Strejk­begräns­nin­gar förän­drar arbets­mark­na­den – ”Möjlig­he­ten för arbets­ta­garna att påverka har insk­ränkts mycket kraftigt”

Strejk­rät­ten i Finland base­rar sig på grund­la­gen och inter­na­tio­nella avtal som Finland har förbun­dit sig till. Petteri Orpos rege­ring gjorde ändrin­gar i arbets­ta­gar­nas strejk­rätt våren 2024.

Anna Tapio, chef för Industri­fac­kets juri­diska enhet, och juris­ten Susanna Holm­berg berät­tar att de ändrin­gar som gjorts i lagen är bety­dande. Rege­rin­gen begrän­sade poli­tiska strej­ker till högst ett dygn, införde bety­dande begräns­nin­gar för sympa­tiåt­gär­der och höjde strejkbotarna.

– Arbets­ta­gar­nas möjlig­het att påverka har insk­ränkts mycket kraf­tigt, säger Tapio.

I Finland har det tradi­tio­nellt före­kom­mit få poli­tiska strej­ker, vilket innebär att tydlig rättspraxis om strejk­begräns­nin­gar inte har utvecklats. Inte heller tidi­gare har poli­tiska strej­ker varit obegränsade.

– Var grän­sen skulle ha gått vet man inte, efter­som poli­tiska strej­ker inte har varit ett problem, säger Holmberg.

KRAFTIG HÖJNING AV STREJKBÖTER

Rege­rin­gen höjde strejk­bo­tarna så att mini­mi­be­lop­pet för gott­gö­rel­se­sank­tio­ner nu är 10 000 euro och maxi­mi­be­lop­pet 150 000 euro. Tidi­gare var det övre taket för böter för olagliga strej­ker 37 400 euro, och det fanns ingen nedre gräns.

Olagliga strej­ker är ofta kopplade till situa­tio­ner där arbets­gi­va­ren medve­tet bryter mot kollek­ti­vav­ta­let. Vid höjnin­gen av strejk­bo­tarna höjde rege­rin­gen dock inte mots­va­rande gott­gö­rel­se­sank­tio­ner för brott mot kollektivavtalet.

– Lagändrin­garna är över lag ensi­diga, säger Susanna Holmberg.

Orpos rege­ring införde också en person­lig gott­gö­rel­se­sank­tion på 200 euro för arbets­ta­gare som deltar i en strejk som en doms­tol redan tidi­gare fasts­tällt som olaglig, förut­satt att arbets­gi­va­ren har medde­lat arbets­ta­ga­ren om strej­kens olaglighet.

I Finland har det tradi­tio­nellt inte funnits person­liga påfölj­der för strej­ker orga­ni­se­rade av fackföreningar.

– I det finska syste­met är det här en helt ny sak, säger Holmberg.

Situa­tio­ner där en atrejk som förkla­rats olaglig fort­sät­ter är säll­synta i Finland. Lagen kan ändå skapa osäker­het, efter­som en person­lig strejk­bot i alla fall i teorin är möjlig.

– Lagen påver­kar bilden man får. I verklig­he­ten finns det dock ingen risk att en person­lig sank­tion skulle drabba en arbets­ta­gare som en över­rask­ning, säger Tapio.

STREJKBEGRÄNSNINGAR

De strejk­begräns­nin­gar som Orpos rege­ring införde trädde i kraft den 18 maj 2024.
• Poli­tiska strej­ker begrän­sa­des till högst 24 timmar.
• Sympa­tiåt­gär­der begrän­sa­des genom att införa krav på propor­tio­na­li­tet och riktning.
• Strejk­bo­tarna höjdes till 10 000–150 000 euro. Tidi­gare fanns endast ett övre tak på 37 400 euro.
• En person­lig bot eller påföljd­sav­gift på 200 euro inför­des om en arbets­ta­gare fort­sät­ter att delta i en strejk som doms­tol redan har fasts­tällt som olaglig.

”SVÅRT ATT SÄGA VAR GRÄNSEN GÅR”

Den nya arbets­freds­lags­tift­nin­gen präglas av oklar­het. Till exem­pel får sympa­tiåt­gär­der i fort­sätt­nin­gen inte vara opro­por­tio­ner­liga i förhål­lande till den arbets­konflikt de stöder. Ur själva lagtex­ten är det svårt att utläsa vad som i prak­ti­ken avses med oproportionalitet.

– Vid sympa­tiåt­gär­der är det svårt att säga var grän­sen går, säger Holmberg.

Rättspraxis kommer att klar­göra grän­serna senare, om sympa­tiåt­gär­der förs till doms­to­lens bedöm­ning. Fram till dess är grän­serna dragna i vatten.

– Osäker­he­ten i sig begrän­sar fackför­bun­dens verk­sam­het, säger Tapio.

Otyd­ligt skrivna lagar i kombi­na­tion med kraf­tiga höjnin­gar av strejk­bo­tarna skapar en besvär­lig situa­tion för fackförbunden.

– Man måste vara försik­tig eller medve­tet ta stora risker, säger Tapio.

Inom vissa branscher har poli­tiska och sympa­tiåt­gär­der redan tidi­gare varit begrän­sade. Inom exem­pel­vis kommu­ni­ka­tionsbranscher råder abso­lut arbets­fred­splikt, vilket innebär att alla arbets­konflik­ter, även poli­tiska och sympa­tiåt­gär­der, är förb­judna så länger det finns ett kollek­ti­vav­tal som gäller.

RÄTTEN ATT STREJKA FINNS FORTFARANDE KVAR

Det pågår också lags­tift­ning­sar­bete som gäller skriv­nin­garna om skydd­sar­bete. Tidi­gare har det inte funnits någon lags­tift­ning om detta, men facken har brukat avgränsa strej­kerna så att arbe­te­ten där ett avbrott skulle innebära fara för  liv, hälsa eller miljö inte omfat­tas av strejken.

Skydd­sar­bete har tradi­tio­nellt varit före­nat med få problem, men den nya lags­tift­nin­gen kan komma att skapa sådana.

– Det kan vara svårt för en enskild domare vid tings­rät­ten att inte förb­juda en strejk. I prak­ti­ken kan förändrin­gen leda till att även helt lagliga arbets­konflik­ter i onödan begrän­sas med stöd av den nya lagen, säger Tapio.

Även om strej­ker har begrän­sats, kan en enskild arbets­ta­gare fort­sätt­nings­vis tryggt delta i en arbets­konflikt, inty­gar lagex­per­terna vid Industrifacket.

– Arbets­gi­va­ren får fort­fa­rande inte säga upp en arbets­ta­gare för att denne deltar i en arbets­konflikt orga­ni­se­rad av en fackfö­re­ning, säger Holmberg.

Vid tvis­ter erbju­der Industri­fac­ket rätts­ligt stöd till sina medlem­mar. Industri­fac­kets rättsh­jälp täcker alla rättegångs­kost­na­der i ären­den där rättsh­jälp har beviljats.

STREJKRÄTTEN I NORDEN

Arbets­konflik­ter när kollek­ti­vav­tal inte gäller:
• Finland: Inga begränsningar
• Sverige: Inga begränsningar
• Norge: Inga begränsningar
• Danmark: Inga begränsningar

Sympa­tiåt­gär­der:
• Finland: Lagen kräver proportionalitet
• Sverige: Inget tydligt proportionalitetskrav
• Norge: Propor­tio­na­li­tet krävs, inga domar om olagliga strejker
• Danmark: Propor­tio­na­li­tet krävs, men inga tydliga grän­ser i rättspraxis

Poli­tiska arbetskonflikter:
• Finland: Lagen begrän­sar strej­ker till 24 timmar
• Sverige: Kräver tillfäl­lig­het och förut­bes­tämd varak­tig­het. Ingen tydlig tidsgräns.
• Norge: En 11-dagars arbets­konflikt har bedömts som olaglig av domstol
• Danmark: I rättspraxis begrän­sade till några timmar

Strejkbö­ter för fackförbund:
• Finland: 10 000–150 000 €
• Sverige: Bedöms från fall till fall
• Norge: Bedöms från fall till fall
• Danmark: Upp till 20 miljo­ner DKK (ca 2,7 miljoner €)

Strejkbö­ter för individer:
• Finland: 200 €
• Sverige: Inte möjligt
• Norge: Inte möjligt
• Danmark: 35–70 DKK/​timme (ca 5–9 €/​timme)
Källa: Rappor­ten ”Pohjois­mai­nen malli ja sen neljä poik­keusta” (Cent­ret för Nytt ekono­misk tänkande, UTAK, : tekno­lo­gie doktor Ilkka Kärrylä, 4.4.2024)