På svenska
Nya strejker väntar – ”Vi har kommit rätt mycket emot redan”
FFC-förbund inleder politiska stridsåtgärder på utvalda verksamhetsställen i två veckor. Strejkandet fortsätter eftersom regeringen inte på något sätt backat från åtgärder som försvagar arbetstagarnas ställning.
Fyra förbund inom Fackföreningarnas centralorganisation FFC meddelade om nya politiska strejker från och med måndagen den 11 mars. Strejkerna pågår i det här skedet i två veckor. Strejkerna påverkar framför allt exporten och importen och den tunga processindustrin. Runt 7 000 anställda omfattas av de här strejkerna.
FFC:s ordförande Jarkko Eloranta ville understryka att arbetstagarna har visat en vilja till att förhandla och nå en kompromiss. Regeringen har ändå inte kommit emot ett dugg, vilket innebär att facken måste fortsätta med stridsåtgärderna.
– Vi har varit beredda att förhandla om stora principiella frågor som är viktiga för oss, på ett sätt som är i linje med regeringens mål. Inte ens ett så här betydande tillmötesgående har väckt något gensvar hos regeringen, sade Eloranta.
Eloranta hoppas att fredagens diskussioner med statsminister Petteri Orpo ska öppna för en kompromiss så att facket kan dra tillbaka strejkvarslet.
Inledningsvis har det ändå från flera fackförbund hörts en viss misstro inför diskussionerna då Orpo meddelat att han endast vill diskutera den exportdrivna lönebildningsmodellen, inte hela paketet av lagförslaget som avsevärt påverkar det finländska arbetslivet.
– Vi har erbjudit en överenskommelse och vi vill förhandla. Bollen är nu hos statsministern, sade Eloranta.
MÅLET ÄR ATT SÄNKA LÖNERNA OCH FÖRLÄNGA ARBETSTIDEN
Industrifackets strejker genomförs som en arbetsnedläggelse på två veckor 11–24.3.2024. Strejken omfattar runt 4 000 anställda inom Industrifackets avtalsområden och gäller framför allt tung processindustri.
Arbetet upphör 11 – 24 mars på enheter i anslutning till Outokumpu Chrome och Outokumpu Stainless stålfabrik i Torneå och SSAB:s fabrik i Brahestad.
Dessutom omfattar strejken bränsletillverkaren Nestes enheter i Borgå, Karleby, Nådendal och Kemi samt Okmetic i Vanda.
Helheten kring lokala avtal verkar bygga på ett outtalat mål att förlänga arbetstiden och skära i lönerna.
Senare på eftermiddagen 6.3 meddelade Industrifacket om ytterligare politiska strejker. Arbetet läggs ner på ett sjuttiotal arbetsplatser i ett dygn den 15 mars.
– Vi hoppas att det möte som statsminister Orpo sammankallat till fredagen inte bara är taktisk teater utan en verklig möjlighet till att lösa den här krisen på arbetsmarknaden, sade Industrifackets ordförande Riku Aalto.
Aalto anser att regeringen verkar i sin politik förlita sig på hopp och tro i stället för förnuft och vetenskaplig kunskap.
– Helheten kring lokala avtal verkar bygga på ett outtalat mål att förlänga arbetstiden och skära i lönerna. Varför annars skulle regeringen och näringslivet satt hela sin auktoritet på spel i försvar av reformer för vilka man inte klarat av att räkna fram någon som helst inverkan i sysselsättningen, produktiviteten eller statsekonomin.
STREJKEN STOPPAR TRANSPORTER
Kommunal- och välfärdsfacket JHL deltar i den två veckor långa strejken genom att påverka transporterna på räls till och från flera hamnar. Runt 1 000 JHL-medlemmar deltar i strejken.
Det här kommer att påverka energiproduktionen, teknologi- och kemiindustrin och skogsindustrin.
Bil- och transportfacket AKT deltar även strejken i hamnarna runtom i landet.
Ismo Kokko, ordförande för AKT, konstaterade under pressträffen att regeringen vill föra det finländska arbetslivet i en alltmer individcentrerad riktning. Det här syns bland annat i regeringens vilja att begränsa sympati- och stödstrejker.
– Man vill föra vårt arbetsliv i en ritning där varje arbetstagare bara tänker på sig själv och inte på kompisen, sade Kokko.
Elektrikerförbundets politiska stridsåtgärder koncentreras framför allt till stålfabrikerna i Torneå och Brahestad samt Nestes verksamhetsställen i till exempel Borgå och Karleby.
Fackförbunden har meddelat att de är beredda att avbryta strejkförberedelserna och strejkerna om regeringen visar att den är beredd att förhandla och mjuka upp sina försämringsförslag och göra dem mer balanserade.
Fyra av fem, 81 procent, sade att de stöder strejkerna.
Marknads- och opinionsundersökningsföretaget Verian, tidigare Kantar, har på uppdrag av FFC gjort en enkät bland de FFC-anslutna fackförbundens medlemmar, där man frågade om de stöder strejkerna som ordnas mot regeringens arbetsmarknadspolitik och nedskärningar i den sociala tryggheten.
Enkäten besvarades av runt 7 600 personer. Fyra av fem, 81 procent, sade att de stöder strejkerna, medan 15 procent uppgav att de inte stöder strejkerna. Fyra procent svarade ”kan inte säga”.
