Industri­fac­kets forsk­ning­senhet har i samar­bete med Tekijä tagit fram infor­ma­tion om hur regerin­gens politik påverkar ekonomin för fem exempelfamiljer.

I majori­teten av fallen kommer köpkraften att bli sämre. I tre av exemplen innebär regerin­gens nedskär­nings­pro­gram och lagändringar att de kommer att ha avsevärt mindre pengar att röra sig med under år 2024 än året innan.

– De som förlorar mest är de som har det sämst ställt. En minsk­ning på 250 euro i månaden kan leda till en väldigt trängd situa­tion, säger Industri­fac­kets forsk­ningschef Anu-Hanna Anttila.

För en av exempel­fa­mil­jerna skulle köpkraften minska med mer än 2 000 euro i året, för en annan med hela 3 000 euro. Det betyder flera hundra euro mindre i handen i månaden.

En minsk­ning på 250 euro i månaden kan leda till en väldigt trängd situation

Anttila påpekar att risken för att hamna i ekono­misk knipa är störst i hushåll där man lever på en lön.

– Med det avses ensam­boende, ensamför­sör­jande föräl­drar och familjer där en av de vuxna är arbetslös eller permit­terad. I de här fallen ökar risken eftersom många inte har någon buffert i sin ekonomi.

Perso­nerna i de fem exemplen är påhit­tade men omstän­dig­he­terna är hämtade ur verkliga livet. I de fem exemplen finns det två som kan sägas gynnas ekono­miskt av regerin­gens politik.

Det är framför allt nedskär­nin­garna i den inkom­stre­la­te­rade åarbets­lös­hets­pen­ningen som kan leda till att en minsk­ning på flera tusen euro på årsnivå för personer som är arbets­lösa eller permitterade.

Nedskär­nin­garna kan vålla problem för personer som bor ensamma på småorter i glesbygden och inte hittar jobb inom ett överkom­ligt pendling­sområde, visar uträkningarna.

Läget blir allt svårare om den arbets­lösa inte hittar jobb och det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hets­dag­pen­ningen krymper gradvis. Inkoms­terna räcker inte längre till utgifter som mat, boende, el och kostnader för att ta sig från och till jobbet.

– I värsta fall leder den gradvisa minsk­ningen av det inkom­stre­la­te­rade sociala skyddet för arbets­lösa och till exempel nedskär­nin­garna i bostads­bi­dragen att familjer tvingas ansöka om utkomststöd. Det är frågan om en förmån som beviljas i sista hand. Man kan säga att de bara går över från en stödform till en annan, utkomsts­tödet, eller faller helt och hållet utanför systemet, säger Anttila.

– Regerin­gens sparpro­gram gynnar dem som har en stabil ekonomi och små utgifter, säger Anttila.

Det kan betyda till exempel hushåll där det bor två personer som är i arbets­livet, har heltids­jobb och får lön. Barnen är kanske vuxna och boende­kost­na­derna ligger på en rimlig nivå. Det betyder t. ex att de inte har så mycket kvar att betala på bolånet eller har en förmånlig hyresbostad.

EXEMPELFAMILJERNA

Nora och Jonas är i trettioårsål­dern och bor i huvuds­tads­re­gionen. Till familjen hör också sonen Liam. Jonas har varit permit­terad i flera repriser från sitt jobb som montör inom metallindustrin.

Maria jobbar som truckfö­rare i Vasa. Hon bor tillsam­mans med barnen Alex och Wilma, 15 och 8 år, i en radhus­lä­genhet 25 kilometer utanför Vasa.

Paret Jan och Susanne Lindström bor i Pargas. Barnen är utflugna och bostadslånet är betalt men fortfa­rande ska man orka runt 10 år i arbetslivet.

Mirko, 47 år, bor ensam i Jämsä i Mellersta Finland och har jobbat på samma fabrik inom träva­rubranschen i mer än 20 år. För tillfället är han långtidspermitterad.

Produk­tion­sar­be­tarna Jenni och Ville och deras två barn, Leo, 13 år och Siri, 10 år, bor i ett hus som är byggt i början av 2000-talet. De har 100 000 kvar att betala på bolånet och båda kör dagligen drygt 100 kilometer till och från jobbet.

Hur kommer regerin­gens ekono­miska politik att kännas av i de här fem hushållen? Hur mycket dispo­nibel inkomst, det vill säga pengar som finns till förfo­gande för hushållet efter skatt och andra avgifter, finns i år i jämfö­relse med 2023?

Beräk­nin­garna baserar sig på läget i december 2023.

Märkbart sämre köpkraft för en småbarns­fa­milj i huvudstadsregionen

Dispo­nibel inkomst 2023: 55 791 euro (Nora 28 331 € och Jonas 27 460 €)

Dispo­nibel inkomst 2024: 53 635 euro (Nora 28 581 € och Jonas 25 054 €)

Famil­jens köpkraft försämras avsevärt:  ‑2 156 euro i året, ‑180 euro i månaden

Nora Järn och Jonas Ståhl är i trettioårsål­dern och bor i Vanda. Till familjen hör också sonen Liam. Båda föräl­drarna i familjen är medlemmar i Industrifacket.

Nora jobbar i ett medels­tort elekt­ro­nikfö­retag. Hennes bruttolön ligger på 2 500 euro. Vid sidan om hennes jobb har Nora också extrak­näckt genom att jobba som så kallad egenans­tälld lättfö­re­ta­gare. Nora har kombi­nerat hobby med inkomst och erbjudit jobb som sömmerska. Extrak­näcket ger henne ett tills­kott på runt 4 000 euro i året. På grund av bisysslan kan Nora dra av 460 euro i beskatt­ningen för att hon använder hemmet som arbetsrum.

Nora tar sig till jobbet med buss eller lokaltåg. Hon har HST:s årsbil­jett för zon AB, som täcker hela Helsing­fors och största delen av Esbo och Vanda. Årsbil­jetten kostar 847 euro.

Jonas har gått maskin- och metal­linjen på yrkess­kolan och jobbar som montör. Hans bruttolön har legat på 3 000 euro per månad. Det medels­tora företaget i metallbranschen har permit­terat ett antal anställda vid flera tillfällen. Jonas har varit heltids­per­mit­terad två gånger. Bägge gångerna rörde det sig om permit­te­ringar på två veckor. Företaget upphörde med sin verksamhet i juli och Jonas blev arbetslös efter uppsäg­nings­tiden 1.8.

Nu försöker Jonas hitta ett nytt perma­nent heltids­jobb. Tills vidare har han ändå bara fått enstaka snutt­jobb genom en perso­na­lut­hyr­nings­firma. Han har tjänat 299 euro för tre arbets­dagar per månad. Jonas har också en HST-årsbil­jett för resorna till och från jobbet. Den behövde han i 5 månader. Biljetten kostar 353 euro.

Då han tar sig till olika ”jobbkeik­korna” runtom i huvuds­tads­re­gionen köper han engångs­bil­jetter i tåget, bussen eller metron. Samman­lagt blir det 24 arbets­dagar och resekost­na­derna samman­lagt 74,4 euro. De samman­lagda utgif­terna för arbets­resor under hela året är 427,40 för Jonas.

Paret har en son, Liam, som går i tvåan. Familjen får 1 139 euro i barnbi­drag under året. De bor på hyra i en trea på 68 kvadrat­meter. Månads­hyran är jämnt 1 000 euro och den täcker också värme- och vatten­kost­nader. Noras och Jonas hushåll får inte allmänt bostads­bi­drag från FPA.

Hur påverkar regerings­pro­grammet Ståhls och Järns köpkraft 2024?

Inkom­stre­la­terad dagpen­ning: Jonas inkom­stre­la­te­rade dagpen­ning minskar periodvis under permit­te­ringen. Själv­risk­tiden för utkomsts­kyddet för arbets­lösa förlängs med två dagar till 7 dagar. Barnför­höj­ningen slopas. Det innebär ett minus på 266 euro. Utbetal­ningen av inkom­stre­la­terad dagspen­ning­fort­sätter från 30.8 utan en ny egenrisk­pe­riod så Jonas får full dagpen­ning, som är lägre än år 2023, 80,49 € per dag.

Perio­di­se­ring av semes­te­rer­sätt­ningen: I juli får Jonas lön för uppsäg­nings­tiden på en månad. För den tiden betalar A‑kassan inte ut inkom­stre­la­terad dagpen­ning. Semes­te­rer­sätt­ningen för den semester som Jonas tjänat in och blir kvar med perio­di­seras från och med 1.8 på 21,5 vardagar. Perio­di­se­ringen görs utgående från daglönen för den senaste anställ­ningen (utan avdrag förar­bets­pen­sion­sav­gifter). Det innebär en tjugo­lapp mer i handen per år. +20 euro/​året.

Det skyddade beloppet vid den jämkade arbets­lös­hets­dag­pen­ningen avskaffas

År 2023 påver­kade inte lönen från de småjobb som Jonas utförde hans inkom­stre­la­te­rade dagpen­ning. Det blir andra bullar år 2024 då också små lönein­komster påverkar dagpen­ningen. I september-oktober sjunker Jonas dagpen­ning ytter­li­gare till 73,50 euro.

Den inkom­stre­la­te­rade dagpen­ningen minskar redan efter två månader:

Efter två månader av arbets­löshet slår nedskär­ningen av den inkom­stre­la­te­rade dagpen­ning mot Jonas ekonomi. Den sjunker till med en femtedel, 20 procent, för följande 130 dagar. Då blir dagpen­ningen 57,40 per dag.

Samman­lagt får Jonas 6 759 euro i inkom­stre­la­terad dagpen­ning under år 2024. Det innebär en sänkning med 37 procent, över en tredjedel.

Jonas är inte så länge arbetslös år 2024 att nedskär­ningen av utkomsts­kyddet för arbets­lösa skulle påverka Jonas plånbok fullt ut. Om han skulle ha varit arbetslös i mer än 170 dagar, det vill säga åtta månader, skulle han endast ha fått 75 procent av den ursprungliga dagpenningen.

Lägre skatt: Det att övre gränsen för grundav­drag höjs hjälper inte Nora. Hon har rätt att från sin inkomst dra av utgif­terna för inkoms­tens förvär­vande. Den summan stiger med 137 euro i året för Noras del. Samti­digt blir inkomsts­katten margi­nellt lättare för henne, fyra euro i året.

Dessutom stiger själv­ris­kan­delen för avdrag­bara kostnader för arbets­resor med 150 euro. Det innebär att Nora inte längre har rätt till avdrag för arbets­resor under 2024. På årsnivå blir Nora ändå med 250 euro mer i handen.

Jonas, som bevil­jats inkom­stre­la­terad dagpen­ning, gynnas i viss mån av de sänkningen av inkomsts­katten som regeringen föres­lagit – när det gäller hans lönein­komster under den första hälften av året. Jonas rätt till skatteav­drag stiger med 178 euro. Dessutom har Jonas rätt till grundav­drag eftersom han är lågin­komst­ta­gare. Det gällde inte honom 2023 men år 2024 blir det 291 euro för hans löneinkomster.

Skatten påverkar ändå inte märkbart hans inkomster då han lever i första hand på inkom­stre­la­terad dagpen­ning största delen av året. Samman­lagt sjunker Jonas inkomster med 2 406 euro år 2024 i jämfö­relse med året innan.

Barnbi­drag: Ingen förändring eftersom barnet i familjen är äldre än 3 år.

Avdrag för arbets­resor: ‑150 euro för Nora. För Jonas är summan mindre och ger inte rätten avdrag verken 2023 eller 2024.

Oförän­drat läge för ensamför­sör­jare i Österbotten

Dispo­nibel inkomst 2023: 36 738 euro

Dispo­nibel inkomst 2024: 36 883 euro

Maria jobbar som truckfö­rare i Vasa. Hon bor tillsam­mans med barnen Alex och Wilma, 15 och 8 år gamla, i en radhus­lä­genhet utanför Vasa. Hon jobbar enbart dagar eftersom famil­je­si­tua­tionen är sådan att skiftes­jobb inte är en möjlighet. Hon har en bruttolön på 2 500 euro i månaden.

Maria tar sig till jobbet med kollek­tivt­rafik. Det kostar henne 65 euro i månaden, vilket innebär 715 euro i året.

Store­bror Alex är 15 år och studerar på yrkess­kola. Wilma går i tvåan.

Familjen bor i en radhustrea på 79 kvadrat. Barnen har egna rum, Maria sover i vardags­rummet. Hyran är 750 euro och det täcker också vatte­nav­giften. Elvärme drar upp boende­kost­na­derna med 120 euro i månaden. Maria skulle vara berät­tigad till 350 euro i allmänt bostads­bi­drag i månaden.

Barnbi­draget för två barn är samman­lagt 268 euro per månad. Det innehåller ensamför­sör­jar­til­lägg för 68,30 per barn per månad. Dessutom får familjen så kallat underhålls­bi­drag. Det rör sig om 187 euro per barn per månad, det vill säga den lägsta möjliga nivån. Underhålls­bi­draget betalas ut av Vasa stad.

Alex skola ligger i Vasa. Han är berät­tigad till stöd för skolresor och den förmånen står Vasa stad för. Han får inte studiestöd.

Så här påverkar regerin­gens ekono­miska politik famil­jens köpkraft:

Beskatt­ning: Samman­lagt sjunker skatten för Maria med 586 euro.

Kommu­nals­katten stiger en aning år 2024. Regeringen Orpo har föres­lagit att maximi­nivån för grundav­draget i beskatt­ningen stiger till 3 980 euro. Maria är berät­tigad till grundav­drag då hon räknas som lågin­komst­ta­gare. I hennes fall blir det 419 euro.

Ensamför­sör­jar­til­lägget i barnbi­draget höjs: +5 euro/​barn/​månad. Det betyder +120 euroa per år. Förmånen påverkar inte beskattningen.

Bostads­bi­draget minskar: År 2023 fick Marias familj 350 euro i månaden i allmänt bostads­bi­drag. År 2024 blir summan 290 euro i månaden. Nedskär­ningen innebär 60 euro mindre i månaden för maria och hennes barn.

Ensam­boende kan förlora 3 000 euro

Dispo­nibel inkomst 2023: 18 445 euro

Dispo­nibel inkomst 2024: 15 199 euro

Mirko Kovalev har jobbat drygt 20 inom träva­rubranschen, på en faner­fa­brik. Jobbet innebär arbete i tre skift. Han har klarat sig väl på sin lön, drygt 4 000 euro brutto, speciellt då han som cykelint­res­serad sport­fan­tast cyklat till jobbet.

Mirkos liv fick en vändning i början av januari 2023. Sedan dess har Mirko och ett tjugotal av hans arbets­kom­pisar varit permit­te­rade. Mirko har sökt jobb under permit­te­rings­tiden men det har inte nappat. Det är svårt att hitta jobb i branschen inom ett rimligt område.

Mirko är 47 år gammal, han är frisk och den ivriga idrotts­mannen har också en god kondi­tion. Han har inte varit sjukledig och köper sällan mediciner. Han är fråns­kild och har inga barn. Mirko bor i en hyrestvåa på 45 kvadrat­meter i Jämsä i Mellersta Finland. Hyran är 500 euro och till höran hör värme- och vatte­nut­gif­terna. För elen betalar Mirko själv marknadspris.

Mirko får inga söcken­helg­ser­sätt­ningar under permit­te­rings­tiden. Hans får i dagpen­ning  97,14 euro per dag. I början av permit­te­rings­tiden hade Mirko en karens på 5 dagar. Det innebär att han får inkom­stre­la­terad arbets­lös­hets­dag­pen­ning under samman­lagt 255 dagar.

Såhär påverkar regerings­pro­grammet Mirko Kovalevs ekonomi år 2024:

Skatter: Eftersom Mirko är permit­terad och får inkom­stre­la­terad arbets­lös­hets­dag­pen­ning gynnas han inte av skatte­sänk­nin­garna eftersom de enligt regerings­pro­grammet skatte­sänk­nin­garna gäller avdragen arbets­re­la­terad inkomst som arbetslöshetsförsäkringsavgifter.

Övre gränsen för grundav­draget höjs. År 2024 får Mirko 130 euro mer genom grundav­draget än han hade fått 2023. Mirkos inkomster minskar och det betyder lägre skatte­procent. Samti­digt höjs ändå kommu­nals­katten i hemkom­munen Jämsä. Det äter upp en del av inkomsten.

Inkom­stre­la­terad dagpenning:

Mirko skulle få inkom­stre­la­terad dagpen­ning i 260 dagar. Själv­risken stiger dock från fem dagar till sju dagar. Själv­risktid är den tid i början av arbets­lös­heten eller permit­te­ringen då ingen dagpen­ning betalas ut överhu­vud­taget. Det innebär att Mirko inte får dagpen­ning för de första sju dagarna och Mirko skulle således ha rätt till inkom­stre­la­terad dagpen­ning i 253 dagar.

De 40 första dagarna under permit­te­ringen får Mirko full dagpen­ning: 97,14 euro per dag. Sedan slår regerin­gengs beslut om att skära i den sociala trygg­heten in. Efter två månader skärs en femtedel eller 20 procent bort av hans dagpen­ning. Det innebär att dagpen­ningen är 77,70 i 130 dagar (ungefär 8 månader). Eftersom långtids­per­mit­te­ringen drar ut på tiden skär man ytter­li­gare i Mirkos dagpen­ning så att den utgör 75 procent av det ursprungliga beloppet (72,85 per dag). Samman­lagt junker Mirkos inkomster på grund av det här med 4 735 euro år 2024.

Om man beaktar beskatt­ningen så landar vi på att Mirko blir med samman­lagt 3 246 euro mindre att röra sig med.

Bostadsstöd: År 2023 skulle Mirko ha fått 294 euro i bostadsstöd. Orpos regering har gått in för att änka ersätt­nings­procenten i det allmänna bostadss­tödet från 80 procent till 70 procent. Dessutom ökar själv­ris­kan­delen i samband med det allmänna bostads­bi­draget från 42 procent till 50 procent.

De nya krite­rierna innebär att Mirko inte längre år 2024 är berät­tigad till allmänt bostadsbidrag.

Grund­läg­gande utkomststöd: Mirko får inte utkomststöd trots att han har väldigt små inkomster. I praktiken innebär ändå en väldigt lite extra utgift, t. ex hyres­höj­ning, hög elräk­ning eller att tvätt­mas­kinen går sönder till at Mirko måste ansöka om den sista förmånen, allmänt utkomststöd. År 2024 har ändå regeringen Orpo stramat till villkoren för att beviljas utkomststöd så det är fullt möjligt att Mirko inte beviljas förmånen.

Ett hushåll med två vuxna i Pargas förlorar en tjugo­lapp i månaden

Dispo­nibel inkomst 2023: 68 594 euro (Susanne 37 414 € och Jan 31 180 €)

Dispo­nibel inkomst 2024: 68 327 euro (Susanne 37 335 € och Jan 30 992 €)

Paret Jan och Susanne Lindström bor i Pargas. Barnen är utflugna och bostadslånet är betalt men fortfa­rande ska man orka runt 10 år i arbets­livet. Både Jan och Susanne är över 55 år och de har tre barnbarn som de regel­bundet umgås med.

Susanne är process­kö­tare på en läkeme­dels­fa­brik. Hennes arbete är krävande, väldigt långt automa­ti­serat proces­sar­bete. Hennes bruttolön ligger på 4 500 euro. Det beror på att man på fabriken jobbar oavbrutet i fem skift, vilket också innebär att hon rätt ofta måste köra bil till jobbet. Det blir runt 20 kilometer en väg. Susanne har inga grunds­juk­domar och har varit väldigt frisk den senaste tiden.

Jan är bilme­ka­niker och han har jobbat snart 40 år i samma firma. Brutto­lönen ligger på 3 500 euro – och det är ganska långt jobb 8–16 på varda­garna som gäller. Resan till jobbet är 30 kilometer en väg. Det innebär att han kan dra av resekost­nader i beskatt­ningen 30 cent per kilometer.

Flera år av fysiskt arbete innebär att Jan samlat på sig en del krämpor och klarar sig inte utan smärt­lin­drande medici­ne­ring. För tillfället är han sjukledig i två månader på grund av ryggs­märtor. Eftersom Jans anställ­ning pågått i så länge (i snart 40 år) så får Jan full lön under de 8 första veckorna (56 dagar) av sjukle­dig­heten. Det betyder att Jan får sjukdag­pen­ning från FPA i en vecka. Kostna­derna för mediciner uppgår till 590 euro per år för Jan, vilket ligger under pristaket för mediciner. Företags­häl­sovården har skrivit ut rehabi­li­te­ring för Jan och ansökan behandlas som bäst.

Så här påverkar regerings­pro­grammet familjen Lindström ekonomi 2024:

Första sjukdagen utan lön:

Susanne är sjukledig två gånger under året och förlorar därmed lönen för två sjukdagar (-498 euro). Jan två sjukle­dig­he­tes­dagar under året för småflunsor och dessutom en sjukle­dighet på två månader på grund av ryggen. Jan går miste om sjuklön för tre dagar (-581 euro). Obs: Enligt skriv­nin­garna i både Jans och Susannes nuvarande kollek­ti­vavtal skulle de få lön också för den första sjukdagen. Förhand­lin­garna om följande avtal inleds i höst.

Skatter: År 2024 stiger maximi­nivån för grundav­draget till 3 980 euro. De hjälper varken Susanne eller Jan då deras inkomster övers­krider gränsen. Inkomsts­katten hålls på samma nivå. Sjukför­sä­kring­sav­giften minskar för Susanne med 195 euro och för Jan med 148 euro i året.

Sänkt bräns­les­katt: Susanne gynnas en aning av att bräns­les­katten sänks (5 cent/​km) för sina resor till och från jobbet. På årsnivå blir det 36 euro. För Jans del rör vi oss vid samma siffror. Han går 39 euro på plus i jämfö­relse med året innan.

Själv­ris­kan­delen för kostnader för arbets­resor minskar: Från 750 till 900 euro i året. Det gynnar både Jan och Susanne. Det får ett tillsam­mans skatteav­drag på 300 euro i året.

Höjd moms på mediciner: Kostna­derna för läkemedel stiger med 23, 60 euro för Jan.

Kärnfa­milj i Outokumpu får en femtio­lapp mer i månaden

Dispo­nibel inkomst 2023: 65 149 euro (Jenni 31 965 € och Ville 33 184 €)

Dispo­nibel inkomst 2024: 65 736 euro (Jenni 32 242 € och Ville 33 494 €)

Makarna Jenni och Ville Happonen är i 40-årsål­dern och bor i Outokumpu. Båda har jobb inom industrin och är medlemmar i Industri­facket. Både Jennis och Villes arbetsplatser ligger i närheten av Joensuu så arbets­re­sorna äter både tid och pengar. Till familjen hör också två barn i skolål­dern. Store­bror Leo är 13 år och lilla­syster Siri är 10 år gammal. Familjen får samman­lagt 2 396 euro i barnbi­drag under året.

Jenni jobbar inom produk­tionen på ett företag i plastin­dustrin. Hon har en bruttolön på 3 000 euro. i månaden – och hon jobbar endast dagskift. Ville jobbar i två skift inom metal­lin­dustrin. Hans grundlön ligger på 3 500 euro brutto i månaden. Jenni har två sjukdagar under året medan Ville har noll. Jenni får lön enligt kollek­ti­vavtal för sjukdagarna.

Familjen bor i ett hus och de har två bilar. Jenni och Ville har runt 100 000 euro kvar att betala på bolånet. Både Jenni och Ville kär nästan 100 kilometer per arbetsdag till och från jobbet. Kilome­te­rer­sätt­ningen för bruk av egen bil är 30 cent/​kilometer.

Så här påverkar regerings­pro­grammet familjen Happo­nens ekonomi år 2024

Skatter: Aningen lägre skatt för båda föräl­drarna. Samman­lagt sjunker Jennis skatt med runt 188 euro i året. Sjukför­sä­kring­sav­giften sjunker med 131 euro. Samti­digt minskar inkoms­tav­draget för hennes del med 7 euro. Avdraget för förvärv av inkomst sjunker av avsevärt: samman­lagt 664 euro i året.

Sänkt bräns­les­katt ger Jenni 90 euro i året (5 cent/​km för arbets­resor). Samti­digt ökar ändå själv­ris­kan­delen till 150 euro i året, vilket innebär att skatten höjs för hennes del. Tack vare kollek­ti­vav­talet förlorar inte Jenni lönen för den första sjukdagen under de två gångerna hon är sjuk under året.

Villes skatt sjunker med samman­lagt 219 euro i året. Sjukför­sä­kring­sav­giften minskar med 153 euro i året. Ville har person­ligen inte nytta av vissa skatte­po­li­tiska beslut som regeringen vill införa. Något han har nytta av däremot är höjningen av övre gränsen för avdrag för utgifter för förvärv av inkomst. Han kan dra av 136 euro mer i året.

Ville får liksom Jenni en nytta på 90 euro i året av sänkt bräns­les­katt. Samti­digt stiger ändå själv­ris­kan­delen för avdrag för arbets­resor med 150 euro i året.

Familjen Happonen får inte bostadsstöd och barnbi­draget hålls på samma nivå eftersom båda barnen är äldre än 3 år.

Höjd egenrisk för kostnader för arbets­resor: Happo­nens kan dra av 300 euro mindre i jämfö­relse med året innan.