På svenska
Fackföreningsrörelsen skapar utkomst och trygghet och erbjuder en möjlighet att påverka
Fackföreningsrörelsen är en viktig byggsten i välfärdssamhället i Finland. Aktiva medlemmar utgör rörelsens styrka. Uppgiften är att försvara arbetstagarna och de svagare.
Det finländska välfärdssamhället har byggts upp genom ömsesidiga överenskommelser efter världskrigen. Arbetstagare, arbetsgivare och regeringar stakat ut rikets framtid genom förhandlingar.
Centrala sociala skyddsnät, som det sociala trygghetssystemet och pensionssystemet, har byggts upp genom trepartsförhandlingar.
Kollektivavtalen är fackets kärnuppgift och den viktigaste medlemsförmånen.
– Fackföreningsrörelsen har varit starkt engagerad när man har behövt komma överens och nå lösningar under svåra tider, säger Industrifackets arbetsmarknadsdirektör Jyrki Virtanen.
Fackföreningsrörelsens grundläggande uppgift har inte förändrats märkbart under arbetarrörelsens historia. Även idag försvarar fackföreningsrörelsen arbetstagarna och de svagare.
– Konflikten mellan arbete och kapital har inte försvunnit någonstans. Fackföreningsrörelsen strävar efter att balansera situationen, säger Virtanen.
KOLLEKTIVAVTAL MEDFÖR TRYGGHET
Ett kollektivavtal är ett verktyg som används för att skapa skäliga arbetsvillkor och minimilöner. I de flesta branscher är kollektivavtalen allmänt bindande, vilket innebär att de måste följas på alla arbetsplatser i branschen.
– Kollektivavtalen är fackets kärnuppgift och den viktigaste medlemsförmånen, säger Virtanen.
Fackföreningsrörelsen är inte en byggnad i Hagnäs i Helsingfors, utan den utgörs av medlemmarna som tror på rörelsen.
För att fackföreningen ska kunna förhandla fram rimliga kollektivavtal måste den ha kollektiv styrka, dvs. många medlemmar.
– Fackföreningsrörelsen är inte en byggnad i Hagnäs i Helsingfors, utan den utgörs av medlemmarna som tror på rörelsen, säger Virtanen.
ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA
I många avseenden har den traditionella överenskommelsen kring samhällsfrågor upphört, eftersom arbetsgivarsidan har slutat med trepartsförhandlingar och Orpos-Purras högerregering har börjat utforma samhället lagstiftningsvägen och samtidigt förbisett arbetstagarnas bekymmer.
– Samhället kan inte bara vara ett samhälle utformat av arbetsgivarna och högerpartierna. Det bör vara gemensamt för alla, säger Virtanen.
I nuläget är det uppenbart att det behövs kollektiv styrka och samhällelig aktivitet.
– Om arbetstagarnas organiseringsgrad inte är tillräckligt hög och människor inte röstar på partier som arbetar för vanliga människors sak, så går det åt skogen, säger Virtanen.
SAMMA REGLER FÖR ALLA
Finlands befolkning åldras, vilket betyder att upprätthållandet det nuvarande samhället kräver invandring och nya finländare i arbetsför ålder.
Regeringens politik verkar dock skapa möjligheter för arbetsrelaterat utnyttjande och ojämlikt bemötande av invandrare.
Fackföreningsrörelsen förespråkar samma rättigheter och förmåner för alla som arbetar i Finland.
– Samhället ska byggas så att de som kommer från andra länder inte behandlas som andra klassens medborgare. Vi måste ha ett sådant samhälle som folk vill komma till, säger Virtanen.
MÄNSKLIGHET I SAMHÄLLET
Det finländska samhället skulle se väldigt annorlunda ut om vi inte hade haft en stark fackföreningsrörelse som kommit överens om saker med arbetsgivarsidan och statsmakten, säger Mika Helander, politices doktor på Åbo Akademi.
– Betydelsen har varit enorm. Fackföreningsrörelsen har funnit sätt att ställa in systemet i en mänsklig riktning inom ramen för avtalssamhället, säger Helander.
Betydelsen har varit enorm.
Historiskt sett har arbetarklassen och den ägande klassen varit tydligt åtskilda. Sedermera har ägandet av börsbolag spritts och klassidentiteterna hos arbetstagarna har diversifierats. Även nationalstatens gränser har en mindre betydelse än tidigare.
– Fackföreningsrörelsen har inte i alla avseenden hängt med i kapitalismens omvandling. Kapitalet är inte längre särskilt engagerat i överenskommelser, säger Helander.
Med internationella företagskoncerner krävs internationell intressebevakning. Det finns även goda exempel på gränsöverskridande intressebevakning, men det finns fortfarande mycket att göra.
Reglering behövs också av politiska krafter för att lindra de negativa konsekvenserna av fritt rörligt kapital.
– Att begränsa kapitalismen som inte tar hänsyn till konsekvenser är avgörande för att människor återigen ska kunna finna överenskommelser.
FÖRSTÅELSE SAKNAS
Helander uppskattar att samhällen idag plågas av en brist på förståelse. Å ena sidan vill man inte förstå den andres synvinkel, och å andra sidan förstår man inte samhällets verksamhet.
– Ett samhälle är ett komplext system med intressekonflikter som inte är illvilliga, utan kommer från strukturerna. Man bör ta hänsyn till olika synvinklar, säger Helander.
Fackföreningsrörelsens bildningsuppdrag är mycket viktigt.
Då man fattar beslut i samhället är det viktigt att förstå att valen får många slags konsekvenser. Att spara på ett ställe kan resultera i en större räkning någon annanstans.
– Det finns människor i ledande ställning i samhället som inte förstår de indirekta konsekvenserna för samhället.
Helander anser att fackföreningsrörelsens väsentliga uppgift nu och i framtiden är att öka kunskapen och förståelsen om samhället.
– Demokratin bygger på att en stor del av befolkningen förstår samhällsfrågor. Fackföreningsrörelsens bildningsuppdrag är mycket viktigt, säger Helander.
AKTIVT MEDBORGARSAMHÄLLE
Att bli medlem i ett fackförbund är ett sätt att ta hand om sina egna anställningsvillkor och göra påverka på arbetsplatsen och i samhället över lag.
– Fackförbundets roll är att vara en kanal som människor delta i och påverka genom, säger Mika Häkkinen, organiseringsansvarig på Industrifacket.
En aktiv fackföreningsrörelse är en del av ett fungerande och levande medborgarsamhälle.
– Det finns ingen demokrati utan samhällsaktivitet. Demokrati definieras som att människor ha rätt och frihet att delta i samhällelig verksamhet och beslutsfattande. Det betyder inte bara att rösta, säger Häkkinen.
Fackföreningsrörelsen är en väg för arbetstagare som kommer till Finland att integreras och axla en roll i ett nytt samhälle.
FFC-fackens Vägande skäl-kampanj, som motsatte sig Orpos-Purras högerregerings politik, var ett exempel på påverkansarbete. Mer än 2 000 av Industrifackets medlemmar deltog i strejkkommittéer och upp till 60 000 medlemmar deltog i den politiska strejken.
Landets regering drev igenom restriktioner i arbetstagarnas strejkrätt, som trädde i kraft 18.5.2024.
– Vi är ute på farligt vatten medborgarnas handlingsfrihet begränsas. När företagens intressen är viktigare än medborgarnas är det något som är snett, säger Häkkinen.
DIREKT UMGÄNGE
Idag pratas det mycket om individinriktning, men behovet av gemenskaper har inte försvunnit någonstans.
– Arbetsplatsen är den plats där fackföreningen ”bor och andas”. Det är en gemenskap i praktiken, säger Häkkinen.
Elektroniska förbindelser har förkortat avstånden, men människan har ett grundläggande behov av att mötas ansikte mot ansikte.
– Fackförbundets hemliga vapen är direkt mänskligt umgänge. Det utgör också grunden för verksamheten.
Det lönar sig alltid att vara med i facket. Häkkinen konstaterar att motiveringarna är desamma för både finländska och utländska arbetstagare. Organisering ger trygghet när det gäller anställningsvillkor och lön.
– Fackföreningsrörelsen är en väg för arbetstagare som kommer till Finland att integreras och axla en roll i ett nytt samhälle.
STÖD OCH BALANS
Niko Pankka, chef för samhällspåverkan i Finlands Fackförbunds Centralorganisations (FFC), säger att arbetslivet förändras drastiskt på grund av digitaliseringen, globaliseringen och den gröna omställningen. Fackföreningsrörelsens centrala roll är att stödja arbetstagarna i förändringen.
– Fackföreningsrörelsens roll och kärnuppgift byggs upp av att bygga och påverka ett bättre arbetsliv på arbetsplatserna och i samhället, säger Pankka.
Orpos-Purras högerregering försvagar arbetstagarnas ställning på många sätt.
– Om regeringen genomför sina program som planerat kommer de kommande valperioderna oundvikligen att kräva balanserande element.
Fackföreningsrörelsen har den bästa kunskapen om arbetslivet. Rollen är viktig nu och i framtiden.
Till exempel kan man söka en balans genom att öka arbetstagarnas representation och bestämmanderätt i företagens förvaltning och genom att överföra tolkningsföreträdet av tvister till arbetstagarna.
I framtiden kommer allmän samhällspåverkan och till exempel valkampanjer att bli viktigare än förr.
– Man fokuserar mer på gräsrotsnivån, inte på officiella förhandlingsbord, säger Pankka.
NYA MEDLEMMAR
Till följd av den politik som Finlands högerregering driver hotar utnyttjandet av utländsk arbetskraft att bli allt vanligare.
– Risken är hög för att utländska arbetstagare omedvetet eller under press ingår dåliga avtal, säger Pankka.
Kunskap och kollektiv styrka är också ett stöd och en trygghet för arbetstagare med utländsk bakgrund.
Risken är hög för att utländska arbetstagare omedvetet eller under press ingår dåliga avtal.
– Det är synnerligen viktigt att vi kan öka organiseringsgranden bland utlänningar. Fackföreningsrörelsen skulle kunna delta mer i processerna för arbetsrelaterad invandring. Vi kunde ingripa i situationen och dela information i ett tidigare skede.
Miljön där fackföreningsrörelsen verkar har förändrats drastiskt under de senaste decennierna, men ett samhälle som mår bra behöver fackföreningsrörelsen även i framtiden.
– Till och med regeringen har medgett så har fackföreningsrörelsen den bästa kunskapen om arbetslivet. Rollen är viktig nu och i framtiden, säger Pankka.
