På svenska
Nedskärningarna slår hårdast mot sjuka och arbetslösa – en ensamboende arbetare kan förlora 3000 euro i året
Värst drabbar regeringens nedskärningar dem som är arbetslösa eller permitterade. Det kan röra sig om flera tusen euro i året för en del hushåll.
Industrifackets forskningsenhet har i samarbete med Tekijä tagit fram information om hur regeringens politik påverkar ekonomin för fem exempelfamiljer.
I majoriteten av fallen kommer köpkraften att bli sämre. I tre av exemplen innebär regeringens nedskärningsprogram och lagändringar att de kommer att ha avsevärt mindre pengar att röra sig med under år 2024 än året innan.
– De som förlorar mest är de som har det sämst ställt. En minskning på 250 euro i månaden kan leda till en väldigt trängd situation, säger Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila.
För en av exempelfamiljerna skulle köpkraften minska med mer än 2 000 euro i året, för en annan med hela 3 000 euro. Det betyder flera hundra euro mindre i handen i månaden.
En minskning på 250 euro i månaden kan leda till en väldigt trängd situation
Anttila påpekar att risken för att hamna i ekonomisk knipa är störst i hushåll där man lever på en lön.
– Med det avses ensamboende, ensamförsörjande föräldrar och familjer där en av de vuxna är arbetslös eller permitterad. I de här fallen ökar risken eftersom många inte har någon buffert i sin ekonomi.
Personerna i de fem exemplen är påhittade men omständigheterna är hämtade ur verkliga livet. I de fem exemplen finns det två som kan sägas gynnas ekonomiskt av regeringens politik.
Det är framför allt nedskärningarna i den inkomstrelaterade åarbetslöshetspenningen som kan leda till att en minskning på flera tusen euro på årsnivå för personer som är arbetslösa eller permitterade.
Nedskärningarna kan vålla problem för personer som bor ensamma på småorter i glesbygden och inte hittar jobb inom ett överkomligt pendlingsområde, visar uträkningarna.
Läget blir allt svårare om den arbetslösa inte hittar jobb och det inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen krymper gradvis. Inkomsterna räcker inte längre till utgifter som mat, boende, el och kostnader för att ta sig från och till jobbet.
– I värsta fall leder den gradvisa minskningen av det inkomstrelaterade sociala skyddet för arbetslösa och till exempel nedskärningarna i bostadsbidragen att familjer tvingas ansöka om utkomststöd. Det är frågan om en förmån som beviljas i sista hand. Man kan säga att de bara går över från en stödform till en annan, utkomststödet, eller faller helt och hållet utanför systemet, säger Anttila.
– Regeringens sparprogram gynnar dem som har en stabil ekonomi och små utgifter, säger Anttila.
Det kan betyda till exempel hushåll där det bor två personer som är i arbetslivet, har heltidsjobb och får lön. Barnen är kanske vuxna och boendekostnaderna ligger på en rimlig nivå. Det betyder t. ex att de inte har så mycket kvar att betala på bolånet eller har en förmånlig hyresbostad.
EXEMPELFAMILJERNA
Nora och Jonas är i trettioårsåldern och bor i huvudstadsregionen. Till familjen hör också sonen Liam. Jonas har varit permitterad i flera repriser från sitt jobb som montör inom metallindustrin.
Maria jobbar som truckförare i Vasa. Hon bor tillsammans med barnen Alex och Wilma, 15 och 8 år, i en radhuslägenhet 25 kilometer utanför Vasa.
Paret Jan och Susanne Lindström bor i Pargas. Barnen är utflugna och bostadslånet är betalt men fortfarande ska man orka runt 10 år i arbetslivet.
Mirko, 47 år, bor ensam i Jämsä i Mellersta Finland och har jobbat på samma fabrik inom trävarubranschen i mer än 20 år. För tillfället är han långtidspermitterad.
Produktionsarbetarna Jenni och Ville och deras två barn, Leo, 13 år och Siri, 10 år, bor i ett hus som är byggt i början av 2000-talet. De har 100 000 kvar att betala på bolånet och båda kör dagligen drygt 100 kilometer till och från jobbet.
Hur kommer regeringens ekonomiska politik att kännas av i de här fem hushållen? Hur mycket disponibel inkomst, det vill säga pengar som finns till förfogande för hushållet efter skatt och andra avgifter, finns i år i jämförelse med 2023?
Beräkningarna baserar sig på läget i december 2023.
Märkbart sämre köpkraft för en småbarnsfamilj i huvudstadsregionen
Disponibel inkomst 2023: 55 791 euro (Nora 28 331 € och Jonas 27 460 €)
Disponibel inkomst 2024: 53 635 euro (Nora 28 581 € och Jonas 25 054 €)
Familjens köpkraft försämras avsevärt: ‑2 156 euro i året, ‑180 euro i månaden
Nora Järn och Jonas Ståhl är i trettioårsåldern och bor i Vanda. Till familjen hör också sonen Liam. Båda föräldrarna i familjen är medlemmar i Industrifacket.
Nora jobbar i ett medelstort elektronikföretag. Hennes bruttolön ligger på 2 500 euro. Vid sidan om hennes jobb har Nora också extraknäckt genom att jobba som så kallad egenanställd lättföretagare. Nora har kombinerat hobby med inkomst och erbjudit jobb som sömmerska. Extraknäcket ger henne ett tillskott på runt 4 000 euro i året. På grund av bisysslan kan Nora dra av 460 euro i beskattningen för att hon använder hemmet som arbetsrum.
Nora tar sig till jobbet med buss eller lokaltåg. Hon har HST:s årsbiljett för zon AB, som täcker hela Helsingfors och största delen av Esbo och Vanda. Årsbiljetten kostar 847 euro.
Jonas har gått maskin- och metallinjen på yrkesskolan och jobbar som montör. Hans bruttolön har legat på 3 000 euro per månad. Det medelstora företaget i metallbranschen har permitterat ett antal anställda vid flera tillfällen. Jonas har varit heltidspermitterad två gånger. Bägge gångerna rörde det sig om permitteringar på två veckor. Företaget upphörde med sin verksamhet i juli och Jonas blev arbetslös efter uppsägningstiden 1.8.
Nu försöker Jonas hitta ett nytt permanent heltidsjobb. Tills vidare har han ändå bara fått enstaka snuttjobb genom en personaluthyrningsfirma. Han har tjänat 299 euro för tre arbetsdagar per månad. Jonas har också en HST-årsbiljett för resorna till och från jobbet. Den behövde han i 5 månader. Biljetten kostar 353 euro.
Då han tar sig till olika ”jobbkeikkorna” runtom i huvudstadsregionen köper han engångsbiljetter i tåget, bussen eller metron. Sammanlagt blir det 24 arbetsdagar och resekostnaderna sammanlagt 74,4 euro. De sammanlagda utgifterna för arbetsresor under hela året är 427,40 för Jonas.
Paret har en son, Liam, som går i tvåan. Familjen får 1 139 euro i barnbidrag under året. De bor på hyra i en trea på 68 kvadratmeter. Månadshyran är jämnt 1 000 euro och den täcker också värme- och vattenkostnader. Noras och Jonas hushåll får inte allmänt bostadsbidrag från FPA.
Hur påverkar regeringsprogrammet Ståhls och Järns köpkraft 2024?
Inkomstrelaterad dagpenning: Jonas inkomstrelaterade dagpenning minskar periodvis under permitteringen. Självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa förlängs med två dagar till 7 dagar. Barnförhöjningen slopas. Det innebär ett minus på 266 euro. Utbetalningen av inkomstrelaterad dagspenningfortsätter från 30.8 utan en ny egenriskperiod så Jonas får full dagpenning, som är lägre än år 2023, 80,49 € per dag.
Periodisering av semesterersättningen: I juli får Jonas lön för uppsägningstiden på en månad. För den tiden betalar A‑kassan inte ut inkomstrelaterad dagpenning. Semesterersättningen för den semester som Jonas tjänat in och blir kvar med periodiseras från och med 1.8 på 21,5 vardagar. Periodiseringen görs utgående från daglönen för den senaste anställningen (utan avdrag förarbetspensionsavgifter). Det innebär en tjugolapp mer i handen per år. +20 euro/året.
Det skyddade beloppet vid den jämkade arbetslöshetsdagpenningen avskaffas
År 2023 påverkade inte lönen från de småjobb som Jonas utförde hans inkomstrelaterade dagpenning. Det blir andra bullar år 2024 då också små löneinkomster påverkar dagpenningen. I september-oktober sjunker Jonas dagpenning ytterligare till 73,50 euro.
Den inkomstrelaterade dagpenningen minskar redan efter två månader:
Efter två månader av arbetslöshet slår nedskärningen av den inkomstrelaterade dagpenning mot Jonas ekonomi. Den sjunker till med en femtedel, 20 procent, för följande 130 dagar. Då blir dagpenningen 57,40 per dag.
Sammanlagt får Jonas 6 759 euro i inkomstrelaterad dagpenning under år 2024. Det innebär en sänkning med 37 procent, över en tredjedel.
Jonas är inte så länge arbetslös år 2024 att nedskärningen av utkomstskyddet för arbetslösa skulle påverka Jonas plånbok fullt ut. Om han skulle ha varit arbetslös i mer än 170 dagar, det vill säga åtta månader, skulle han endast ha fått 75 procent av den ursprungliga dagpenningen.
Lägre skatt: Det att övre gränsen för grundavdrag höjs hjälper inte Nora. Hon har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande. Den summan stiger med 137 euro i året för Noras del. Samtidigt blir inkomstskatten marginellt lättare för henne, fyra euro i året.
Dessutom stiger självriskandelen för avdragbara kostnader för arbetsresor med 150 euro. Det innebär att Nora inte längre har rätt till avdrag för arbetsresor under 2024. På årsnivå blir Nora ändå med 250 euro mer i handen.
Jonas, som beviljats inkomstrelaterad dagpenning, gynnas i viss mån av de sänkningen av inkomstskatten som regeringen föreslagit – när det gäller hans löneinkomster under den första hälften av året. Jonas rätt till skatteavdrag stiger med 178 euro. Dessutom har Jonas rätt till grundavdrag eftersom han är låginkomsttagare. Det gällde inte honom 2023 men år 2024 blir det 291 euro för hans löneinkomster.
Skatten påverkar ändå inte märkbart hans inkomster då han lever i första hand på inkomstrelaterad dagpenning största delen av året. Sammanlagt sjunker Jonas inkomster med 2 406 euro år 2024 i jämförelse med året innan.
Barnbidrag: Ingen förändring eftersom barnet i familjen är äldre än 3 år.
Avdrag för arbetsresor: ‑150 euro för Nora. För Jonas är summan mindre och ger inte rätten avdrag verken 2023 eller 2024.
Oförändrat läge för ensamförsörjare i Österbotten
Disponibel inkomst 2023: 36 738 euro
Disponibel inkomst 2024: 36 883 euro
Maria jobbar som truckförare i Vasa. Hon bor tillsammans med barnen Alex och Wilma, 15 och 8 år gamla, i en radhuslägenhet utanför Vasa. Hon jobbar enbart dagar eftersom familjesituationen är sådan att skiftesjobb inte är en möjlighet. Hon har en bruttolön på 2 500 euro i månaden.
Maria tar sig till jobbet med kollektivtrafik. Det kostar henne 65 euro i månaden, vilket innebär 715 euro i året.
Storebror Alex är 15 år och studerar på yrkesskola. Wilma går i tvåan.
Familjen bor i en radhustrea på 79 kvadrat. Barnen har egna rum, Maria sover i vardagsrummet. Hyran är 750 euro och det täcker också vattenavgiften. Elvärme drar upp boendekostnaderna med 120 euro i månaden. Maria skulle vara berättigad till 350 euro i allmänt bostadsbidrag i månaden.
Barnbidraget för två barn är sammanlagt 268 euro per månad. Det innehåller ensamförsörjartillägg för 68,30 per barn per månad. Dessutom får familjen så kallat underhållsbidrag. Det rör sig om 187 euro per barn per månad, det vill säga den lägsta möjliga nivån. Underhållsbidraget betalas ut av Vasa stad.
Alex skola ligger i Vasa. Han är berättigad till stöd för skolresor och den förmånen står Vasa stad för. Han får inte studiestöd.
Så här påverkar regeringens ekonomiska politik familjens köpkraft:
Beskattning: Sammanlagt sjunker skatten för Maria med 586 euro.
Kommunalskatten stiger en aning år 2024. Regeringen Orpo har föreslagit att maximinivån för grundavdraget i beskattningen stiger till 3 980 euro. Maria är berättigad till grundavdrag då hon räknas som låginkomsttagare. I hennes fall blir det 419 euro.
Ensamförsörjartillägget i barnbidraget höjs: +5 euro/barn/månad. Det betyder +120 euroa per år. Förmånen påverkar inte beskattningen.
Bostadsbidraget minskar: År 2023 fick Marias familj 350 euro i månaden i allmänt bostadsbidrag. År 2024 blir summan 290 euro i månaden. Nedskärningen innebär 60 euro mindre i månaden för maria och hennes barn.
Ensamboende kan förlora 3 000 euro
Disponibel inkomst 2023: 18 445 euro
Disponibel inkomst 2024: 15 199 euro
Mirko Kovalev har jobbat drygt 20 inom trävarubranschen, på en fanerfabrik. Jobbet innebär arbete i tre skift. Han har klarat sig väl på sin lön, drygt 4 000 euro brutto, speciellt då han som cykelintresserad sportfantast cyklat till jobbet.
Mirkos liv fick en vändning i början av januari 2023. Sedan dess har Mirko och ett tjugotal av hans arbetskompisar varit permitterade. Mirko har sökt jobb under permitteringstiden men det har inte nappat. Det är svårt att hitta jobb i branschen inom ett rimligt område.
Mirko är 47 år gammal, han är frisk och den ivriga idrottsmannen har också en god kondition. Han har inte varit sjukledig och köper sällan mediciner. Han är frånskild och har inga barn. Mirko bor i en hyrestvåa på 45 kvadratmeter i Jämsä i Mellersta Finland. Hyran är 500 euro och till höran hör värme- och vattenutgifterna. För elen betalar Mirko själv marknadspris.
Mirko får inga söckenhelgsersättningar under permitteringstiden. Hans får i dagpenning 97,14 euro per dag. I början av permitteringstiden hade Mirko en karens på 5 dagar. Det innebär att han får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning under sammanlagt 255 dagar.
Såhär påverkar regeringsprogrammet Mirko Kovalevs ekonomi år 2024:
Skatter: Eftersom Mirko är permitterad och får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning gynnas han inte av skattesänkningarna eftersom de enligt regeringsprogrammet skattesänkningarna gäller avdragen arbetsrelaterad inkomst som arbetslöshetsförsäkringsavgifter.
Övre gränsen för grundavdraget höjs. År 2024 får Mirko 130 euro mer genom grundavdraget än han hade fått 2023. Mirkos inkomster minskar och det betyder lägre skatteprocent. Samtidigt höjs ändå kommunalskatten i hemkommunen Jämsä. Det äter upp en del av inkomsten.
Inkomstrelaterad dagpenning:
Mirko skulle få inkomstrelaterad dagpenning i 260 dagar. Självrisken stiger dock från fem dagar till sju dagar. Självrisktid är den tid i början av arbetslösheten eller permitteringen då ingen dagpenning betalas ut överhuvudtaget. Det innebär att Mirko inte får dagpenning för de första sju dagarna och Mirko skulle således ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning i 253 dagar.
De 40 första dagarna under permitteringen får Mirko full dagpenning: 97,14 euro per dag. Sedan slår regeringengs beslut om att skära i den sociala tryggheten in. Efter två månader skärs en femtedel eller 20 procent bort av hans dagpenning. Det innebär att dagpenningen är 77,70 i 130 dagar (ungefär 8 månader). Eftersom långtidspermitteringen drar ut på tiden skär man ytterligare i Mirkos dagpenning så att den utgör 75 procent av det ursprungliga beloppet (72,85 per dag). Sammanlagt junker Mirkos inkomster på grund av det här med 4 735 euro år 2024.
Om man beaktar beskattningen så landar vi på att Mirko blir med sammanlagt 3 246 euro mindre att röra sig med.
Bostadsstöd: År 2023 skulle Mirko ha fått 294 euro i bostadsstöd. Orpos regering har gått in för att änka ersättningsprocenten i det allmänna bostadsstödet från 80 procent till 70 procent. Dessutom ökar självriskandelen i samband med det allmänna bostadsbidraget från 42 procent till 50 procent.
De nya kriterierna innebär att Mirko inte längre år 2024 är berättigad till allmänt bostadsbidrag.
Grundläggande utkomststöd: Mirko får inte utkomststöd trots att han har väldigt små inkomster. I praktiken innebär ändå en väldigt lite extra utgift, t. ex hyreshöjning, hög elräkning eller att tvättmaskinen går sönder till at Mirko måste ansöka om den sista förmånen, allmänt utkomststöd. År 2024 har ändå regeringen Orpo stramat till villkoren för att beviljas utkomststöd så det är fullt möjligt att Mirko inte beviljas förmånen.
Ett hushåll med två vuxna i Pargas förlorar en tjugolapp i månaden
Disponibel inkomst 2023: 68 594 euro (Susanne 37 414 € och Jan 31 180 €)
Disponibel inkomst 2024: 68 327 euro (Susanne 37 335 € och Jan 30 992 €)
Paret Jan och Susanne Lindström bor i Pargas. Barnen är utflugna och bostadslånet är betalt men fortfarande ska man orka runt 10 år i arbetslivet. Både Jan och Susanne är över 55 år och de har tre barnbarn som de regelbundet umgås med.
Susanne är processkötare på en läkemedelsfabrik. Hennes arbete är krävande, väldigt långt automatiserat processarbete. Hennes bruttolön ligger på 4 500 euro. Det beror på att man på fabriken jobbar oavbrutet i fem skift, vilket också innebär att hon rätt ofta måste köra bil till jobbet. Det blir runt 20 kilometer en väg. Susanne har inga grundsjukdomar och har varit väldigt frisk den senaste tiden.
Jan är bilmekaniker och han har jobbat snart 40 år i samma firma. Bruttolönen ligger på 3 500 euro – och det är ganska långt jobb 8–16 på vardagarna som gäller. Resan till jobbet är 30 kilometer en väg. Det innebär att han kan dra av resekostnader i beskattningen 30 cent per kilometer.
Flera år av fysiskt arbete innebär att Jan samlat på sig en del krämpor och klarar sig inte utan smärtlindrande medicinering. För tillfället är han sjukledig i två månader på grund av ryggsmärtor. Eftersom Jans anställning pågått i så länge (i snart 40 år) så får Jan full lön under de 8 första veckorna (56 dagar) av sjukledigheten. Det betyder att Jan får sjukdagpenning från FPA i en vecka. Kostnaderna för mediciner uppgår till 590 euro per år för Jan, vilket ligger under pristaket för mediciner. Företagshälsovården har skrivit ut rehabilitering för Jan och ansökan behandlas som bäst.
Så här påverkar regeringsprogrammet familjen Lindström ekonomi 2024:
Första sjukdagen utan lön:
Susanne är sjukledig två gånger under året och förlorar därmed lönen för två sjukdagar (-498 euro). Jan två sjukledighetesdagar under året för småflunsor och dessutom en sjukledighet på två månader på grund av ryggen. Jan går miste om sjuklön för tre dagar (-581 euro). Obs: Enligt skrivningarna i både Jans och Susannes nuvarande kollektivavtal skulle de få lön också för den första sjukdagen. Förhandlingarna om följande avtal inleds i höst.
Skatter: År 2024 stiger maximinivån för grundavdraget till 3 980 euro. De hjälper varken Susanne eller Jan då deras inkomster överskrider gränsen. Inkomstskatten hålls på samma nivå. Sjukförsäkringsavgiften minskar för Susanne med 195 euro och för Jan med 148 euro i året.
Sänkt bränsleskatt: Susanne gynnas en aning av att bränsleskatten sänks (5 cent/km) för sina resor till och från jobbet. På årsnivå blir det 36 euro. För Jans del rör vi oss vid samma siffror. Han går 39 euro på plus i jämförelse med året innan.
Självriskandelen för kostnader för arbetsresor minskar: Från 750 till 900 euro i året. Det gynnar både Jan och Susanne. Det får ett tillsammans skatteavdrag på 300 euro i året.
Höjd moms på mediciner: Kostnaderna för läkemedel stiger med 23, 60 euro för Jan.
Kärnfamilj i Outokumpu får en femtiolapp mer i månaden
Disponibel inkomst 2023: 65 149 euro (Jenni 31 965 € och Ville 33 184 €)
Disponibel inkomst 2024: 65 736 euro (Jenni 32 242 € och Ville 33 494 €)
Makarna Jenni och Ville Happonen är i 40-årsåldern och bor i Outokumpu. Båda har jobb inom industrin och är medlemmar i Industrifacket. Både Jennis och Villes arbetsplatser ligger i närheten av Joensuu så arbetsresorna äter både tid och pengar. Till familjen hör också två barn i skolåldern. Storebror Leo är 13 år och lillasyster Siri är 10 år gammal. Familjen får sammanlagt 2 396 euro i barnbidrag under året.
Jenni jobbar inom produktionen på ett företag i plastindustrin. Hon har en bruttolön på 3 000 euro. i månaden – och hon jobbar endast dagskift. Ville jobbar i två skift inom metallindustrin. Hans grundlön ligger på 3 500 euro brutto i månaden. Jenni har två sjukdagar under året medan Ville har noll. Jenni får lön enligt kollektivavtal för sjukdagarna.
Familjen bor i ett hus och de har två bilar. Jenni och Ville har runt 100 000 euro kvar att betala på bolånet. Både Jenni och Ville kär nästan 100 kilometer per arbetsdag till och från jobbet. Kilometerersättningen för bruk av egen bil är 30 cent/kilometer.
Så här påverkar regeringsprogrammet familjen Happonens ekonomi år 2024
Skatter: Aningen lägre skatt för båda föräldrarna. Sammanlagt sjunker Jennis skatt med runt 188 euro i året. Sjukförsäkringsavgiften sjunker med 131 euro. Samtidigt minskar inkomstavdraget för hennes del med 7 euro. Avdraget för förvärv av inkomst sjunker av avsevärt: sammanlagt 664 euro i året.
Sänkt bränsleskatt ger Jenni 90 euro i året (5 cent/km för arbetsresor). Samtidigt ökar ändå självriskandelen till 150 euro i året, vilket innebär att skatten höjs för hennes del. Tack vare kollektivavtalet förlorar inte Jenni lönen för den första sjukdagen under de två gångerna hon är sjuk under året.
Villes skatt sjunker med sammanlagt 219 euro i året. Sjukförsäkringsavgiften minskar med 153 euro i året. Ville har personligen inte nytta av vissa skattepolitiska beslut som regeringen vill införa. Något han har nytta av däremot är höjningen av övre gränsen för avdrag för utgifter för förvärv av inkomst. Han kan dra av 136 euro mer i året.
Ville får liksom Jenni en nytta på 90 euro i året av sänkt bränsleskatt. Samtidigt stiger ändå självriskandelen för avdrag för arbetsresor med 150 euro i året.
Familjen Happonen får inte bostadsstöd och barnbidraget hålls på samma nivå eftersom båda barnen är äldre än 3 år.
Höjd egenrisk för kostnader för arbetsresor: Happonens kan dra av 300 euro mindre i jämförelse med året innan.
