Mats-Johan Kaars från Närpes svin­gar den bild­liga ordfö­ran­deklub­ban då Industri­fac­kets svenska sektion möts. Den svenska sektio­nen är en av fem sektio­ner som har grun­dats vid Industri­fac­ket då storför­bun­det inom industrin blev till 2018 för att bättre föran­kra medlem­marna i förbun­dets verksamhet.

Målet är att sektio­nerna ska fungera samti­digt som fältets röst och som expert- och hjäl­por­gan, delta i plane­rin­gen och förverkli­gande av verk­sam­he­ten, fixa olika evene­mang och komma med utvecklingsförs­lag. Arbe­tet under kongress­pe­rio­den 2023–2028 har kommit i gång.

– Jag tycker svenska sektio­nen är välmående. Det finns ett nytt driv under den här kongress­pe­rio­den, säger Kaars.

De övriga fyra sektio­nerna är ungdoms­sek­tio­nen, utbild­nings­sek­tio­nen, arbets­miljö- och jäms­tälld­hets­sek­tio­nen samt kultur- och fritidssektionen.

– Vi har på en unik situa­tion på det sättet att vi kan samar­beta med de andra sektio­nerna i vilka frågor som helst, efter­som alla frågor som behand­las i de övriga sektio­nerna berör också Industri­fac­kets svensksprå­kiga medlem­mar, säger Kaars.

Sektio­nen kan också fungera som stöd och bollplank för svensk- och tvåsprå­kiga fackav­del­nin­gar när det behövs.

– Vi disku­te­rar frågor som svensksprå­kiga medlem­marna har behov av att disku­tera. Vi funge­rar också som en förmed­lare på sätt och vis. Det hand­lar inte om att vi gör arbe­tet för dem utan vi kan hjälpa till med idéerna.

Sektions­med­lem­marna är åtta till anta­let och repre­sen­te­rar olika avtalsbranscher, sekto­rer och regioner.

I den nuva­rande sektio­nen är så gott som hela Svensk­fin­land repre­sen­te­rat. En ålän­ning saknas dock bland medlem­marna, men Kaars inty­gar att åländska synpunk­ter tas gärna emot bland annat genom ombuds­man Elin Sund­back.

VERKA FÖR ATT PÅVERKA I APRIL

Drygt 7 000 av Industri­fac­kets medlem­mar har uppgett svenska som sitt modersmål. Därtill finns det ett antal svensksprå­kiga som av ett skäl eller annat regi­stre­rats som finskspråkiga.

De fackliga utbild­nin­garna utöver kurserna för fört­roen­de­män och arbe­tars­kydds­full­mäk­tige är betyd­ligt färre på svenska. Därför vill Kaars lyfta speciellt fram är evene­man­get Verka så det påver­kar som går av stapeln i Orivesi 13–14 april.

– Det finns plats för 30 delta­gare och det finns fort­fa­rande några lediga plat­ser kvar, säger Kaars.

En annan sak som är svenska sektio­nen jobbat med är beho­vet av skolin­for­ma­tö­rer, som bland annat påta­la­des av de svensksprå­kiga kongres­som­bu­den på Industri­fac­kets kongress i våras.

Nu har också fyra infor­ma­tö­rer som ska berätta om Industri­fac­ket för yrkess­tu­de­rande vaskats fram, delvis med hjälp av svenska sektionen.

Mats-Johan Kaars anser att infor­ma­tionsgån­gen till de svenska medlem­marna har blivit snab­bare under de senaste åren, vilket är speciellt viktigt under avtalsför­hand­lin­gar och stridsåt­gär­der, tilläg­ger han.

– Det står i Industri­fac­kets stad­gar att vi är ett tvåsprå­kigt förbund och det ska synas i verk­sam­he­ten, säger Kaars.

Allt fler medlem­mar har idag ett annat modersmål än finska eller svenska. Industri­fac­ket har till exem­pel gett ut infor­ma­tion på engelska, ryska, estniska och viet­na­me­siska. En fråga som svenska sektio­nen vill hålla framme är ändå att ett utökat språ­kut­bud från facket inte ska leda till att de inhemska språ­ken glöms bort.

– Det händer ibland att det ginas en aning och man kanske tänker att alla förstår åtmins­tone engelska, men så är det inte. ”Det finns på engelska” är inget svar som duger när det kommer till natio­na­li­tetssprå­ken svenska och finska, säger Kaars.

Gällande över­sätt­nin­garna av Industri­fac­kets kollek­ti­vav­tal är det av tradi­tion arbets­gi­varna som stått för över­sätt­nin­gen från finska till svenska och andra språk.

För närva­rande saknas det ändå svenska över­sätt­nin­gar till exem­pel av kollek­ti­vav­ta­len för båtbygg­nadsbranschen, snic­ke­riin­dustrin, textilvårdsbranschen och bildäcksbranschen på Industri­fac­kets webbsidor.

Däre­mot finns till exem­pel det nyaste av Industri­fac­kets allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal – avta­let för timmer­husin­dustrin – i svensk översättning.

VÄGANDE SKÄL

Hösten och vintern har präglats av poli­tiska strej­ker i protest mot rege­rin­gens planer på att gå genomföra omfat­tande neds­kär­nin­gar arbets­ta­gar­nas rättig­he­ter och i den sociala tryggheten.

Kaars är huvudfört­roen­de­man på säng-och madrass­till­ver­ka­ren Hilding Anders i Närpes. Där har man delta­git i de poli­tiska strej­kerna i två varv.

Då stri­den drar ut på tiden kan det hända att en viss trött­het infin­ner sig och inkomst­bort­fal­let under strejk­da­garna börjar kännas av i plånboken.

Kaars anser att det är viktigt att komma ihåg att även rege­rings­pro­gram­mets skriv­nin­gar kommer att kännas i plån­bo­ken hos arbetstagarna.

– Det hand­lar om en månad­sin­komst per år. Och det bara fort­sät­ter år efter år, säger Kaars.

Svenska sektio­nen

Mats-Johan Kaars (ordfö­rande), Närpes
Teija Löfholm, Jakobs­tad
Karl-Johan Hjelm, Borgå
Hans Gustafs­son, Pargas
Emma Sandås, Jakobs­tad
Peter Sjökvist, Närpes
Eveliina Koivisto, Tammer­fors
Andreas Toppar, Vasa