Skatteav­drag för fackmed­lemmar i Tyskland – ”Rätten till organi­se­ring är en grund­pe­lare i rättsstaten”

Skatte­lätt­naden träder i kraft från och med 2026. Beslutet grundar sig på regerings­pro­grammet under förbunds­kansler Friedrich Merz (CDU), där skatteinci­ta­ment för medlemskap i fackfö­re­ningar lyfts fram som ett sätt att som ska stöda det demokra­tiska civilsamhället.

I sitt anförande till parla­mentet betonade Merz att arbets­givar- och arbets­ta­ga­ror­ga­ni­sa­tio­nerna bär ett samhäll­sansvar och därför behöver statens förtroende. Han efter­lyste mindre regle­ring och misstro och mer handlingsutrymme.

I den tyska beskatt­ningen tillämpas ett avdrag för arbets­re­la­te­rade kostnader på 1 230 euro. Det kallas Werbungs­kos­ten­pauschale. Avdraget beviljas automa­tiskt till alla förvärv­sar­be­tande om de inte kan visa på högre godtag­bara kostnader.

Tidigare ingick fackfö­re­ning­sav­giften i skatteav­draget. Om de samman­lagda arbets­re­la­te­rade kostna­derna, inklusive medlem­sav­giften i fackför­bund, inte översteg 1 230 euro gav medlems­kapet ingen skatte­mässig fördel.

Facket har öppet kriti­serat det här. Den fackliga centra­lor­ga­ni­sa­tionen DGB ansåg att systemet i praktiken saknade skatteinci­ta­ment för medlemskap i facket och innebar att fackligt anslutna arbets­ta­gare hamnade i ett sämre läge än icke-medlemmar.

DGB motsvarar i Finland ungefär fackcent­ralen FFC där Industri­facket är största medlemsför­bund. Medlem­sav­gif­terna i DGB-facken uppgår i regel till mellan 300–600 euro per år.

Den tyska regeringen består av krist­de­mo­kra­terna CDU och partiets bayerska syster­parti CSU samt social­de­mo­kra­terna SPD. Regeringen har betonat behovet av att stärka civil­sam­hället och tilliten i ett politiskt och socialt polari­serat läge.

FINLAND GÅR EN ANNAN VÄG

Parla­mentet har nu beslutat att fackfö­re­ning­sav­giften från och med 2026 ska kunna dras av i sin helhet i beskatt­ningen. Avgiften skiljs därmed från schablo­nav­draget för arbets­re­la­te­rade kostnader.

Reformen motsvarar den som nyligen avskaf­fades i Finland av Petteri Orpos regering. I det tyska parla­mentet fick lagändringen stöd av samtliga partier, inklusive opposi­tionen, med undantag för det högerext­rema partiet AfD.

I motive­rin­garna till lagförs­laget konsta­terar regeringen att fackfö­re­nin­garna har en central roll i Förbunds­re­publiken Tysklands arbets- och näringsliv. Den kollek­tiva organi­sa­tionsfri­heten beskrivs som en grund­pe­lare i rättsstaten.

Enlig den tyska regeringen stärker skatteändringen den fackliga organi­sa­tionsfrihet som tryggas i grund­lagen. Skatte­re­formen anses förbättra arbets­mark­nads­par­ternas funktionsförmåga och öka  medlem­marnas deltagande.

Industri­facket IG Metall har beräknat att förändringen sänker medlem­sav­gif­tens netto­kostnad med 25–36 procent. Om en anställd tjänar 52 000 euro per år uppgår medlem­sav­giften till 522 euro.

För en ensamstående medlem med denna inkomst ökade nettoin­komsten från 33 477 euro till 33 644 euro. Det innebär en bespa­ring på 167 euro, enligt fackets beräkningar.