Facken kräver lönepåslag på 10 procent – ”Löntagarnas köpkraft har minskat kraftigt”

Facken inom Finlands fackförbunds centralförbund FFC meddelar att de under den pågående avtalsrörelsen har ett mål för löneförhöjningarna. Målet gäller för två år där det första året skulle innebära ett lönepåslag på 6 procent och en minimihöjning på 150 euro i månadslönerna. Det andra året skulle arbetstagarna få ett lönepåslag på 4 procent och minst 100 euro.

Avtalsrörelsen inleddes i september då teknologisektorn i Industrifacket inledde förhandlingar om anställningsvillkoren. Kemisektorn följde efter i oktober. De övriga facken kommer att förhandla om sina avtal under vintern och våren.

Industrifacket ordförande Riku Aalto sade på FFC-förbundens gemensamma medieträff att de senaste årens konsumentprisutveckling har lett till att arbetstagarnas köpkraft släpat efter ordentligt och att något måste göras.

Lönen räcker inte lika långt som tidigare.

– Löntagarnas köpkraft har minskat kraftigt. Orsaken är en snabb och kraftig ökning av prisnivån. Lönen räcker inte lika långt som tidigare. Problemet kräver mer påökt än tidigare, sa Aalto.

– Vi har tillsammans funderat över hur vi skulle kunna återställa köpkraften och därför landet på det här målet för löneförhöjningar, fortsatte han.

Det hör inte till vanligheterna i Finland att man under avtalsrörelsen då det fortfarande förhandlas om de så kallade textfrågorna går ut med siffror gällande löneförhöjningar. Enligt Aalto är det rätt tillfälle att gå ut med kravet då Industrifackets kollektivavtal för teknologiindustrin löper ut om några veckor.

– Vi har landat på att öppet berätta om hurdana krav på löneförhöjningar vi har och samtidigt får också medlemmarna veta om hurdana våra målsättningar är.

LÅGLÖNESATSNING PÅ SVENSKT VIS

Servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen berättade att förhandlingarna inom handeln kommer i gång under slutet av året. Kollektivavtalet för branschen löper ut i slutet av januari 2025.

– Prisökningarna behandlar inte alla på samma sätt. Enligt vår bedömning måste löneförhöjningen för heltidsanställda låginkomsttagare vara minst 150 euro i månaden det första året och 100 euro i månaden det andra året. En sådan blandad linje ger alla den förhöjning som behövs och beaktar låginkomsttagarnas speciella läge, sa Rönni-Sällinen.

I Sverige har man under flera avtalsrörelser skrivit in en så kallad låglönesatsning i avtalen.

Även inom transportbranschen inleds förhandlingarna före jul och farten lär öka i januari. Bil- och transportfacket AKT:s ordförande Ismo Kokko berättade att Finlands konkurrenskraft inte äventyras av löneförhöjningen.

– Ekonomerna har tydligt sagt att konkurrenskraften inte är ett problem för Finland.  Det här har att göra med att facket i rätt länge varit moderat med kraven på lönepåslag i samband med avtalsrörelserna. Därför befinner vi oss nu i ett läge där vår kostnadskonkurrenskraft inte lider av de här önskemålen, sa Kokko.

Det här gagnar inte endast enskilda arbetare utan det stöder återhämtningen och tillväxten i ekonomin.

Elektrikerfackets ordförande Sauli Väntti var inne på samma linje.

– Det här gagnar inte endast enskilda arbetare utan det stöder återhämtningen och tillväxten i ekonomin, sa Väntti.

Livsmedelsarbetareförbundet SEL:s ordförande Veli-Matti Kuntonen anser att ett större lönepåslag än tidigare funkar väl det här konjunkturläget.

– Det är viktigt att ”boosta” ekonomin på ett sätt där också företagen ser till att inte den inhemska efterfrågan som är en viktig motor i ekonomin, lider. Det är väldigt viktigt bland annat med tanke på arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen i Finland, sa Kuntonen.

REGERINGEN PÅVERKAR MÄNNISKORS UTKOMST

Även det största facket inom den offentliga sektorn av FFC-förbunden, JHL, går in för samma krav på lönepåslag som de övriga förbunden.

Ordförande för JHL, Håkan Ekströmin, anser att man genom kraven på högre lön också vill kompensera för de nedskärningar som regeringen gått in för bland annat gällande utkomstskydd och anställningstrygghet. Välfärdsfacket JHL börjar förhandla om avtal på våren.

– Faktum är att inflationen har ätit på våra medlemmars köpkraft. Dessutom har man genom politiska beslut genomfört – och kommer fortsättningsvis att genomföra – åtgärder som påverkar våra medlemmars ekonomiska trygghet, sa Ekström.

Rönni-Sällinen ville påminna åhörarna om att kraven på löneförhöjningar inte är ett sätt att utmäta regeringens sparåtgärder.

– Det här handlar om att regeringens åtgärder lett till att våra medlemmar har det sämre ekonomiskt. De har det svårare att klara sig på sin lön.

Byggnads ordförande Kimmo Palonen berättade att regeringens nedskärningar i bland annat den inkomstrelaterade dagpenningen känns i plånboken hos arbetstagarna i den konjunkturkänsliga byggbranschen.

– Nedskärningen i det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet slår hårt mot byggnadsarbetarna. Det är tydligt att man flyttat mer av bördan på arbetstagarna och därför är det rimligt att kräva löneförhöjningar.

Läs mer om FFC-förbundens avtalsrörelse och krav på löneförhöjningar här.