På svenska
Regeringen slår sönder arbetsmarknaden med sin skattepolitik – arbetstagare förlorar en tia i månaden
Regeringen vill avskaffa avdragsrätten för medlemsavgifter till fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Timo Nevaranta, chef för samhällsrelationer vid Industrifacket, säger att förändringen är omfattande för samhället, även om det för de flesta medlemmar handlar om relativt små slantar.
Petteri Orpos (Saml) regering planerar att ta bort rätten för medlemmar i fackförbund och arbetsgivarorganisationer att dra av sina medlemsavgifter i beskattningen. Regeringen beslöt i sin halvtidsöverläggning i april att avdragsrätten ska upphöra från och med början av 2026.
Timo Nevaranta från Industrifacket säger att förändringen är betydande ur ett samhälleligt perspektiv. Att slopa avdragsrätten kan exempelvis minska arbetsgivares incitament att organisera sig i arbetsgivarförbund.
– På lång sikt påverkar det här även de allmänbindande kollektivavtalen eftersom arbetsgivarens motivation att vara med i arbetsgivarorganisationer minskar, säger Nevaranta.
Kollektivavtalens allmänbindande verkan innebär att ett kollektivavtal som bedöms vara tillräckligt omfattande gäller för alla företag i branschen, också för dem som inte är medlemmar i arbetsmarknadsorganisationer.
Avskaffandet av avdragsrätten är ett direkt angrepp från regeringshåll mot arbetstagarna – och en organiserad arbetsmarknad.
– Det bästa sättet att stärka löntagarnas köpkraft är att trygga fackens verksamhetsförutsättningar, men regeringen gör tvärtom.
Regeringen verkar förstöra den finländska arbetsmarknadsmodellen. Avdragsrätten för medlemsavgifter har varit statens sätt att stöda en stabil, fungerande och rättvis arbetsmarknad.
– Industrifacket förhandlar om kollektivavtal och utvecklar det finländska arbetslivet. Vi hjälper också exempelvis kvinnor som utsätts för graviditetsdiskriminering eller utländska arbetstagare som utnyttjats. Om regeringen inte vill stöda det här genom skatteavdrag så handlar det om värderingar, säger Nevaranta.
BÄTTRE VILLKOR FÖR AVGIFTEN
Slopandet av avdragsrätten är en skattehöjning som förväntas öka statens skatteintäkter med cirka 190 miljoner euro per år. Förändringen berör omkring två miljoner löntagare.
Industrifackets medlemsavgift för år 2025 är 1 procent av inkomsterna före skatt. Vid en årsinkomst på 40 000 euro innebär det en avgift på 400 euro i året.
Ju mer man urholkar den organiserade arbetsmarknaden, desto fler riskerar att bli utan löneförhöjningar.
Industrifackets chefsekonom Timo Eklund förklarar att avdragsrätten innebär att den beskattningsbara inkomsten minskar med beloppet för medlemsavgiften. Vid en årsinkomst på 40 000 euro betalar man alltså skatt på 39 600 euro.
– När avdragsrätten försvinner, ökar den beskattningsbara inkomsten, säger Eklund.
Enligt Industrifackets beräkningar innebär det här att en medlem med 3 500 euro i månadslön förlorar 140 euro netto per år.
Om en medlem har 2 000 euro i månadslön blir förlusten 53 euro per år, och vid 5 000 euro i månadslön är förlusten 235 euro.
Medlemsavgiften innehållet även avgiften till Öppna arbetslöshetskassan A-kassa, åtta euro i månaden. Avgiften ska fortsättningsvis vara avdragsgill och man har beaktat det i beräkningarna.
SÅ HÄR PÅVERKAR SLOPANDET AV SKATTEAVDRAGET
• Regeringen vill slopa skatteavdraget för medlemsavgiften i ett fackförbund. Förändringen ska träda i kraft från början av år 2026.
• Den här beräkningen visar hur mycket förändringen minskar på den disponibla inkomsten för medlemmar i Industrifacket.
2 000 €/mån ⇔ -53 €/per år
2 500 €/mån ⇔ -64 €/per år
3 000 €/mån ⇔ -111 €/per år
3 500 €/mån ⇔ -140 €/per år
4 000 €/mån ⇔ -166 €/per år
4 500 €/mån ⇔ -192 €/per år
5 000 €/mån ⇔ -235 €/per år
5 500 €/mån ⇔ -263 €/per år
6 000 €/mån ⇔ -291 €/per år
6 500 €/mån ⇔ -319 €/per år
MAN FÅR MYCKET FÖR FACKAVGIFTEN
Att avdragsrätten försvinner märks av i plånboken, men få har troligen gått med i facket enbart på grund av den. För medlemsavgiften får man anställningsvillkor som bygger på kollektivavtal, stöd från facket i olika situationer och andra medlemsförmåner.
– För en arbetare med medelinkomst innebär det ungefär en tia mindre i månaden, säger Nevaranta.
Industrifacket har förhandlat fram löneförhöjningar på 2,9 procent för 2026. Det innebär att en anställd med 3 500 euro i månadslön får över tusen euro mer i bruttolön per år.
– När en arbetstagare är fackligt ansluten bidrar hen till vår förmåga att förhandla fram bättre löner och villkor. Man kan säga att en arbetare förlorar en tia i månaden men får tillbaka tusen euro i löneförhöjning per år.
Om kollektivavtalens allmänt bindande status försvagas på grund av att avdragsrätten slopas, kommer fackets villkor och löneförhöjningar i framtiden att omfatta allt färre arbetstagare.
– Ju mer man urholkar den organiserade arbetsmarknaden, desto fler riskerar att bli utan löneförhöjningar, säger Nevaranta.
