”I fackavdelningarna ska man fundera på grejer utgående från medlemmens perspektiv”

Att värva nya medlemmar, hitta förtroendevalda till de olika posterna på arbetsplatsen och i fackavdelningen, utbilda aktiva, fixa program för medlemmarna och samarbeta över avdelningsgränser – allt det här utgör en del av verksamheten i en aktiv fackavdelning.

Inom en fackavdelning finns det många roller. Förutom medlemmar behövs ordförande, sekreterare, ungdomsansvarig, medlemsvårdare, organisatör, huvudförtroendeman, arbetarskyddsfullmäktige, klubbordförande och många fler.

I varje roll står intressebevakningen i centrum. Medlemmarna tillsammans utgör fackavdelningen, och målet är att förbättra medlemmarnas arbetsförhållanden, utkomst och i sista hand hela samhället.

Medlemmarna väljer en styrelse till sin avdelning. Styrelsen fattar i sin tur fattar besluten i mötesrummet. Besluten är viktiga, men det viktigaste sker på arbetsplatsen – fackrörelsens heligaste plats.

HJULEN SNURRAR OCH BUDSKAPET NÅR FRAM

Industrifacket består av runt 440 självständiga fackavdelningar. Avdelning nummer 57 i Salo i Egentliga Finland är en av dem. Fackavdelningen har över 3 000 medlemmar, varav nästan 2 000 står till arbetsmarknadens förfogande.

Medlemmarna jobbar i 160 industriföretag. Det innebär att aktiv verksamhet kräver mycket arbete. Avdelning 57 har därför anställt en person för att se till att allt går rätt och smidigt till.

– Det är till stor hjälp för avdelningen att vi har en anställd, säger ordförande Jari-Matti Välkkynen.

I Salo finns flera fackavdelningar inom Industrifacket. Vissa är regionala, andra har bildats utifrån fackförbunden som slogs samman och bildade Industrifacket.

Mindre avdelningar har redan slagits samman med 57:an och fler sammanslagningar kan vänta i framtiden.

– Om verksamheten inte fungerar, är det värt att överväga att gå med i en större avdelning, säger Välkkynen.

Samarbete mellan avdelningar kan också effektivisera arbetet, som gemensamt ordnande av utbildningar eller idéutbyte.

– Vi har ibland ordnat möten mellan avdelningsordföranden och funderat på saker tillsammans, säger Välkkynen.

Om verksamheten inte fungerar, är det värt att överväga att gå med i en större avdelning.

Avdelning 57 har även ordnat ungdomsevenemang tillsammans med andra fackavdelningar i andra FFC-förbund, för se till att få ett tillräckligt högt antal deltagare.

– Genom samarbete kan man också dela på kostnaderna.

Välkkynen tror att fackavdelningarna kommer att ha utmaningar även i framtiden, men att det grundläggande arbetet håller hjulen snurrande – också inom förbundet.

– Nya medlemmar kommer när vi sprider budskapet och berättar om syftet med förbundet, säger han.

AKTIVA HITTAS GENOM SAMTAL

Janina Mäkinen, organisatör vid fackavdelning 57, säger att få nya anställda har rekryterats till arbetsplatser i området den senaste tiden, men att läget verkar bli bättre.

– Medlemsantalet har inte minskat, vilket är en bra sak, säger hon.

Avdelningen har upprätthållit medlemsantalet med hjälp av projektet ”en organiserande fackavdelning”. Industrifacket stöder verksamheten och kan betala ut en summa som täcker anställningskostnaderna för organisatörer.

Genom samarbete kan man också dela på kostnaderna.

Kärnan i arbetet är kartläggning av de arbetsplatser medlemmarna jobbar på, organisering, att stöda de förtroendevalda och praktiska kampanjerna för intressebevakning på arbetsplatserna.

Arbetsplatser där det finns medlemmar men inga förtroendevalda är särskilt viktiga att ta kontakt med – samtal kan leda till att nya aktiva hittas.

– Val av huvudförtroendeman är första steget. Efter det är det lättare att tillsammans förbättra saker på arbetsplatsen.

PRAKTISKT STÖD TILL ARBETSPLATSERNA

Samtalen mellan anställda i fackavdelningen och huvudförtroendemän är viktiga.

– Vi diskuterar läget på arbetsplatserna. Där kan man hitta platser där en kampanj för intressebevakning eller medlemsrekrytering, säger Mäkinen.

En kampanj kan innebära en enkät till de anställda för att hitta områden där något borde förbättras. Efter det kontaktar man arbetsgivaren, till exempel i frågor gällande arbetarskydd eller lönesystem.

Medlemmarna ser själva att facket hjälper till med det praktiska.

En gemensam vädjan från de anställda är ett starkt uttryck för vilja som arbetsgivaren inte lätt kan bortse från.

– Vi lär ut hur viktigt det är att alla medlemmar är med, säger Mäkinen.

Kampanjen är samtidigt en organiseringsinsats.

– Medlemmarna ser själva att facket hjälper till med det praktiska, säger hon.

Avdelning 57 omfattar flera avtalsbranscher vilket även syns i styrelsens sammansättning.

– Vi har en bra representation från olika arbetsplatser i styrelsen. Mångfalden är en styrka – vi får olika perspektiv, säger Mäkinen.

VERKSAMHET VIA MEDLEMMARNA

Utbildning är en viktig del av avdelningens arbete.

– Det är lätt att få deltagare till utbildningar för förtroendevalda. Det är svårare när utbildningen riktar sig till alla medlemmar, säger Mäkinen.

Man har skickat ut enkäter för att kartlägga medlemmarnas önskemål. I Salo har avdelningen till exempel erbjudit biljetter till Borgbacken och bio till medlemspris.

Avdelningen har också fixat med bussresor för medlemmarna till Industrifackets familjeevenemang. Fritid och rekreation är viktig men kärnan får inte glömmas bort.

– Vi fokuserar på arbetsplatsfrågor och att stötta förtroendevalda. Huvudförtroendemannen kan hjälpa direkt på arbetsplatsen, vilket gör att alla medlemmar får nytta av förbundet, säger Mäkinen.

Fackavdelningarnas omgivning förändras i takt med samhället. Den nuvarande regeringen har inte underlättat fackföreningsrörelsens arbete – men samtidigt har detta betonat vikten av organisering.

– Vi måste kunna anpassa oss om förväntningarna på oss förändras. Om vi inte gör något blir läget bara svårare, säger Mäkinen.

Det bästa sättet att planera verksamheten är att utgå från hur det gynnar medlemmarna.

– Avdelningarna ska tänka utgående från medlemmarnas perspektiv. En fungerande fackavdelning ger bättre hjälp och service, säger hon.

GEMENSAMMA KRAFTER

Freudenberg Home and Cleaning Solutions Oy:s fabrik i Salo är en av arbetsplatserna där personalen i regel är medlemmar i avdelning 57. Företaget tillverkar Vileda-städredskap för proffs inom städbranschen.

Under år 2023 hölls en kampanj för intressebevakning som ledde till konkreta resultat: ett nytt lönesystem, bildandet av en verkstadsklubb på arbetsplatsen och flera nya medlemmar.

– Vi skickade en enkät till alla. Det kom tydligt fram att det fanns behov av en tydlig lönestruktur – folk visste inte vad lönen byggde på, berättar Mäkinen.

Huvudförtroendemannen Jouni Syrenius tror att vädjan till arbetsgivaren inte hade blivit av om man försökt driva frågan helt på egen hand.

– Alla skrev underuppropet, även sådana som inte är medlemmar. Det är lättare att börja förhandla när man har hela gruppen bakom sig, säger han.

På fabriken jobbar cirka 50 personer i produktionen. Två av tre är medlemmar i Industrifacket. Många har utländsk bakgrund och är aktiva i facklig verksamhet.

VERKSTADSKLUBB SKAPAR GEMENSKAP

Kampanjen ledde till att man bildade de anställda grundade en verkstadsklubb, alltså en lokal facklig enhet på arbetsplatsen inom en större fackavdelning. Syrenius är ordförande och arbetarskyddsfullmäktige Johanna Tuomisto är vice ordförande.

En aktiv verkstadsklubb ger stöd till förtroendevalda, men det sociala är också viktigt – gemenskapen höjer stämningen.

– Sammanhållningen på arbetsplatsen är jätteviktig. I produktionen jobbar alla i egna celler, men i klubben kan man ha mer kontakt med varandra, säger Tuomisto.

Klubbarna kan även ordna utbildningar för sina anställda.

– En kurs om jämlikhet och likabehandling är på kommande. I fjol handlade utbildningen om ork och återhämtning, berättar hon.

Samarbetet mellan fackavdelningen och arbetsplatsen fungerar bra.

– Samarbetet har gått väldigt smidigt. Man får alltid hjälp när man ber om det, säger Tuomisto.

I EN STOR AVDELNING FINNS STYRKA

Huvudförtroendemannen Syrenius är ersättare i styrelsen för avdelning 57. Han har tidigare erfarenhet från tre olika fackavdelningar.

– Den här avdelningen har fungerat bäst. Man får alltid hjälp när man behöver. Det är fantastiskt att avdelningen har en anställd, säger han.

Tidigare har han varit ordförande i en liten avdelning som bara omfattade de anställda på en arbetsplats.

– Det var lätt att hålla styrelsemöten men vi ordnade inga utbildningar alls, säger han.

Han uppmuntrar mindre avdelningar att överväga en sammanslagning om verksamheten inte fungerar.

– Större avdelningar har mer styrka. I små avdelningar blir man lätt ensam.