Strejk­begräns­ningar förän­drar arbets­mark­naden – ”Möjlig­heten för arbets­ta­garna att påverka har inskränkts mycket kraftigt”

Strejk­rätten i Finland baserar sig på grund­lagen och inter­na­tio­nella avtal som Finland har förbundit sig till. Petteri Orpos regering gjorde ändringar i arbets­ta­garnas strejk­rätt våren 2024.

Anna Tapio, chef för Industri­fac­kets juridiska enhet, och juristen Susanna Holmberg berättar att de ändringar som gjorts i lagen är betydande. Regeringen begrän­sade politiska strejker till högst ett dygn, införde betydande begräns­ningar för sympa­tiåt­gärder och höjde strejkbotarna.

– Arbets­ta­garnas möjlighet att påverka har inskränkts mycket kraftigt, säger Tapio.

I Finland har det tradi­tio­nellt förekommit få politiska strejker, vilket innebär att tydlig rättspraxis om strejk­begräns­ningar inte har utvecklats. Inte heller tidigare har politiska strejker varit obegränsade.

– Var gränsen skulle ha gått vet man inte, eftersom politiska strejker inte har varit ett problem, säger Holmberg.

KRAFTIG HÖJNING AV STREJKBÖTER

Regeringen höjde strejk­bo­tarna så att minimi­be­loppet för gottgö­rel­se­sank­tioner nu är 10 000 euro och maximi­be­loppet 150 000 euro. Tidigare var det övre taket för böter för olagliga strejker 37 400 euro, och det fanns ingen nedre gräns.

Olagliga strejker är ofta kopplade till situa­tioner där arbets­gi­varen medvetet bryter mot kollek­ti­vav­talet. Vid höjningen av strejk­bo­tarna höjde regeringen dock inte motsva­rande gottgö­rel­se­sank­tioner för brott mot kollektivavtalet.

– Lagändrin­garna är över lag ensidiga, säger Susanna Holmberg.

Orpos regering införde också en personlig gottgö­rel­se­sank­tion på 200 euro för arbets­ta­gare som deltar i en strejk som en domstol redan tidigare fasts­tällt som olaglig, förut­satt att arbets­gi­varen har meddelat arbets­ta­garen om strej­kens olaglighet.

I Finland har det tradi­tio­nellt inte funnits person­liga påföljder för strejker organi­se­rade av fackföreningar.

– I det finska systemet är det här en helt ny sak, säger Holmberg.

Situa­tioner där en atrejk som förkla­rats olaglig fortsätter är sällsynta i Finland. Lagen kan ändå skapa osäkerhet, eftersom en personlig strejkbot i alla fall i teorin är möjlig.

– Lagen påverkar bilden man får. I verklig­heten finns det dock ingen risk att en personlig sanktion skulle drabba en arbets­ta­gare som en överrask­ning, säger Tapio.

STREJKBEGRÄNSNINGAR

De strejk­begräns­ningar som Orpos regering införde trädde i kraft den 18 maj 2024.
• Politiska strejker begrän­sades till högst 24 timmar.
• Sympa­tiåt­gärder begrän­sades genom att införa krav på propor­tio­na­litet och riktning.
• Strejk­bo­tarna höjdes till 10 000–150 000 euro. Tidigare fanns endast ett övre tak på 37 400 euro.
• En personlig bot eller påföljd­sav­gift på 200 euro infördes om en arbets­ta­gare fortsätter att delta i en strejk som domstol redan har fasts­tällt som olaglig.

”SVÅRT ATT SÄGA VAR GRÄNSEN GÅR”

Den nya arbets­freds­lags­tift­ningen präglas av oklarhet. Till exempel får sympa­tiåt­gärder i fortsätt­ningen inte vara opropor­tio­ner­liga i förhål­lande till den arbets­konflikt de stöder. Ur själva lagtexten är det svårt att utläsa vad som i praktiken avses med oproportionalitet.

– Vid sympa­tiåt­gärder är det svårt att säga var gränsen går, säger Holmberg.

Rättspraxis kommer att klargöra gränserna senare, om sympa­tiåt­gärder förs till domsto­lens bedöm­ning. Fram till dess är gränserna dragna i vatten.

– Osäker­heten i sig begränsar fackför­bun­dens verksamhet, säger Tapio.

Otydligt skrivna lagar i kombi­na­tion med kraftiga höjningar av strejk­bo­tarna skapar en besvärlig situa­tion för fackförbunden.

– Man måste vara försiktig eller medvetet ta stora risker, säger Tapio.

Inom vissa branscher har politiska och sympa­tiåt­gärder redan tidigare varit begrän­sade. Inom exempelvis kommu­ni­ka­tionsbranscher råder absolut arbets­fred­splikt, vilket innebär att alla arbets­konflikter, även politiska och sympa­tiåt­gärder, är förbjudna så länger det finns ett kollek­ti­vavtal som gäller.

RÄTTEN ATT STREJKA FINNS FORTFARANDE KVAR

Det pågår också lagstift­ning­sar­bete som gäller skriv­nin­garna om skydd­sar­bete. Tidigare har det inte funnits någon lagstift­ning om detta, men facken har brukat avgränsa strej­kerna så att arbeteten där ett avbrott skulle innebära fara för  liv, hälsa eller miljö inte omfattas av strejken.

Skydd­sar­bete har tradi­tio­nellt varit förenat med få problem, men den nya lagstift­ningen kan komma att skapa sådana.

– Det kan vara svårt för en enskild domare vid tings­rätten att inte förbjuda en strejk. I praktiken kan förändringen leda till att även helt lagliga arbets­konflikter i onödan begränsas med stöd av den nya lagen, säger Tapio.

Även om strejker har begrän­sats, kan en enskild arbets­ta­gare fortsätt­ningsvis tryggt delta i en arbets­konflikt, intygar lagex­per­terna vid Industrifacket.

– Arbets­gi­varen får fortfa­rande inte säga upp en arbets­ta­gare för att denne deltar i en arbets­konflikt organi­serad av en fackfö­re­ning, säger Holmberg.

Vid tvister erbjuder Industri­facket rätts­ligt stöd till sina medlemmar. Industri­fac­kets rättsh­jälp täcker alla rättegångs­kost­nader i ärenden där rättsh­jälp har beviljats.

STREJKRÄTTEN I NORDEN

Arbets­konflikter när kollek­ti­vavtal inte gäller:
• Finland: Inga begränsningar
• Sverige: Inga begränsningar
• Norge: Inga begränsningar
• Danmark: Inga begränsningar

Sympa­tiåt­gärder:
• Finland: Lagen kräver proportionalitet
• Sverige: Inget tydligt proportionalitetskrav
• Norge: Propor­tio­na­litet krävs, inga domar om olagliga strejker
• Danmark: Propor­tio­na­litet krävs, men inga tydliga gränser i rättspraxis

Politiska arbets­konflikter:
• Finland: Lagen begränsar strejker till 24 timmar
• Sverige: Kräver tillfäl­lighet och förut­bes­tämd varak­tighet. Ingen tydlig tidsgräns.
• Norge: En 11-dagars arbets­konflikt har bedömts som olaglig av domstol
• Danmark: I rättspraxis begrän­sade till några timmar

Strejkböter för fackförbund:
• Finland: 10 000–150 000 €
• Sverige: Bedöms från fall till fall
• Norge: Bedöms från fall till fall
• Danmark: Upp till 20 miljoner DKK (ca 2,7 miljoner €)

Strejkböter för individer:
• Finland: 200 €
• Sverige: Inte möjligt
• Norge: Inte möjligt
• Danmark: 35–70 DKK/​timme (ca 5–9 €/​timme)
Källa: Rapporten ”Pohjois­mainen malli ja sen neljä poikkeusta” (Centret för Nytt ekono­misk tänkande, UTAK, : tekno­logie doktor Ilkka Kärrylä, 4.4.2024)