Öster­bott­niska fört­roen­de­män vill se ordent­liga löneför­höj­nin­gar – ”Det hand­lar inte om hämnd”

Den 3 decem­ber inledde Industri­fac­ket stridsåt­gär­der i form av strej­ker på ett dygn på ett antal utvalda arbetsplat­ser inom tekno­lo­giin­dustrin. Strej­kerna pågår planen­ligt under sex dygn mellan 3 och 12 december.

De stun­dande stridsåt­gär­derna disku­te­ra­des ivrigt då Industri­fac­kets full­mäk­tige samla­des till höst­möte i Helsing­fors slutet av novem­ber. Då hade facket redan vars­lat om stridsåtgärder.

Full­mäk­tige ställde sig bakom FFC-förbun­dens gemen­samma löneför­höj­nings­krav på tio procent och minst 250 euro i måna­den på en avtals­pe­riod på två år. I medierna har det vädrats åsik­ter om att fackens krav skulle vara någon typ av hämnd på arbets­gi­varna och regeringen.

Full­mäk­ti­ge­med­lem Sari Ylia­hos arbetsplats Amada Auto­ma­tion Europe i Peder­söre omfat­ta­des av strej­ken i decem­ber. De anställda gick ut i strejk i första ledet 3.12 till­sam­mans med anställda vid andra före­tag i norra svenska Öster­bot­ten, till exem­pel Alfen Elkamo, släp­till­ver­ka­ren Ekeri i Peder­söre och Nordic Lights som till­ver­kar belys­ning för tunga arbetsfordon.

– Det hand­lar inte om hämnd då man söker löneför­höj­nin­gar utan om en höjd ersätt­ning för utfört arbete, säger Yliaho.

Yliaho, liksom flera andra full­mäk­ti­ge­med­lem­mar, påpe­kar att det nu rör sig om att fylla den lönegrop som uppstått på grund av att infla­tio­nen varit på en hög nivå, konsu­mentpri­serna stigit samti­digt som facken gått med på mode­rata löneuppgörelser.

– Vi lönta­gare kräver inte pengar som vi lägger på hyllan utan det går till konsum­tion i Finland och det också är bra för den inhemska ekono­min, säger Yliaho.

STÖD FÖR LÖNEFÖRHÖJNINGAR I EURO

Stefan Sjölund är huvudfört­roen­de­man på segelbåt­sill­ver­ka­ren Nautor i Jakobs­tad. Han deltar i Industri­fac­kets full­mäk­ti­ge­möte i egens­kap av ersät­tare för styrel­se­med­lem Markus Hotta från kemisektorn.

Sjölund anser att det är bra att Industri­fac­ket lagt ett mini­mi­krav i euro när det kommer till löneförhöjningarna.

– Det skulle det behö­vas mera av. Det måste inte var en procen­tuell höjning varenda gång, det ökar löneklyf­torna, säger Sjölund.

Avtal­supp­gö­rel­serna under senaste år har även innehål­lit så kallade lokala löneför­höj­ning­san­de­lar som delas ut på olika sätt i företagen.

– Arbets­gi­va­ren vill ju ofta att de ska place­ras i lönegro­parna. Men vem är det som har gjort det så att det bildats lönegro­par till att börja med. Det är ju arbets­gi­va­ren, säger Sjölund.

Huvudfört­roen­de­man­nen har haft bråda tider på arbe­tet i år. I juni medde­lade arbets­gi­va­ren att man inle­der omställ­ningsför­hand­lin­gar och i augusti kom beske­det om att knappt 30 anställda skulle få gå. 

– I nulä­get har många åter­vänt och andra hittat nya jobb, kons­ta­te­rar Sjölund.

NY ÄGARE, NYTT AVTAL

Som det ser ut nu kommer båttill­verk­ningsbranschens eget kollek­ti­vav­tal att förpas­sas till histo­rien efter att avtals­pe­rio­den löper ut i slutet av februari 2025. I fram­ti­den skulle andra avtal inom kemibranscherna gälla även inom båttillverkningen.

I nulä­get tilläm­pas avta­let minst 32 före­tag och enligt Industri­fac­kets avtal­sex­pert också på ytter­li­gare fler­ta­let mindre före­tag. Övergån­gen innebär en del förändrin­gar, till exem­pel en övergång till ett löne­sys­tem som bygger på månads­lön. För person­alens fört­roen­de­valda innebär det en hel del att bita i.

– Arbets­gi­va­ren har ansett att det är bråt­tom att skriva under saker. Vi hade bara ett info­tillfälle så här långt, säger Sjölund.

Före­ta­get har också fått en ny ägare i år. Italienska Sanlo­renzo tog över majo­ri­te­ten av aktierna i bola­get i somras. Nautor till­ver­kar lyxjak­ter medan fokus hos italie­narna varit motorbåtar.

– Visst märker man ju redan av ägar­by­tet. För Nautor har omsätt­nin­gen varit knappt 100 miljo­ner per år och för Sanlo­renzo så är det 900 miljo­ner, det är nästan tio gånger större.

– Det är ett börs­bo­lag, så vi får se vad som kommer. Det är ett före­tag som varit med sedan 1960-talet. Men det är klart att det är lönsam­het som de är ute efter, säger Sjölund.