Alex Saari, Mikaela Skriko och Jan-Erik TArvonen stod strejkvakt på Ekeri i Kållby 3.12.

Strejk på Ekeri i Peder­söre: ”Beho­vet av löneför­höj­nin­gar känns då man hand­lar mat och beta­lar elräkningen”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO
VIDEO JOHANNES WARIS OCH ANTTI HYVÄRINEN

På Ekeri hoppas strej­kvak­terna att man ska kunna lyckas öppna förhand­lingsk­nu­ten och få till stånd en avtal­supp­gö­relse. Löne­kra­vet på tio procent får ett starkt stöd här.

Industri­fac­ket utlyste sex endags­strej­ker på utvalda arbetsplat­ser inom industrin i början av decem­ber. Strej­kerna ägde rum 3–4 ja 9–12 decem­ber. Strej­kerna omfat­tade fler än 33 000 anställda på över 400 arbetsplatser.

På släp­till­ver­ka­ren Ekeri i Kållby i Peder­söre hade strej­kvak­terna. Trots kylan och mörkret kunde man skönja en viss juls­täm­ning. Det bjuds på glögg och smörgåsar.

Kvick­silv­ret ligger dessu­tom bara någon grad under minus­strec­ket. Strej­kvak­terna minns ändå förRa strej­komgån­gens brasa och grill­korv med värme.

– De skulle ju kunna förhandla om kollek­ti­vav­tal på somma­ren, så skulle man kunna få fart på förhand­lin­garna genom strejk till exem­pel i en sols­tol, säger huvudfört­roen­de­man Mikaela Skriko.

– Å andra sidan stod vi senast i minus 25 grader och snöyra, så visst har vi erfa­ren­het, fort­sät­ter Skriko.

Huvudfört­roen­de­man Mikaela Skriko serve­rar glögg.

Den här gången hand­lar stridsåt­gär­derna om det egna kollek­ti­vav­ta­let, en väsent­lig lunta som bestäm­mer om hur arbets­li­vet ser ut. Speciellt i en situa­tion där rege­rin­gen genom lags­tift­ning gått åt arbets­ta­gar­nas rättig­he­ter och utkomst blir kollek­ti­vav­ta­let vikti­gare än någon­sin, anser man här.

Infla­tio­nen skenade i väg under de senaste åren och de höjda räntorna har märkts av i plån­bo­ken i de flesta löntagarhushåll.

Visst märker man att allt har blivit dyrare.

– Visst märker man att allt har blivit dyrare. Man känner av beho­vet av löneför­höj­nin­gar när man hand­lar mat eller beta­lar elräk­nin­gen, säger Skriko.

– Om vi arbets­ta­gare inte har råd att konsu­mera så blir den möjliga lågkon­junk­tu­ren bara längre och längre. Till exem­pel barn­fa­mil­jerna har det reda nu väldigt svårt, säger arbe­tars­kydds­full­mäk­tige Jan-Erik Tarvo­nen och tilläg­ger att man i Finland kört med betyd­ligt mindre lönepås­lag än i konkur­rent­län­der som Tyskland under flera år.

Föru­tom nivån på löneför­höj­nin­gar så oroar sig strej­kvak­terna för de allmän­bin­dande kollek­ti­vav­ta­lens fram­tid över lag.

– Inte vill vi ju strejka. I sista hand förs­va­rar vi ”gröna boken”, tekno­lo­giin­dustrins kollek­ti­vav­tal. Det är en tjock lunta som skapar tydliga ramar, säger Skriko.

I sista hand förs­va­rar vi ”gröna boken”, tekno­lo­giin­dustrins kollektivavtal.

Rege­rin­gen Orpo bestående av samlings­par­tiet, sann­fin­län­darna, sfp och kd har velat genomföra en reform av lokala avtal som skulle kunna innebära att allt fler anställda står utan stödet från dessa tydliga ramar.

Ekeri har vuxit snabbt under de senaste åren och anstäl­ler idag samman­lagt mer än 300 personer.

– Det här året ser ut att bli ett rekordår igen. Arbets­gi­va­ren kan inte riktigt säga att det går så dåligt för firman att man inte klarar av en strejk­dag, säger Skriko.

Diskus­sio­nen går över till hur mans ska nå ungdo­mar och vikten av att facket syns också i skolorna.

– Många av de unga som kommer på jobb har inte en aning om vad facket och kollek­ti­vav­tal är för något, säger Tarvonen.

Jag tror inte att en strejk­dag räcker till för att vi ska få ett avtal.

Han anser att samhäl­let över­lag idag präglas till en för hög gras av jag-tänk och en brist på gemens­kap. Tarvo­nen, som jobbat inom industrin så gott som hela sin arbets­kar­riär, anser att det är väldigt viktigt att nya anställda alltid skulle ”ha ett möte med huvudfört­roen­de­man­nen” efter att de börjat jobba.

Men hur kommer det att bli nu då?

– Jag tror inte att en strejk­dag räcker till för att vi ska få ett avtal, säger logis­ti­kar­be­ta­ren Alex Saari. Saari bytte för ett år sedan kemiin­dustrin och öster­bott­niska slip­ma­te­rial­till­ver­ka­ren Mirka mot att jobba med metall på Ekeri.

– Beslu­tet att gå in för endag­strej­ker dagarna efter varan­dra runtom i Finland är säkert bra. Det kan ha en påver­kan, funde­rar Tarvonen.

Morgo­nen gryr sakte­li­gen. Glög­gen är urdruc­ken och strej­kvak­terna styr kosan inom­hus för att värma sig.

– Hoppas att förhand­larna skulle lyckas nå en överens­kom­melse om ett avtal, kons­ta­te­rar Skriko.

Hör arbe­tars­kydds­full­mäk­tige Jan-Erik Tarvo­nen berätta om varför man strej­kar på Ekeri 3.12.