Strejk på ViskoTeepak i Hangö: ”Folk är oroliga för att man till följande går åt tilläggen”

De politiska strejkerna i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetstagarnas ställning och nedskärningar i den sociala tryggheten fortsatte med omfattande strejker mellan den 14 och 16 februari.

I Hangö omfattades bland annat Oy ViskoTeepak Ab av den poltiska strejken. På fabriken tillverkas till exempel skal för chark och pålägg.

Inom produktion jobbar drygt 100 medlemmar i Industrifacket och organiseringsgraden är hög, klart över 90 procent.

Det tjatas och tjatas om lokala avtal men regeringen visar själv exempel på hur man själv går in och vill diktera villkoren.

Huvudförtroendeman Tapani Kärkkäinen berättar att regeringens planer och Vägande Skäl-protesterna har väckt en hel del diskussion på fabriken.

– En del förstår sig inte alls på det här strejkandet medan andra har full förståelse för det, säger Kärkkäinen.

Regeringen har inte visat någon som helst vilja att kompromissa när det gäller nedskärningarna utan ångar på utan att ta till sig av kritiken.

– Det tjatas och tjatas om lokala avtal men regeringen visar själv exempel på hur man själv går in och vill diktera villkoren.

Han har svårt att förstå vad det hela ska vara bra för.

– Jag trodde inte jag skulle få se något sådan innan jag ens fyllt 40 år, säger Kärkkäinen.

Regeringen har för avsikt att avskaffa vuxenutbildningsstödet. Det är frågan om ett speciellt drag av regeringen då en hög kunskapsnivå tidigare har ansetts vara en konkurrensfördel för Finland.

När regeringens lagförslag om avskaffandet var på remissrunda var den överväldigande majoriteten av utlåtandena kritiska till regeringens planer. Endast en handfull av ett 70-tal utlåtanden stödde regeringens plan.

Trots det gick lagförslaget vidare till riksdagen utan att ett ord ändrades.

– Hos oss har många produktionsarbetare byggt på sitt kunnande och utbildats sig till högre avlönade jobb med hjälp av stödet, säger Kärkkäinen.

Inte får vi ett enda nytt jobb på vår fabrik bara för att nedskärningarna blir verklighet.

Regeringen motiverar nedskärningarna i socialskyddet för arbetslösa och den sociala tryggheten med att det ska göra gott för sysselsättningen i landet. På fabriksgolvet ser man inte det här som ett bra argument.

– Inte får vi ett enda nytt jobb på vår fabrik bara för att nedskärningarna blir verklighet, säger Kärkkäinen.

STREJK KRÄVER FÖRBEREDELSER

Vice huvudförtroendeman Aki Teeriniemi berättar att det tar sin tid att köra ner produktionen.

– På den här fabriken går det inte så att man bara trycker på en knapp och går hem och sen återvänder efter tre dagar, trycker igen på knappen och börjar jobba, säger Teeriniemi.

Tillverkningen av viskos måste avslutas tre dagar före strejken och hela anläggningen tvättas så att produktionen kan komma i gång genast efter strejken.

– Hela nattskiftet före strejken går åt till att tvätta alla maskiner, berättar Teeriniemi.

Whatsappen har gått het under veckorna innan strejken. De frågor som uppstått har fått ett svar.

– Jag har fått mycket hjälp och goda råd, säger Teeriniemi.

Hela nattskiftet före strejken går åt till att tvätta alla maskiner.

I diskussionerna på jobbet har man funderat på hur framtiden ser ut om regeringen nu får som den vill.

– Folk är oroliga för att man till följande går åt tilläggen och helgersättningarna, säger Teeriniemi.

Huvudförtroendeman Tapani Kärkkäinen är inne på samma linje.

– Jag skulle inte jobba en dag med skiftesjobb om tilläggen skulle försvinna. Det är säkert.
Huvudförtroendeman Kärkkäinen berättar att arbetsgivaren inte förhållit sig så bra till de politiska strejkerna utan till och med låtit förstå att flyttandet av produktionen utomlands kan vara på bordet.

Förutom Hangö har ViskoTeepak fabriker i Belgien och Mexiko samt förädlingsanläggningar i Nederländerna, Tjeckien och i Wisconsin i USA.

För Industrifackets medlemmars del har strejken hållit men en del av produktionen har hållits i gång under tredagarsstrejken.

– Tjänstemännen och de högre tjänstemännen jobbar i produktion. De gör alltså de produktionsanställdas jobb, säger Kärkkäinen.

Kampviljan har fått sig en törn av att strejken påverkar de anställda i olika grad. På fabriken jobbar man i fem skift vilket innebär att antalet strejkdagar varierar mellan de olika skiften. Dessutom omfattas inte alla företag i nejden av strejken i samma utsträckning.

– Medlemmarna börjar bli lite sura då man jobbar på för fullt i grannfirmorna, säger Kärkkäinen.

– Ja, visst skulle man hellre jobba, men det är vad det är, konstaterar produktionsarbetaren Robert Forsström.

Strejken börjar kännas av i plånboken eftersom Industrifackets strejkbidrag inte nödvändigtvis till fullo ersätter lönebortfallet på grund av strejken. De flesta förstår allvaret i situationen men för en del kan det vara svårare att anpassa utgifterna.

– Det är svårt att övertala folk som lever från hand till mun, säger Kärkkäinen.

Han anser att det borde gå att förhandla i en välfärdsstat. Det ska gå att hitta en lösning som alla parter kan leva med.

– Man skulle ju tro att lösningen skulle hittas genom förhandlingar och överenskommelser.