Valkealla pöydällä on sakset kolikoita ja verohallinnon lomakkeita. Sakset ovat leikkaamassa lomaketta.
Regeringen vill slopa skatteavdraget för fackavgiften från början av år 2026.

Regeringen slår sönder arbets­mark­naden med sin skatte­po­litik – arbets­ta­gare förlorar en tia i månaden

3.6.2025

TEXT OCH FOTO ANTTI HYVÄRINEN 
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS 

Regeringen vill avskaffa avdrags­rätten för medlem­sav­gifter till fackför­bund och arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tioner. Timo Nevaranta, chef för samhälls­re­la­tioner vid Industri­facket, säger att förändringen är omfat­tande för samhället, även om det för de flesta medlemmar handlar om relativt små slantar.

Petteri Orpos (Saml) regering planerar att ta bort rätten för medlemmar i fackför­bund och arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tioner att dra av sina medlem­sav­gifter i beskatt­ningen. Regeringen beslöt i sin halvtid­sö­ver­lägg­ning i april att avdrags­rätten ska upphöra från och med början av 2026.

Timo Nevaranta från Industri­facket säger att förändringen är betydande ur ett samhäl­le­ligt perspektiv. Att slopa avdrags­rätten kan exempelvis minska arbets­gi­vares incita­ment att organi­sera sig i arbetsgivarförbund.

– På lång sikt påverkar det här även de allmän­bin­dande kollek­ti­vav­talen eftersom arbets­gi­va­rens motiva­tion att vara med i arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tioner minskar, säger Nevaranta.

”Det bästa sättet att stärka lönta­garnas köpkraft är att trygga fackens verksam­hetsfö­rut­sätt­ningar, men regeringen gör tvärtom”, säger Industri­fac­kets chef för samhhäs­re­la­tioner, Timo Nevaranta.

Kollek­ti­vav­ta­lens allmän­bin­dande verkan innebär att ett kollek­ti­vavtal som bedöms vara tillräckligt omfat­tande gäller för alla företag i branschen, också för dem som inte är medlemmar i arbetsmarknadsorganisationer.

Avskaf­fandet av avdrags­rätten är ett direkt angrepp från regeringshåll mot arbets­ta­garna – och en organi­serad arbetsmarknad.

– Det bästa sättet att stärka lönta­garnas köpkraft är att trygga fackens verksam­hetsfö­rut­sätt­ningar, men regeringen gör tvärtom.

Regeringen verkar förstöra den finländska arbets­mark­nads­mo­dellen. Avdrags­rätten för medlem­sav­gifter har varit statens sätt att stöda en stabil, funge­rande och rättvis arbetsmarknad.

– Industri­facket förhandlar om kollek­ti­vavtal och utvecklar det finländska arbets­livet. Vi hjälper också exempelvis kvinnor som utsätts för gravi­di­tets­dis­kri­mi­ne­ring eller utländska arbets­ta­gare som utnytt­jats. Om regeringen inte vill stöda det här genom skatteav­drag så handlar det om värde­ringar, säger Nevaranta.

BÄTTRE VILLKOR FÖR AVGIFTEN

Slopandet av avdrags­rätten är en skatte­höj­ning som förväntas öka statens skattein­täkter med cirka 190 miljoner euro per år. Förändringen berör omkring två miljoner löntagare.

Industri­fac­kets medlem­sav­gift för år 2025 är 1 procent av inkoms­terna före skatt. Vid en årsin­komst på 40 000 euro innebär det en avgift på 400 euro i året.

Ju mer man urholkar den organi­se­rade arbets­mark­naden, desto fler riskerar att bli utan löneförhöjningar.

Industri­fac­kets chefse­konom Timo Eklund förklarar att avdrags­rätten innebär att den beskatt­nings­bara inkomsten minskar med beloppet för medlem­sav­giften. Vid en årsin­komst på 40 000 euro betalar man alltså skatt på 39 600 euro.

– När avdrags­rätten försvinner, ökar den beskatt­nings­bara inkomsten, säger Eklund.

Enligt Industri­fac­kets beräk­ningar innebär det här att en medlem med 3 500 euro i månadslön förlorar 140 euro netto per år.

Om en medlem har 2 000 euro i månadslön blir förlusten 53 euro per år, och vid 5 000 euro i månadslön är förlusten 235 euro.

Medlem­sav­giften innehållet även avgiften till Öppna arbets­lös­hets­kassan A‑kassa, åtta euro i månaden. Avgiften ska fortsätt­ningsvis vara avdrags­gill och man har beaktat det i beräkningarna.

SÅ HÄR PÅVERKAR SLOPANDET AV SKATTEAVDRAGET

• Regeringen vill slopa skatteav­draget för medlem­sav­giften i ett fackför­bund. Förändringen ska träda i kraft från början av år 2026.
• Den här beräk­ningen visar hur mycket förändringen minskar på den dispo­nibla inkomsten för medlemmar i Industrifacket.
2 000 €/​mån  ⇔  ‑53 €/​per år
2 500 €/​mån  ⇔  ‑64 €/​per år
3 000 €/​mån ⇔  ‑111 €/​per år
3 500 €/​mån  ⇔  ‑140 €/​per år
4 000 €/​mån  ⇔  ‑166 €/​per år
4 500 €/​mån  ⇔  ‑192 €/​per år
5 000 €/​mån  ⇔  ‑235 €/​per år
5 500 €/​mån  ⇔  ‑263 €/​per år
6 000 €/​mån  ⇔  ‑291 €/​per år
6 500 €/​mån  ⇔  ‑319 €/​per år

MAN FÅR MYCKET FÖR FACKAVGIFTEN

Att avdrags­rätten försvinner märks av i plånboken, men få har troligen gått med i facket enbart på grund av den. För medlem­sav­giften får man anställ­nings­villkor som bygger på kollek­ti­vavtal, stöd från facket i olika situa­tioner och andra medlemsförmåner.

– För en arbetare med medelin­komst innebär det ungefär en tia mindre i månaden, säger Nevaranta.

Industri­facket har förhandlat fram löneför­höj­ningar på 2,9 procent för 2026. Det innebär att en anställd med 3 500 euro i månadslön får över tusen euro mer i bruttolön per år.

– När en arbets­ta­gare är fackligt ansluten bidrar hen till vår förmåga att förhandla fram bättre löner och villkor. Man kan säga att en arbetare förlorar en tia i månaden men får tillbaka tusen euro i löneför­höj­ning per år.

Om kollek­ti­vav­ta­lens allmänt bindande status försvagas på grund av att avdrags­rätten slopas, kommer fackets villkor och löneför­höj­ningar i framtiden att omfatta allt färre arbetstagare.

– Ju mer man urholkar den organi­se­rade arbets­mark­naden, desto fler riskerar att bli utan löneför­höj­ningar, säger Nevaranta.