Strejkbegränsningar förändrar arbetsmarknaden – ”Möjligheten för arbetstagarna att påverka har inskränkts mycket kraftigt”

Strejkrätten i Finland baserar sig på grundlagen och internationella avtal som Finland har förbundit sig till. Petteri Orpos regering gjorde ändringar i arbetstagarnas strejkrätt våren 2024.

Anna Tapio, chef för Industrifackets juridiska enhet, och juristen Susanna Holmberg berättar att de ändringar som gjorts i lagen är betydande. Regeringen begränsade politiska strejker till högst ett dygn, införde betydande begränsningar för sympatiåtgärder och höjde strejkbotarna.

– Arbetstagarnas möjlighet att påverka har inskränkts mycket kraftigt, säger Tapio.

I Finland har det traditionellt förekommit få politiska strejker, vilket innebär att tydlig rättspraxis om strejkbegränsningar inte har utvecklats. Inte heller tidigare har politiska strejker varit obegränsade.

– Var gränsen skulle ha gått vet man inte, eftersom politiska strejker inte har varit ett problem, säger Holmberg.

KRAFTIG HÖJNING AV STREJKBÖTER

Regeringen höjde strejkbotarna så att minimibeloppet för gottgörelsesanktioner nu är 10 000 euro och maximibeloppet 150 000 euro. Tidigare var det övre taket för böter för olagliga strejker 37 400 euro, och det fanns ingen nedre gräns.

Olagliga strejker är ofta kopplade till situationer där arbetsgivaren medvetet bryter mot kollektivavtalet. Vid höjningen av strejkbotarna höjde regeringen dock inte motsvarande gottgörelsesanktioner för brott mot kollektivavtalet.

– Lagändringarna är över lag ensidiga, säger Susanna Holmberg.

Orpos regering införde också en personlig gottgörelsesanktion på 200 euro för arbetstagare som deltar i en strejk som en domstol redan tidigare fastställt som olaglig, förutsatt att arbetsgivaren har meddelat arbetstagaren om strejkens olaglighet.

I Finland har det traditionellt inte funnits personliga påföljder för strejker organiserade av fackföreningar.

– I det finska systemet är det här en helt ny sak, säger Holmberg.

Situationer där en atrejk som förklarats olaglig fortsätter är sällsynta i Finland. Lagen kan ändå skapa osäkerhet, eftersom en personlig strejkbot i alla fall i teorin är möjlig.

– Lagen påverkar bilden man får. I verkligheten finns det dock ingen risk att en personlig sanktion skulle drabba en arbetstagare som en överraskning, säger Tapio.

STREJKBEGRÄNSNINGAR

De strejkbegränsningar som Orpos regering införde trädde i kraft den 18 maj 2024.
• Politiska strejker begränsades till högst 24 timmar.
• Sympatiåtgärder begränsades genom att införa krav på proportionalitet och riktning.
• Strejkbotarna höjdes till 10 000–150 000 euro. Tidigare fanns endast ett övre tak på 37 400 euro.
• En personlig bot eller påföljdsavgift på 200 euro infördes om en arbetstagare fortsätter att delta i en strejk som domstol redan har fastställt som olaglig.

”SVÅRT ATT SÄGA VAR GRÄNSEN GÅR”

Den nya arbetsfredslagstiftningen präglas av oklarhet. Till exempel får sympatiåtgärder i fortsättningen inte vara oproportionerliga i förhållande till den arbetskonflikt de stöder. Ur själva lagtexten är det svårt att utläsa vad som i praktiken avses med oproportionalitet.

– Vid sympatiåtgärder är det svårt att säga var gränsen går, säger Holmberg.

Rättspraxis kommer att klargöra gränserna senare, om sympatiåtgärder förs till domstolens bedömning. Fram till dess är gränserna dragna i vatten.

– Osäkerheten i sig begränsar fackförbundens verksamhet, säger Tapio.

Otydligt skrivna lagar i kombination med kraftiga höjningar av strejkbotarna skapar en besvärlig situation för fackförbunden.

– Man måste vara försiktig eller medvetet ta stora risker, säger Tapio.

Inom vissa branscher har politiska och sympatiåtgärder redan tidigare varit begränsade. Inom exempelvis kommunikationsbranscher råder absolut arbetsfredsplikt, vilket innebär att alla arbetskonflikter, även politiska och sympatiåtgärder, är förbjudna så länger det finns ett kollektivavtal som gäller.

RÄTTEN ATT STREJKA FINNS FORTFARANDE KVAR

Det pågår också lagstiftningsarbete som gäller skrivningarna om skyddsarbete. Tidigare har det inte funnits någon lagstiftning om detta, men facken har brukat avgränsa strejkerna så att arbeteten där ett avbrott skulle innebära fara för  liv, hälsa eller miljö inte omfattas av strejken.

Skyddsarbete har traditionellt varit förenat med få problem, men den nya lagstiftningen kan komma att skapa sådana.

– Det kan vara svårt för en enskild domare vid tingsrätten att inte förbjuda en strejk. I praktiken kan förändringen leda till att även helt lagliga arbetskonflikter i onödan begränsas med stöd av den nya lagen, säger Tapio.

Även om strejker har begränsats, kan en enskild arbetstagare fortsättningsvis tryggt delta i en arbetskonflikt, intygar lagexperterna vid Industrifacket.

– Arbetsgivaren får fortfarande inte säga upp en arbetstagare för att denne deltar i en arbetskonflikt organiserad av en fackförening, säger Holmberg.

Vid tvister erbjuder Industrifacket rättsligt stöd till sina medlemmar. Industrifackets rättshjälp täcker alla rättegångskostnader i ärenden där rättshjälp har beviljats.

STREJKRÄTTEN I NORDEN

Arbetskonflikter när kollektivavtal inte gäller:
• Finland: Inga begränsningar
• Sverige: Inga begränsningar
• Norge: Inga begränsningar
• Danmark: Inga begränsningar

Sympatiåtgärder:
• Finland: Lagen kräver proportionalitet
• Sverige: Inget tydligt proportionalitetskrav
• Norge: Proportionalitet krävs, inga domar om olagliga strejker
• Danmark: Proportionalitet krävs, men inga tydliga gränser i rättspraxis

Politiska arbetskonflikter:
• Finland: Lagen begränsar strejker till 24 timmar
• Sverige: Kräver tillfällighet och förutbestämd varaktighet. Ingen tydlig tidsgräns.
• Norge: En 11-dagars arbetskonflikt har bedömts som olaglig av domstol
• Danmark: I rättspraxis begränsade till några timmar

Strejkböter för fackförbund:
• Finland: 10 000–150 000 €
• Sverige: Bedöms från fall till fall
• Norge: Bedöms från fall till fall
• Danmark: Upp till 20 miljoner DKK (ca 2,7 miljoner €)

Strejkböter för individer:
• Finland: 200 €
• Sverige: Inte möjligt
• Norge: Inte möjligt
• Danmark: 35–70 DKK/timme (ca 5–9 €/timme)
Källa: Rapporten ”Pohjoismainen malli ja sen neljä poikkeusta” (Centret för Nytt ekonomisk tänkande, UTAK, : teknologie doktor Ilkka Kärrylä, 4.4.2024)