Tapani Kärkkäinen och Markku Heinänen firade vändagen med att vara strejkvakter på ViskoTeepak i Hangö 14.2.

Strejk på Visko­Tee­pak i Hangö: ”Folk är oroliga för att man till följande går åt tilläggen”

TEXT ANTTI HYVÄRINEN OCH JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

På korvs­kinns­till­ver­ka­ren tar det flera dagar att köra ner produk­tio­nen inför en strejk. Strej­ken höll trots att strej­kerna börjar smånin­gom kännas av i plånboken.

De poli­tiska strej­kerna i protest mot rege­rin­gens planer på försäm­rin­gar i arbets­ta­gar­nas ställ­ning och neds­kär­nin­gar i den sociala trygg­he­ten fort­satte med omfat­tande strej­ker mellan den 14 och 16 februari.

I Hangö omfat­ta­des bland annat Oy Visko­Tee­pak Ab av den poltiska strej­ken. På fabri­ken till­ver­kas till exem­pel skal för chark och pålägg.

Inom produk­tion jobbar drygt 100 medlem­mar i Industri­fac­ket och orga­ni­se­rings­gra­den är hög, klart över 90 procent.

Det tjatas och tjatas om lokala avtal men rege­rin­gen visar själv exem­pel på hur man själv går in och vill diktera villkoren.

Huvudfört­roen­de­man Tapani Kärk­käi­nen berät­tar att rege­rin­gens planer och Vägande Skäl-protes­terna har väckt en hel del diskus­sion på fabriken.

– En del förstår sig inte alls på det här strej­kan­det medan andra har full förståelse för det, säger Kärkkäinen.

Rege­rin­gen har inte visat någon som helst vilja att kompro­missa när det gäller neds­kär­nin­garna utan ångar på utan att ta till sig av kritiken.

– Det tjatas och tjatas om lokala avtal men rege­rin­gen visar själv exem­pel på hur man själv går in och vill diktera villkoren.

Han har svårt att förstå vad det hela ska vara bra för.

– Jag trodde inte jag skulle få se något sådan innan jag ens fyllt 40 år, säger Kärkkäinen.

Rege­rin­gen har för avsikt att avskaffa vuxe­nut­bild­ningss­tö­det. Det är frågan om ett speciellt drag av rege­rin­gen då en hög kuns­kaps­nivå tidi­gare har ansetts vara en konkur­rensför­del för Finland.

När rege­rin­gens lagförs­lag om avskaf­fan­det var på remiss­runda var den över­väl­di­gande majo­ri­te­ten av utlå­tan­dena kritiska till rege­rin­gens planer. Endast en hand­full av ett 70-tal utlå­tan­den stödde rege­rin­gens plan.

Trots det gick lagförs­la­get vidare till riks­da­gen utan att ett ord ändrades.

– Hos oss har många produk­tion­sar­be­tare byggt på sitt kunnande och utbil­dats sig till högre avlö­nade jobb med hjälp av stödet, säger Kärkkäinen.

Inte får vi ett enda nytt jobb på vår fabrik bara för att neds­kär­nin­garna blir verklighet.

Rege­rin­gen moti­ve­rar neds­kär­nin­garna i socials­kyd­det för arbets­lösa och den sociala trygg­he­ten med att det ska göra gott för syssel­sätt­nin­gen i landet. På fabriks­gol­vet ser man inte det här som ett bra argument.

– Inte får vi ett enda nytt jobb på vår fabrik bara för att neds­kär­nin­garna blir verklig­het, säger Kärkkäinen.

STREJK KRÄVER FÖRBEREDELSER

Vice huvudfört­roen­de­man Aki Teeri­niemi berät­tar att det tar sin tid att köra ner produktionen.

– På den här fabri­ken går det inte så att man bara tryc­ker på en knapp och går hem och sen åter­vän­der efter tre dagar, tryc­ker igen på knap­pen och börjar jobba, säger Teeriniemi.

Till­verk­nin­gen av viskos måste avslu­tas tre dagar före strej­ken och hela anlägg­nin­gen tvät­tas så att produk­tio­nen kan komma i gång genast efter strejken.

– Hela natts­kif­tet före strej­ken går åt till att tvätta alla maski­ner, berät­tar Teeriniemi.

What­sap­pen har gått het under veckorna innan strej­ken. De frågor som uppstått har fått ett svar.

– Jag har fått mycket hjälp och goda råd, säger Teeriniemi.

Hela natts­kif­tet före strej­ken går åt till att tvätta alla maskiner.

I diskus­sio­nerna på jobbet har man funde­rat på hur fram­ti­den ser ut om rege­rin­gen nu får som den vill.

– Folk är oroliga för att man till följande går åt tilläg­gen och helger­sätt­nin­garna, säger Teeriniemi.

Huvudfört­roen­de­man Tapani Kärk­käi­nen är inne på samma linje.

– Jag skulle inte jobba en dag med skif­tes­jobb om tilläg­gen skulle förs­vinna. Det är säkert.
Huvudfört­roen­de­man Kärk­käi­nen berät­tar att arbets­gi­va­ren inte förhål­lit sig så bra till de poli­tiska strej­kerna utan till och med låtit förstå att flyt­tan­det av produk­tio­nen utom­lands kan vara på bordet.

Föru­tom Hangö har Visko­Tee­pak fabri­ker i Belgien och Mexiko samt föräd­ling­san­lägg­nin­gar i Neder­län­derna, Tjec­kien och i Wiscon­sin i USA.

Man skulle ju tro att lösnin­gen skulle hittas genom förhand­lin­gar och överens­kom­mel­ser, säger huvudfört­roen­de­man Tapani Kärkkäinen.

För Industri­fac­kets medlem­mars del har strej­ken hållit men en del av produk­tio­nen har hållits i gång under tredagarsstrejken.

– Tjäns­te­män­nen och de högre tjäns­te­män­nen jobbar i produk­tion. De gör alltså de produk­tion­sans­täll­das jobb, säger Kärkkäinen.

Kamp­vil­jan har fått sig en törn av att strej­ken påver­kar de anställda i olika grad. På fabri­ken jobbar man i fem skift vilket innebär att anta­let strejk­da­gar varie­rar mellan de olika skif­ten. Dessu­tom omfat­tas inte alla före­tag i nejden av strej­ken i samma utsträckning.

– Medlem­marna börjar bli lite sura då man jobbar på för fullt i grann­fir­morna, säger Kärkkäinen.

– Ja, visst skulle man hellre jobba, men det är vad det är, kons­ta­te­rar produk­tion­sar­be­ta­ren Robert Fors­ström.

Strej­ken börjar kännas av i plån­bo­ken efter­som Industri­fac­kets strejk­bi­drag inte nödvän­digt­vis till fullo ersät­ter löne­bort­fal­let på grund av strej­ken. De flesta förstår allva­ret i situa­tio­nen men för en del kan det vara svårare att anpassa utgifterna.

– Det är svårt att över­tala folk som lever från hand till mun, säger Kärkkäinen.

Han anser att det borde gå att förhandla i en välfärdss­tat. Det ska gå att hitta en lösning som alla parter kan leva med.

– Man skulle ju tro att lösnin­gen skulle hittas genom förhand­lin­gar och överenskommelser.