Strejk i Jakobstad och Oravais: ”Det är dags att börja tänka på folket”

De politiska strejkerna i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetstagarnas ställning och nedskärningar i den sociala tryggheten fortsatte med omfattande strejker mellan den 31 januari och 2 februari.

Den här gången handlar det om FFC- och STTK-förbundens gemensamma aktionsdagar. Sammanlagt 740 arbetsplatser och runt 60 000 medlemmar omfattades av Industrifackets strejk.

Det verkar som om man här på fabriken förstår vad regeringens planer innebär.

På slipmaterialtillverkaren Mirkas fabrik i Oravais har Industrifackets och tjänstemannafacket Pro:s gemensamma strejkvakt ställt upp efter klockan fem på morgonen.

– Det jobbar runt 180 personer i produktion på fabriken och det är bara en handfull som inte hör till facket, berättar huvudförtroendeman Markus Hotta.
Hotta är förutom huvudförtroendeman också medlem Industrifackets styrelse sedan kongressen i våras.

– Jag är väldigt stolt över det här gänget. Det verkar som om man här på fabriken förstår vad regeringens planer innebär. Till och med YTK:arna har lämnat hemma, säger Hotta.

Hotta nämner också att Industrifackets övertidsförbud hållit på fabriken trots att det efter permitteringar ifjol kanske funnits en del som gärna jobbat övertid för att lappa ekonomin.

Att så många här är färdiga att gå ut i strejk berättar ganska mycket om hur folk känner.

Försämrad anställningstrygghet, första sjukfrånvarodagen utan lön och begränsad strejkrätt dyker upp i diskussionerna.

Under hösten och vintern har det gjorts en hel del inlägg i media i där fackens protester mot regeringens arbetsmarknadspolitik och nedskärningar presenteras som att det handlar om att folk som är besvikna på valresultatet och nu tjurar på grund av den oönskade regeringsbasen.

– Att så många här är färdiga att gå ut i strejk berättar ganska mycket om hur folk känner med tanke på att stödet för regeringspartierna, och särskilt SFP, varit så starkt, säger Hotta.

I Vörå kommun, där Oravais ligger, var stödet för regeringspartierna SFP, sannfinländarna, Kristdemokraterna och samlingspartiet i riksdagsvalet 2023 nästan 90 procent.

Men räcker det till med en strejk på två dagar för att locka regeringen till förhandlingsbordet?

– Man kan alltid hoppas, men som det ser ut just nu tvivlar jag på att de här två dagarna räcker till för att få regeringen på andra tankar. Ja, alla har ju hört vad Arto Satonen har sagt (regeringens arbetsminister red. anm.), säger Hotta.

– Strejkrätten är det enda vapnet vi har till förfogande så vi får börja trappa upp det hela om inte det börjar hända någonting, säger arbetarskyddsfullmäktige Daniel Åman.

Vi är nog ganska långt från det franska stuket här.

Knappt några bilar närmar sig fabriksporten, men mitt i allt kör en in på fabriksområdet.

– Nämen ser man på, det var ju vd: n. Han brukar nog inte komma hit så ofta, kommenteras det från strejkvakten.

I samma veva kommenteras också skriverierna om att facket skulle ta till olovliga ”maffiametoder och gangsterfasoner” i kampen mot regeringens nedskärningsplaner.

– Vi är nog ganska långt från det franska stuket här, säger Ingemar Rådland.

Samtidigt som strejkvakter och demonstranter ställde upp i fredliga led på Senatstorget i Helsingfors och på parkeringsplatser invid fabriker landet över pågick jordbrukarnas protester i Frankrike. Bönder blockerade ingångsfarter till Paris, tömde sina flak utanför myndighetsbyggnader och brände bildäck.

– Det börjar vara dags att tänka på folket. Det är tid att sätta sig ner och förhandla, precis som man klarat av att göra tidigare, säger Hotta.

KÄMPA PÅ!

På Mirkas fabrik i Jakobstad börjar dagens första pass vid strejkvakten vara över för huvudförtroendeman Emma Sandås och Elisabeth Norrback.

Till vardags jobbar Norrback med att montera slipmaskiner och Sandås som teamledare på logistikavdelningen.

– Ingen av de anställda som vi företräder har kommit på jobb idag, säger Sandås. Det är en del högre tjänstemän och icke fackligt anslutna som gjort det.

Hon tror att snacket om regeringsprogrammet har gått på arbetsplatsen och de flesta arbetarna på Mirka är åtminstone på det stora hela på det klara om vad det innebär.

– Jag blir jätteglad när en person som jag kanske inte tänkt att själv är så insatt kommer fram och frågar vad det och det kommer att innebära. Då märker man att nu har det diskuterats, säger Sandås.

Det blåser kallt i Jakobstad på torsdagsmorgonen och i nyheterna varnas det för dåligt före.

– Det var inte svårt att samla ihop tillräckligt med frivilliga till strejkvakten. Det är ju också som en kul grej att göra tillsammans, säger Norrback, som jobbat i sju år på Mirka.

En äldre man går förbi strejkvakten, kanske under sin morgonpromenad.

– Tsemppiä, kämpa på, lyder hans hälsning.

EN NY MEDLEM

På andra sidan stan ligger Prevex fabrik, där personalen också deltar i den politiska strejken. Prevex tillverkar vattenlås på enheterna i Nykarleby och Jakobstad.

Bland annat tillverkas samtliga vattenlås i den svenska möbeljätten Ikeas kök Österbotten.

Huvudförtroendeman Matti Minnilä är rätt nöjd med hur strejkmorgonen fortlöpt. Av de runt 60 anställda  i Jakobstad är det 15 som kommit på jobb, räknar han.

– Vi har fått eget folk ut och det är det viktigaste. Här stöder nog människorna strejken, men det har varit kanske lite svårare att få folk att aktivera sig och till exempel delta i strejkvakten.

Vi fick en som inte hör till facket att skriva in sig, så på det sättet kan man kalla det en framgång.

Strejkvakten är utrustad med Industrifackets infoblad om regeringens planer på finska, svenska, engelska och vietnamesiska.

– Vi fick en som inte hör till facket att skriva in sig, så på det sättet kan man kalla det en framgång, säger Minnilä.

Det är inte någon specifik skrivning i regeringsprogrammet som grämer. Det är helheten det är fel på, anser strejkvakterna.

– Det är inte någon enskild punkt i regeringsprogrammet. Det är dåligt hela vägen, säger Rita Ekola.

Hon har två år bakom sig som montör på Prevex. Ekola jobbade som värdinna på Keppo Gård i Jeppo i Nykarleby innan hon efter permitteringar och en flytt till Jakobstad hittade sig i fabriksmiljö.

– Det som oroar år att arbetsgivaren i fortsättningen skulle kunna säga upp en så där bara. Det blir otryggt, säger Le Kha.

Här vill man ändå poängtera att strejken inte är riktad mot arbetsgivaren ”som är mestadels bra och en bra arbetsplats”.

På fredagen 2.2 fortsätter de politiska strejkerna inom bland annat industrin, handeln och hamnarna. Dessutom kommer transporterna att påverkas ytterligare och då den politiska strejken utvidgas till att omfatta även järnvägar och busstrafik.

Fortfarande visar inte regeringen Orpo några som helst tecken på att vilja förhandla med arbetstagarna om hela det paket som regeringen vill genomföra.

Industrifacket inledde politiska stridsåtgärder tisdagen den 26 september 2023 i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetslivet och den sociala tryggheten. Förbundets åtgärder utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl. Kampanjens mål är att försvara arbetstagarna mot regeringens ensidiga nedskärningsplaner. Läs mer om Industrifackets åtgärder.