Viisi ihmistä seisoo huonekalutehtaan salissa ja keskustelee. Yhdellä on käsissään jakkaran kansiosa.
Diskussionsklimatet på möbeltillverkaren A-factory strax utanför Åbo är bra. Från vänster vice huvudförtroendeman Natasha Zarate, produktionschef Niko Meri, huvudförtroendeman Rasmus Wikström, arbetarskyddsfullmäktige Topias Koskela och HR-chef Jenni Peltola. FOTO VESA-MATTI VÄÄRÄ

Lagen om samar­bete på arbetsplat­sen ändra­des – vad händer nu?

TEXT TIIA KYYNÄRÄINEN OCH JOHANNES WARIS
FOTO VESA-MATTI VÄÄRA

När det funge­rar som bäst är samar­be­tet mellan arbets­ta­gare och arbets­gi­vare smidigt och okomplice­rat – det vet man på möbel­till­ver­ka­ren A‑Factory. Men förändrin­gar kan stå inför dörren då rege­rin­gens förändrin­gar i lagen om samar­bete på arbetsplat­sen trädde i kraft i juli.

Vad innebär samar­bete på arbetsplat­sen? Lagen om samar­bete på arbetsplat­sen förut­sät­ter att man ska främja en verk­sam­hets­kul­tur där arbets­gi­vare och perso­nal samar­be­tar i ömse­si­dig respekt för varan­dras rättig­he­ter och skyl­dig­he­ter. Samti­digt ska även både arbets­ta­gar­nas och arbets­gi­var­nas intres­sen beaktas.

Tanken med samar­bets­la­gen är att arbets­ta­gare och arbets­gi­vare till­sam­mans och konti­nuer­ligt utvecklar före­ta­gets verk­sam­het och arbets­ge­mens­kap i en gemen­sam rikt­ning så att både resul­tat och person­alens välmående på jobbet blir bättre.

Idén om en konti­nuer­lig dialog mellan arbets­ta­gare och arbets­gi­vare är rela­tivt ny och inför­des i den uppda­te­rade samar­bets­la­gen år 2022. Lagen stärkte också person­alens rätt att under omställ­ningsför­hand­lin­gar lägga fram egna förs­lag och alter­na­tiva lösnin­gar. Dessu­tom inne­bar lagändrin­gen en tydli­gare skriv­ning om perso­nal­repre­sen­ta­tion i  företagsledningen.

Nästan alla förs­lag från rege­rin­gen Orpo gynnar enbart arbets­gi­varna. Till och med i lagförs­la­get står det att det inte finns några bevis för att ändrin­garna skulle förbättra syssel­sätt­nin­gen i någon större omfattning.

Trots att lagen refor­me­ra­des för bara några år sedan, beslu­tade stats­mi­nis­ter Petteri Orpos (Saml) rege­ring att återi­gen gå in och ändra på lagen. Lagförs­la­get godkän­des i riks­da­gen och de nya bestäm­mel­serna trädde i kraft i början av juli 2025.

Stats­mi­nis­ter Orpo och hans minis­ter­kol­le­ger från samlings­par­tiet, sann­fin­län­darna, svenska folk­par­tiet och krist­de­mo­kra­terna har moti­ve­rat ändrin­garna med att de ska undan­röja hinder för syssel­sätt­ning och stärka verk­sam­hetsfö­rut­sätt­nin­garna för små och medels­tora företag.

Även om målsätt­nin­garna låter goda, leder lagändrin­gen i prak­ti­ken till att skyd­det för anställda förs­va­gas, resur­ser överförs från arbets­ta­gare till arbets­gi­vare och dialo­gen mellan parterna på arbetsplat­sen minskar.

Enligt Meri Listen­maa, jurist vid Industri­fac­ket, är det märkligt att rege­rin­gen väljer att återi­gen ändra samar­bets­la­gen. Effek­terna av den nuva­rande lagen, som trädde i kraft för tre år sedan, har precis börjat synas.

– Nästan alla förs­lag från rege­rin­gen Orpo gynnar enbart arbets­gi­varna. Till och med i lagförs­la­get står det att det inte finns några bevis för att ändrin­garna skulle förbättra syssel­sätt­nin­gen i någon större omfattning.

Snic­ka­ren Timo Levo och vice huvudfört­roen­de­man Natasha Zarate växlar tankar vid sidan om jobbet. FOTO VESA-MATTI VÄÄRÄ

INKOMSTFÖRLUSTER PÅ TUSENTALS EURO

En av förändrin­garna i lagändrin­garna är att lagens tillämp­ning­sområde ändras. Det bety­der att i fort­sätt­nin­gen ska lagen tilläm­pas fullt ut endast i före­tag med minst 50 anställda.

En annan stor ändring är att tiden för omställ­ningsför­hand­lin­gar halve­ras. I fort­sätt­nin­gen ska sådana förhand­lin­gar pågå i antin­gen sju dagar eller tre veckor, beroende på situa­tio­nen – i stäl­let för 14 dagar eller sex veckor, som läget var innan.

Parterna kan komma överens om ännu kortare tider om alla förhand­lingsfrå­gor avkla­ras i snab­bare takt. Men dessa ämnen får inte hoppas över, även om mini­mi­ti­den är uppfylld.

”När anställ­nin­gar avslu­tas och permit­te­rin­gar inleds snab­bare, mins­kar arbets­ta­gar­nas inkoms­ter”, säger Industri­fac­kets jurist Meri Listen­maa. FOTO ANTTI HYVÄRINEN

Enligt Listen­maa innebär halve­rin­gen av förhand­lings­ti­derna en direkt överfö­ring från arbets­ta­gare till arbets­gi­vare. Industri­fac­kets exper­ter har räknat ut att en arbets­ta­gare med en månads­lön på 3 000 euro förlo­rar cirka 2 250 euro per år om förhand­lings­ti­den kortas från sex till tre veckor.

– När anställ­nin­gar avslu­tas och permit­te­rin­gar inleds snab­bare, mins­kar arbets­ta­gar­nas inkoms­ter, förkla­rar Listenmaa.

– Jag oroar mig också för att de kortare förhand­lings­ti­derna inte räcker till för att hinna gå igenom alla viktiga frågor ordentligt.

Enligt Listen­maa försäm­rar det här särs­kilt arbets­ta­gar­nas möjlig­het att påverka i viktiga frågor på jobbet. Deras förs­lag och alter­na­tiv riske­rar att inte tas på allvar.

HR-chef Jenni Peltola och huvudfört­roen­de­man Rasmus Wikström ger prov på konti­nuer­lig dialog på A‑factory.

TRYGGHETEN FÖRSVAGAS I SMÅ FÖRETAG

Lagändrin­gen mins­kar också på arbets­gi­va­rens skyl­dig­het till konti­nuer­lig dialog i före­tag med fler än 20 men färre än 50 anställda. Det gäller även för omställningsförhandlingar.

Enligt Statis­tikcent­ra­len arbe­tar runt 191 000 anställda i före­tag som omfat­tas av den lättade regle­rin­gen. Av de här perso­nerna är omkring 17 000 medlem­mar i Industrifacket.

Förändrin­gen innebär att arbets­gi­va­ren själv skapar interna ruti­ner för regel­bun­den kommunikation.

– Efter­som ingen modell för den så kallade lättade dialo­gen har defi­nie­rats är det värsta scena­riot att dialo­gen blir mycket ytlig i de här före­ta­ger före­tag. Det gör det svårare också att göra upp lokala avtal, särs­kilt om person­alen inte invol­ve­ras aktivt, säger Listenmaa.

Rasmus Wikström hoppas att diskus­sionskli­ma­tet på A‑factory kommer att vara öppet även i fortsättningen.

Särs­kilt proble­ma­tisk är regeln att förändringsför­hand­lin­gar i före­tag med 20–49 anställda endast måste föras om arbets­gi­va­ren över­vä­ger att under en 90-dagars­pe­riod säga upp, omplacera, väsent­ligt ändra anställ­nings­vill­kor eller permit­tera minst 20 anställda.

I prak­ti­ken leder det här till att omställ­ningsför­hand­lin­garna helt och hållet förs­vin­ner i små företag.

– I dessa före­tag blir omställ­ningsför­hand­lin­gar ett margi­nal­fe­no­men. Därmed förs­va­gas också arbets­ta­gar­nas trygg­het, säger Listenmaa.

Hon tycker det är märkligt att rege­rin­gen vill föra ledars­ka­pet på arbetsplat­serna i Finland till­baka till det förflutna.

– I övriga Europa går utvecklin­gen i helt motsatt rikt­ning. Där samar­be­tar arbets­gi­vare och arbets­ta­gare aktivt för att utveckla före­ta­get. Forsk­ning visar också att ju mer anställda får delta i beslut som rör deras arbete och arbets­miljö, desto mer moti­ve­rade, produk­tiva och välmående blir de.

”Ingen vinner på att man inte hör vad arbets­ta­garna har att säga”

Rasmus Wikström, huvudfört­roen­de­man på A‑Factory – en möbel­till­ver­kare i Littois i St Karins, strax utanför Åbo – är nöjd. Wikström är huvudfört­roen­de­man på före­ta­get som anstäl­ler under 50 heltid­sans­tällda. Dialo­gen med arbets­gi­va­ren är god och det råder ett öppet diskus­sionskli­mat, berät­tar Wikström.

Med jämna mellan­rum går A‑Factorys arbets­gi­vare och fört­roen­de­män igenom frågor som läget på fabri­ken, orders­toc­ken, tillgång på arbets­kraft och andra aktuella frågor.

Enligt Wikström har kommu­ni­ka­tio­nen med arbets­gi­va­ren blivit bättre med åren. Diskus­sio­nerna kan föras även utan att man bokar in ett officiellt möte.

– Det känns som att lednin­gen alltid hittar tid om det är något vi behö­ver prata om, säger Wikström.

– Jag tycker också att det är viktigt att vi kan prata öppet om saker. Det är ju till allas fördel om före­ta­get går bra. I slutän­dan sitter vi alla i samma båt.

För ett par år sedan genomför­des omställ­ningsför­hand­lin­gar på A‑Factory. Efter omställ­ningsför­hand­larna stod det klart att permit­te­rin­gar väntade. Wikström har ändå inte blivit med nega­tiva käns­lor från den tiden.

Trots att situa­tio­nen var ny både för honom som huvudfört­roen­de­man och delvis även för arbets­gi­va­ren, beröm­mer han att före­ta­get skötte förhand­lin­garna väl och enligt reglerna. Permit­te­rin­garna gällde dessu­tom alla perso­nalgrup­per på ett rätt­vist sätt.

– Det var natur­ligt­vis inte roligt att medar­be­tare permit­te­ra­des och att vi till exem­pel var tvungna att säga upp inhyrd perso­nal. Men jag fick aldrig käns­lan av att arbets­gi­va­ren försökte lura oss. Allt sköt­tes rätt­vist, säger Wikström.

INGEN NYTTA AV ENSIDIGA FÖRÄNDRINGAR

Wikström anser att rege­rin­gens ändrin­gar i samar­bets­la­gen inte är bra. När dialo­gen med arbets­gi­va­ren funge­rar behövs inga särs­kilda föres­krif­ter – men efter­som alla inte har det så, måste det finnas skyl­dig­he­ter till samverkan.

– Det känns som att alla förändrin­gar som rege­rin­gen gör endast gynnar ena parten. De här förändrin­garna är inte bra för arbets­ta­garna, säger Wikström.

– En konti­nuer­lig dialog visar att man lyss­nar på arbets­ta­garna. Ingen vinner på att de anställda igno­re­ras och man tillå­ter arbets­mil­jön försämras.

En konti­nuer­lig dialog visar att man lyss­nar på arbetstagarna.

Han stäl­ler sig också frågande till att tiden för omställ­ningsför­hand­lin­gar halve­rats. Den kortaste möjliga från 14 dagar till bara en vecka. Enligt honom är det få före­tag som har så bråt­tom med ekono­min att de måste permit­tera eller säga upp perso­nal blixtsnabbt.

Wikström hoppas att även om A‑Factory i fram­ti­den skulle omfat­tas av lättare regle­ring gällande reglerna för omställ­ningsför­hand­lin­gar, så fort­sät­ter dialo­gen med arbets­gi­va­ren som tidigare.

– I slutän­dan hand­lar det om männis­kor och rela­tio­nerna dem emel­lan. Jag kommer i alla fall att göra mitt bästa för att rela­tio­nen till arbets­gi­va­ren ska vara god även i fram­ti­den. Saker går så mycket smidi­gare när man har en bra kommunikation.