Mats-Johan Kaars från Närpes svingar den bildliga ordförandeklubban då Industrifackets svenska sektion möts. Den svenska sektionen är en av fem sektioner som har grundats vid Industrifacket då storförbundet inom industrin blev till 2018 för att bättre förankra medlemmarna i förbundets verksamhet.

Målet är att sektionerna ska fungera samtidigt som fältets röst och som expert- och hjälporgan, delta i planeringen och förverkligande av verksamheten, fixa olika evenemang och komma med utvecklingsförslag. Arbetet under kongressperioden 2023–2028 har kommit i gång.

– Jag tycker svenska sektionen är välmående. Det finns ett nytt driv under den här kongressperioden, säger Kaars.

De övriga fyra sektionerna är ungdomssektionen, utbildningssektionen, arbetsmiljö- och jämställdhetssektionen samt kultur- och fritidssektionen.

– Vi har på en unik situation på det sättet att vi kan samarbeta med de andra sektionerna i vilka frågor som helst, eftersom alla frågor som behandlas i de övriga sektionerna berör också Industrifackets svenskspråkiga medlemmar, säger Kaars.

Sektionen kan också fungera som stöd och bollplank för svensk- och tvåspråkiga fackavdelningar när det behövs.

– Vi diskuterar frågor som svenskspråkiga medlemmarna har behov av att diskutera. Vi fungerar också som en förmedlare på sätt och vis. Det handlar inte om att vi gör arbetet för dem utan vi kan hjälpa till med idéerna.

Sektionsmedlemmarna är åtta till antalet och representerar olika avtalsbranscher, sektorer och regioner.

I den nuvarande sektionen är så gott som hela Svenskfinland representerat. En ålänning saknas dock bland medlemmarna, men Kaars intygar att åländska synpunkter tas gärna emot bland annat genom ombudsman Elin Sundback.

VERKA FÖR ATT PÅVERKA I APRIL

Drygt 7 000 av Industrifackets medlemmar har uppgett svenska som sitt modersmål. Därtill finns det ett antal svenskspråkiga som av ett skäl eller annat registrerats som finskspråkiga.

De fackliga utbildningarna utöver kurserna för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige är betydligt färre på svenska. Därför vill Kaars lyfta speciellt fram är evenemanget Verka så det påverkar som går av stapeln i Orivesi 13–14 april.

– Det finns plats för 30 deltagare och det finns fortfarande några lediga platser kvar, säger Kaars.

En annan sak som är svenska sektionen jobbat med är behovet av skolinformatörer, som bland annat påtalades av de svenskspråkiga kongressombuden på Industrifackets kongress i våras.

Nu har också fyra informatörer som ska berätta om Industrifacket för yrkesstuderande vaskats fram, delvis med hjälp av svenska sektionen.

Mats-Johan Kaars anser att informationsgången till de svenska medlemmarna har blivit snabbare under de senaste åren, vilket är speciellt viktigt under avtalsförhandlingar och stridsåtgärder, tillägger han.

– Det står i Industrifackets stadgar att vi är ett tvåspråkigt förbund och det ska synas i verksamheten, säger Kaars.

Allt fler medlemmar har idag ett annat modersmål än finska eller svenska. Industrifacket har till exempel gett ut information på engelska, ryska, estniska och vietnamesiska. En fråga som svenska sektionen vill hålla framme är ändå att ett utökat språkutbud från facket inte ska leda till att de inhemska språken glöms bort.

– Det händer ibland att det ginas en aning och man kanske tänker att alla förstår åtminstone engelska, men så är det inte. ”Det finns på engelska” är inget svar som duger när det kommer till nationalitetsspråken svenska och finska, säger Kaars.

Gällande översättningarna av Industrifackets kollektivavtal är det av tradition arbetsgivarna som stått för översättningen från finska till svenska och andra språk.

För närvarande saknas det ändå svenska översättningar till exempel av kollektivavtalen för båtbyggnadsbranschen, snickeriindustrin, textilvårdsbranschen och bildäcksbranschen på Industrifackets webbsidor.

Däremot finns till exempel det nyaste av Industrifackets allmänbindande kollektivavtal – avtalet för timmerhusindustrin – i svensk översättning.

VÄGANDE SKÄL

Hösten och vintern har präglats av politiska strejker i protest mot regeringens planer på att gå genomföra omfattande nedskärningar arbetstagarnas rättigheter och i den sociala tryggheten.

Kaars är huvudförtroendeman på säng-och madrasstillverkaren Hilding Anders i Närpes. Där har man deltagit i de politiska strejkerna i två varv.

Då striden drar ut på tiden kan det hända att en viss trötthet infinner sig och inkomstbortfallet under strejkdagarna börjar kännas av i plånboken.

Kaars anser att det är viktigt att komma ihåg att även regeringsprogrammets skrivningar kommer att kännas i plånboken hos arbetstagarna.

– Det handlar om en månadsinkomst per år. Och det bara fortsätter år efter år, säger Kaars.

Svenska sektionen

Mats-Johan Kaars (ordförande), Närpes
Teija Löfholm, Jakobstad
Karl-Johan Hjelm, Borgå
Hans Gustafsson, Pargas
Emma Sandås, Jakobstad
Peter Sjökvist, Närpes
Eveliina Koivisto, Tammerfors
Andreas Toppar, Vasa