Svagare trygghet för anställda vid mindre företag – ”Leder till att man kan byta ut anställda då de blivit dyra”

I regerings­pro­grammet har regeringen skrivit in en lång rad åtgärder som ska förbättra läget för små och medels­tora företag.

Industri­fac­kets jurist Jenni­veera Tabell tror inte att förändringen skulle förbättra småfö­re­ta­gens verksam­hets­möj­lig­heter. Det skulle i själva verket kunna ha motsatt effekt då skicklig arbets­kraft söker sig till tryggare jobb på större företag.

Regeringen vill att ett företag ska anställa minst 50 personer för att vara bundet av lagen om skriv­nin­garna i lagen om samar­bete på arbetsplatsen. I nuläget gäller lagen på företag med 20 anställda.

– Det skulle innebära att en stor grupp arbets­ta­gare skulle stå utan det skydd som lagen erbjuder i då det förekommer förändringar på arbetsplatsen. Hur arbets­ta­garna behandlas i sådana situa­tioner skulle hänga godtyckligt på arbets­gi­varen, säger Tabell.

I Finland finns mer än 400 000 företag som anställer färre än tio personer och 16 000 företag som anställer färre än 50 personer.

Redan i nuläget befinner sig hundra­tusen­tals anställda i en situa­tion där lagen om samar­bete på arbetsplatsen inte skyddar dem. Den här gruppen kommer att växa ytterligare.

EN TRYGGHET FÖR ANSTÄLLDA

Avsikten med samar­bets­lagen är bland annat att trygga att de anställda får tillräckligt med infor­ma­tion vid rätt tidpunkt. Lagen ska också trygga person­alens möjlighet att påverka beslut som berör deras arbete, arbets­miljö eller ställ­ning i företaget. Det gäller framför allt då omställ­ningsför­hand­lingar pågår i företaget.

Lagen bestämmer till exempel om i vilka situa­tioner arbets­gi­varen måste inleda omställ­ningsför­hand­lingar med person­alen, när de ska inledas, vad man förhandlar om och hur länge förhand­lin­garna ska pågå.

– Det följer ett visst schema. För att allt ska gå rätt till måste arbets­gi­varen noggrant följa kraven i samar­bets­lagen, säger Tabell.

– Om man inte förhandlar så leder det till att arbets­gi­varen rätt så fritt kan föra fram ekono­miska och produk­tions­re­la­te­rade grunder för uppsäg­ningar och andra förändringar. När lagen inte gäller så finns det inte ett krav på att söka alter­na­tiva tillvä­gagångs­sätt som skulle vara bättre för arbetstagarna.

Då kan det handla om tusen­tals euro per anställd.

Då företaget inte måste följa kraven på samar­bete på arbetsplatsen leder det till att varje arbets­ta­gare får stå för sig själv i förhål­lande till arbets­gi­varen. Enligt Tabell leder det här ofta till att man i person­alen inte i god tid får infor­ma­tion om helhets­si­tua­tionen i företaget.

– Det är alltid svårare att kontrol­lera något i efter­hand då det redan har hänt.

Dessutom kan lagen handla om pengar när det kommer till de anställda.

– Brott mot lagen leder till sanktioner. Varje anställd får kompen­sa­tion och då kan det handla om tusen­tals euro per anställd.

SKYLDIGHET ATT ÅTERANSTÄLLA FÖRSVINNER I SMÅ FÖRETAG

En omfat­tande förändring i regerin­gens lagförslag för företa­gens del är att regeringen föreslår att minimi­längden på omställ­ningsför­hand­lin­garna halveras.

I nuläget beror minimi­tiden på orsaken till omställ­ningsför­hand­lin­garna och antalet personer som omställ­ningen berör. Till exempel i företag med under tio anställda är minimi­tiden 14 dagar.

– En ändring i det här systemet förut­sätter att de anställda förbe­reder sig på att trygga sin ekonomi. När arbets­lös­hetss­kyddet försvagas i både euro och tid samti­digt som den sociala trygg­heten försämras leder det till att männis­kors utkomst kan försvåras avsevärt.

Arbets­ta­garna hamnar i en mycket underordnad ställning.

I småfö­retag som anställer färre än 50 personer ska skyldig­heten att återans­tälla slopas, menar regeringen. Det innebär att en person som blivit uppsagd inte erbjuds jobb inom en viss tid om situa­tionen i företaget förändrats.

– Det leder till situa­tioner där man kan byta ut anställda då det blivit dyra, de har hälso­problem eller är enligt arbets­gi­varen jobbiga av någon annan orsak, säger Tabell.

– Det bidrar i sin tur till att konti­nui­teten i anställ­ningen lider. Det räcker inte längre med att en anställd sköter sitt jobb i enlighet med arbet­sav­talet utan man ska vara behaglig och, ödmjuk och ur arbets­gi­va­rens syn lydig. Arbets­ta­garna hamnar i en mycket underordnad ställning.

PROBLEM FÖR SMÅFÖRETAG

Regeringen vill genom lagändrin­garna enligt egen utsago riva hinder till att anställa och förbättra verksam­hets­möj­lig­he­terna för små och medels­tora företag.

Ett argument som dyker upp med jämna mellanrum är att det för företa­gare är en stor tröskel anställa en första arbets­ta­gare till företaget.

– Jag anser inte att problemet finns i att man inte skulle kunna säga upp en anställd på grund av indivi­duella orsaker rätt snabbt. Redan nu är prövo­ti­derna långa och uppsäg­nings­ti­derna korta, säger Tabell.

– Det är sant att det finns en tröskel för många företa­gare att göra sin första anställ­ning men jag anser inte att problemet är att man inte skulle kunna bli av med arbets­ta­garen rätt snabbt utan de ekono­miska skyldig­heter som arbets­gi­vare har.

Ju mindre trygghet de anställda i småfö­retag njuter av, desto mindre lockande arbetsplatser blir de.

Lagändrin­garna innebär att det skydd som anställda i små företag förän­dras. Det kan ha en stor inverkan för företagen.

– Ju mindre trygghet de anställda i småfö­retag njuter av, desto mindre lockande arbetsplatser blir de. Folk söker sig till större företag, det vill säga företag med över 50 anställda, där det är tryggare, säger Tabell.

– I framtiden kanske bara sådan arbets­kraft som inte får något annat söker sig till småfö­re­tagen. Det är knappast en fördel för små företag, säger Tabell avslutningsvis.