Fullmäktigemedlemmar vill se mer av facket i skolorna
Industrifackets fullmäktige samlades till sitt stadgeenliga höstmöte den 26–27 november 2025. Regeringens åtgärder för att försvaga fackföreningsrörelsens ställning, utvecklingen av förbundets medlemsantal samt fackavdelningarnas framtida ekonomi diskuterades flitigt.
En tung avtalsrörelse är avklarad inom de flesta branscher. Inte heller denna gång gick det helt utan arbetskonflikter. Långa strejker har minskat medlemsantalet på vissa arbetsplatser.
Samtidigt har regeringen under ledning av Petteri Orpo (Saml) med flera åtgärder försökt försvaga fackföreningarnas ställning på arbetsmarknaden. Utvecklingen diskuteras på arbetsplatserna och väcker oro.

– Regeringens åtgärder underlättar åtminstone inte fackföreningarnas verksamhet, säger Riitta Kattelus från trävarusektorn.
Ismo Viirimaa från kemiindustrin konstaterar att regeringens åtgärder är ett medvetet försök att underminera fackföreningsrörelsens makt.
– Alla de här åtgärderna är en direkt attack mot fackföreningsrörelsen. Genom sina åtgärder har regeringen försökt underminera fackföreningsrörelsens makt, säger Ismo Viirimaa.
Minna Kaski från teknologisektorn säger att utvecklingen delvis är bestående och att det är skrämmande.
– Vi vet ju att kommande regeringar inte kommer att upphäva den nuvarande regeringens beslut. Kanske några, men vi kommer inte att återgå till vår tidigare ställning. Det är skrämmande, funderar Minna Kaski.
MER INFORMATION OM FACKFÖRENINGAR TILL UNGA
De FFC-anslutna fackföreningarnas medlemsantal har minskat i flera år, så även Industrifackets. Den här trenden måste vändas för att man ska klara sig i kampen för rättvisa arbetsvillkor.
Det finns många orsaker till det sjunkande medlemsantalet. På Kattelus arbetsplats, fanerfabriken UPM Plywood Oy i Joensuu, upplevdes en stor nedgång i medlemsantalet i våras.
– Vi hade en så lång strejk att medlemmar lämnade förbundet, säger Kattelus.

Enligt henne är det svårt att öka medlemsantalet när människor får sparken och inga nya anställs.
Viirimaa, som arbetar på Sievi Jalkine – känt för skyddsskor – säger att en stor potentiell medlemsgrupp i företager är utländska arbetstagare. De borde få mer information om facket. En annan viktig potentiell medlemsgrupp är unga som studerar till exempel inom yrkesutbildningen.
– Ett mycket bra sätt att nå unga och kanske få fler medlemmar skulle vara skolorna. På skolor, institut och andra utbildningsenheter finns mycket potentiellt medlemsunderlag, säger Viirimaa.
– Unga som kommer från skolorna borde få mer kunskap om fackföreningar och vad facket gör.
Många unga som kommer till jobbet har kanske aldrig ens hört talas om en fackförening.
Kaski, som arbetar på motor- och generatortillverkaren ABB Oy Large Motors and Generators, håller med.
– Informationen till skolorna borde ökas.
Det har under de senaste åren blivit fackföreningarnas ansvar. I hemmen eller i skolan talas det lite om fackföreningar.
– Många unga som kommer till jobbet har kanske aldrig ens hört talas om en fackförening. När jag själv var ung sa min mamma att jag skulle gå med i facket. Nu talas det inte alls om facket hemma, säger Kattelus.
MEDLEMSAVGIFTSÅTERBÄRING VÄCKER DISKUSSION
Att komma att vända den nedåtgående medlemsutvecklingen är också viktigt för fackavdelningarnas ekonomi. På höstfullmäktige diskuterades livligt det nya systemet för återbäring av medlemsavgifter.
Det har föreslagits en trappstegsmodell där återbäringen är större om vissa kriterier uppfylls. Mer information om förändringen av medlemsavgiftsåterbäringen här.
De krav som ställs på fackavdelningarna för att de ska nå de olika nivåerna väckte funderingar bland fullmäktigemedlemmarna.

– När vi har en fackavdelning på en enda arbetsplats blir det säkert en utmaning att ordna verksamheten så att vi ens får återbäring på näst högsta nivån, säger Kattelus.
Det nya systemet ska hjälpa medlemmarna att se att deras pengar används till annat än nöjen.
I Viirimaas fackavdelning är erfarenheterna något annorlunda.
– Just nu verkar det som att vi lätt uppfyller kraven för näst högsta nivån. Men jag vet inte om den högsta nivån, med bara några procentenheters höjning, motiverar att göra så mycket mer arbete, funderar Viirimaa.
– Från förbundets sida har det sagts att fackavdelningarna är resebyråer eller nöjeskommittéer. Hos oss har man upplevt att det nya systemet kunde motivera avdelningarna och samtidigt hjälpa medlemmarna att se att deras pengar används till annat än nöjen.
Kaski anser att förändringen av återbäringssystemet är förståelig. Men reglerna måste vara tydliga för alla.
– Under den gångna mandatperioden har jag försökt föra in mycket utbildning i avdelningen och till medlemmarna. I det avseendet verkar kraven inte bli ett problem. Men reglerna måste vara tydliga så att man vet vad som räcker till vilken nivå, konstaterar Kaski.



