På svenska
Arbetarskydd är ett sätt att tänka
Det kan ta flera år att bygga upp en väl fungerande säkerhetskultur på jobbet, men det är värt det varje gång, anser arbetarskyddsfullmäktige Daniel Åman.
Daniel Åman är arbetarskyddsfullmäktige på slipmaterialtillverkaren Mirkas fabrik i Oravais. Det betyder att han för de produktionsanställdas talan i frågor som gäller säkerhet och arbetarskydd på jobbet. I Oravais jobbar runt 180 personer och i företaget sammanlagt nästan 950 anställda på fem fabriker i landet.
Förutom Oravais finns fabriker i Jeppo, Jakobstad, Karis och Nurmijärvi. Produkterna går till över 97 procent på export och företaget har fabriker i Italien, Belgien, Tyskland och USA.
Åman har jobbat på Mirka i 21 år och är inne på sin andra period som arbetarskyddsfullmäktige. Under sin tid i firman har han både sett och varit med om att utveckla ett trygghetstänk och en säkerhetskultur på företaget där man målmedvetet gått in för att öka säkerheten.
Arbetsgivaren och arbetstagarna ska enligt lag samarbeta för att upprätthålla och förbättra arbetssäkerheten på jobbet. Det finns ändå stora skillnader i hur det ser ut i praktiken på olika arbetsplatser.
– De senaste åren har arbetarskyddet och själva tänket kring det gått väldigt mycket framåt. Vi har bra ställt på det sättet att vi har en egen arbetarskyddsfullmäktige på alla fabriker och kan samarbeta, säger Åman.
Åman har kontakt med kollegerna på de andra fabrikerna och sitter ner regelbundet med säkerhetschef, eller safety manager som det heter på engelska på Mirka, Jonas Hällund, head supervisor eller arbetsledarnas förperson Liv Huggare och site manager eller fabrikschef Simon Backlund.
Ett exempel på hur man lägger arbetshälsa och arbetarskyddet i centrum är att det under de veckovisa möten som arbetsledarna och de anställda inom produktion har är det alltid säkerhetsfrågor som ligger som står först på listan.
– Arbetarskydd är som ett sätt att tänka och säkerhetstänket smittar över på fritiden. Det blir som en vana, som att man känner att något saknas då man inte har skyddsglasögonen på sig.
Riskerna på stora produktionsanläggningar inom kemiindustrin är uppenbara. Säkerhetsarbetet avspeglas i att det på Mirkas enheter i Europa registrerades sammanlagt elva arbetsplatsolyckor ifjol.
– Trenden går neråt och hittills i år har vi totalt fyra olyckor, berättar Hällund.
SKYDDSGLASÖGON OCH SÄKERHETSPROMENADER
Korta så kallade pulsmöten med säkerhetstema finns också på menyn i Oravais. Det rör sig om möten där man går genom frågor som rör säkerheten på jobbet. Det kan handla om till exempel buller och hörselskydd eller hur man undviker skärskador.
Så kallade safety walks, eller säkerhetspromenader, är något som man tagit i bruk på Mirka. I praktiken innebär det att man går runt, iakttar processer, diskuterar med personalen, och bedömer risker på en avdelning – men inte den där man vanligtvis jobbar. Till exempel kan produktionsanställda besöka kontoret och tvärtom.
– Man blir lätt blind för riskerna så det är bra att det kommer in någon som ser på jobbet med nya ögon, säger Åman.
På tal om ögon så har en konkret förändring i Oravais varit att skyddsglasögonen för tre år sedan blev obligatoriska i hela produktionen, tidigare hade det gällt endast vissa arbetsuppgifter.
Personalen fick också testa olika typer av skyddsglasögon.
– Man kan säga att det redan nu har ”betalat sig själv tillbaka”, då det förhindrat olyckor som säkert skulle ha lett till en allvarlig ögonskada.
VÅGA FRÅGA OM DU BEHÖVER HJÄLP
Något som diskuteras alltmer även inom industrin är mental hälsa och till exempel den stress som uppstår i en situation där det sker förändringar i företaget, till exempel vid omställningsförhandlingar.
På Mirka har man därför infört särskilda månadsteman med fokus på mentalt välmående. Ett tema är det som kallas psykologisk trygghet. Arbetsledningen ska ta upp temat med sitt team.
– Om det inte blir diskussion så blir det förhoppningsvis något att tänka på. Målet är att sänka tröskeln till att be om hjälp så mycket som möjligt, vare det sig det handlar om något konkret i arbetet eller något hemma, säger Liv Huggare.
Att arbeta med arbetarskydd är en fortgående process. Och ett arbete som inte blir färdigt.
Maria Nybäck jobbar på packningslinjen. Hon är inne på sitt 23 år på Mirka.
Nybäck anser att det hennes jobb efter medvetna satsningar blivit mycket säkrare och man lägger mer fokus på arbetsergonomin när det kommer till exempel till olika lyft. Vad borde nu då göras för att göra jobbet säkrare?
– Luftkvaliteten är något man borde kolla på. Det kan också bli väldigt varmt. Det viktigaste är ändå att arbetsmiljöfrågorna tas på allvar och att de inte sopas under bordet.
Arbetarskyddsfullmäktige…
- företräder arbetstagarna på arbetsplatsen och samarbetar med arbetsgivaren i frågor som gäller arbetsmiljö och säkerhet.
- har rätt till att få information från företaget om arbetarskyddsfrågor.
- har rätt till att utföra sitt uppdrag på arbetstid.
- har rätt till att få utbildning i sitt förtroendeuppdrag t. ex genom Industrifacket
Mer info om arbetarskydd får du till exempel från Industrifacket , Arbetarskyddsförvaltningen och Arbetarskyddscentralen.
