skälig lösning.

Utan ett stöd från fältet och att strejken höll så bra skulle vi inte ha nått ett sådant här resultat.

– Med den här avtals­lös­ningen får vi inte kompen­sa­tion för den köpkraft som gått förlorad men det lägger stopp på fattig­domss­pi­ralen och skapar utsikter till att inkomst­nivån för arbetarna kan förbättras.

– Utan ett stöd från fältet och att strejken höll så bra skulle vi inte ha nått ett sådant här resultat, sa Aalto.

Avtals­pe­rioden för det nya kollek­ti­vav­talet för tekno­lo­giin­dustrin är två år och det gäller fram till 30.11.2024. Samman­lagt rör det sig om 7 procent.

År 2023 höjs lönerna genom en allmän lönehöj­ning på 3,5 procent och en engångs­pott 400 euro. Således är kostnadspå­verkan 4,5 procent.

År 2024 höjs lönerna med en allmän höjning på 2,0 procent och en lokalt fördelad lönepott på 0,5 procent som arbets­gi­varen delar ut. Således är den totala löneför­höj­ningen för 2024 2,5 procent.

Inom tillämp­ning­sområdet för avtalet arbetar runt 90 000 anställda. Tekno­lo­giin­dustrins löneför­höj­ningar är av öppen modell, vilket innebär att man i första hand kommer överens om lönerna på arbetsplat­serna. Om man kan lägga fram ett lokalt avtal som godkänns på arbetsplatsen så följer man den modell som man kommit överens om på riksnivå.

SAMMA LÖNEPÅSLAG MEN DELAS UT PÅ OLIKA SÄTT

I kemiin­dustrin gäller kollek­ti­vav­talen fram till slutet av 2024. Det totala lönepås­laget ligger likaså på 7 procent, men den fördelas på ett lite annat sätt än i teknologiindustrin.

I år stiger lönerna med 2,2 procent i form av en allmän­höj­ning och en lönepott på 800 euro som betalas ut i två satser.

År 2024 höjs lönerna med en allmän­höj­ning på 3,3 procent och en andel på 0,2 procent som arbets­gi­varen fördelar.

Kemiav­talen som förbundet rodde i mål på söndagen är avtalen för kemisk basin­dustri, plast­pro­duk­tin­dustri och kemisk produk­tin­dustri samt olje‑, naturgas‑, och petro­ke­misk industri.

De gäller samman­lagt runt 13 000 anställda inom kemiindustrin.

SMÅ LOKALA LÖNEPOTTAR

Industri­facket avslu­tade omedel­bart samtliga stridsåt­gärder som utfär­dats i tekno­lo­giin­dustrin och kemiindustrin.

– Vår bedöm­ning är att det inte fanns förut­sätt­ningar för större lönepåslag trots att strej­kerna skulle ha dragit ut på tiden, berättar Aalto.

Medlem­marna har velat ha en så kallad blandad linje och uppgö­relsen är en sådan.

Industri­fac­kets 1. vice ordfö­rande Turja Lehtonen säger att de rör sig om solida­riska avtal eftersom de innehåller både procent­höj­ningar och löneför­höj­ningar i euro.

– Medlem­marna har velat ha en så kallad blandad linje och uppgö­relsen är en sådan, säger Lehtonen.

Industri­facket förkas­tade tidigare riksför­lik­nings­man­nens medlingsbud i arbetst­visten. Medlings­budet byggde på löneför­höj­ningar på omkring 6 procent och en betydande andel som arbets­gi­varen skulle ha delat ut.

– Det som speciellt bidrog till att Industri­facket godkände avtalet är formen på avtalet som garan­terar alla anställda i praktiken lika stora löneförhöjningar.

FLER ÅTGÄRDER FÖR ATT TRYGGA KÖPKRAFTEN

Löneför­höj­nin­garna lappar inte fullt ut det hål som i plånboken som den infla­tionen skapat. Därför kräver Industri­facket också att de sista resterna av konkur­rens­kraft­sav­talet städas bort.

I praktiken innebär det att socialför­sä­kring­sav­gif­terna på två procent som flyttades över på lönta­garna år 2016 nu skulle återinföras på arbetsgivarna.

Konkur­rens­kraften är nu i skick men lönta­garnas köpkraft har försvagats.

– Lönta­garna har gjort sin del i det här talkot, säger Lehtonen.

Social­de­mo­kra­terna och vänsterför­bundet har meddelat att partierna stöder Industri­fac­kets initiativ medan centern och samlings­par­tiet motsätter sig.

Att knuten nu öppnats i expor­tin­dustriernas förhand­lings­bord öppnar nu för möjlig­heter i andra branscher. På grund av arbets­gi­var­si­dans koordi­ne­ring har man i flera andra förhand­lings­bord väntat på resul­tatet i tekno­lo­giin­dustrin förhand­lingar. Lönepås­laget i den offent­liga sektorn har också kopplats samman med exportbranschernas avtal.