Strejk i Närpes – ”Regeringen ska nog ta en allvarlig funderare över jul”

De politiska strejkerna i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetstagarnas ställning och nedskärningar i den sociala tryggheten fortsatte med FFC-förbundens gemensamma #VägandeSkäl-aktionsdag torsdagen 14.12.

Industrifacket hade den 7 december utlyst en strejk på ett dygn på runt 460 arbetsplatser runtom i landet.

På Närpes Trä & Metall i Närpes ställde strejkvakterna upp efter klockan fem på morgonen. Inom Industrifackets avtalsbranscher strejkades det i Närpes också på släptillverkaren Närko och säng- och madrasstillverkaren Hilding Anders. Strejken 14.12 varar i ett dygn mellan klockan 00.00 och 23.59.

– Allt har gått lugnt till här. Strejken har hållit till 100 procent, inga strejkbrytare, säger Kent-Johan Svarvar, huvudförtroendeman på NTM.

Strejken har hållit till 100 procent, inga strejkbrytare.

På företaget arbetar vanligtvis runt 260 personer i produktion av vilka runt 220 är medlemmar i Industrifacket. Även medlemmarna i tjänstemannafacket Pro deltog i strejken.

Förbunden har tillsammans ordnat med korvgrillning på parkeringsplatsen och bjuder strejkvakter och andra intresserade på glögg.

Landets regering får inte ett gott vitsord vid strejkvakten. Detta trots att så gott som 90 procent av dem som valde att lägga sin röst i senaste riksdagsval i Närpes röstade på partier som nu sitter i regeringen.

Åtstramningen av utkomstskyddet för arbetslösa och permitterade är en sak som väcker motstånd här.

– De sparkar ju på dem som redan har det sämst ställt. Slopandet av barnhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa till exempel är en stor grej, säger Svarvar.

LÅNG PRÖVOTID

Permitteringar har inte hört till vardagen på NTM. Det börjar vara över tio år sedan senast, minns Svarvar. Samtidigt vet man aldrig hur det ser ut i framtiden.

– Det här med visstidsanställningar på ett år utan någon egentlig orsak är också orättvis. Det innebär bara en lång prövotid. Och sen efter ett år kan man ta in nästa arbetstagare, säger Svarvar.

Det finns vissa indikationer på att regeringen trots åtgärderna kanske inte kommer emot och förhandlar på allvar med arbetstagarna utan går vidare med det regeringsprogram som svarvats ihop till en helhet som lutar sällsynt mycket åt näringslivets intressebevakares håll.

Kampviljan finns även för möjliga framtida duster, intygar Svarvar.  Samtidigt är han medveten om att utdragna stridsåtgärder med inkomstbortfall kan påverka humöret för många. Han anser ändå att bollen nu ligger på regeringens planhalva.

– Regeringen ska nog ta en allvarlig funderare över jul och komma tillbaka i januari med vad dom egentligen vill. Viljan finns från oss arbetarnas sida till att sätta oss ner och förhandla på riktigt. Men hur är det med regeringen, frågar sig Svarvar.

Vi lever inte i en diktatur.

Han är besviken på att arbetstagarnas synpunkter inte fått något egentligt svar.

– Vi lever inte i en diktatur. Man kan inte bara plocka russinen ur kakan när man går in för att bygga en arbetsmarknadsmodell.

Regeringen har konsekvent motiverat arbetsmarknadsreformerna och nedskärningarna i den sociala tryggheten med att det handlar om att det är åtgärder som redan genomförts i de nordiska grannländerna.

Det som glömts bort i resonemangen rätt ofta är de frågor där arbetstagarna har det bättre ställt i Sverige eller Danmark. Det gäller exempelvis lagstadgad representation för de anställda i företagsstyrelser i Sverige eller bättre utkomstskydd i Danmark.

”VI ÄR PÅ BARRIKADERNA”

Vid strejkvakten håller också Peter Sjökvist till. Han är huvudförtroendeman på Närko. På företaget jobbar runt 160 personer i produktion. Drygt 100 produktionsanställda är medlemmar i Industrifacket.

–  Vi är nog barrikaderna, intygar Sjökvist. Morgonskiftet inleds vanligtvis klockan 6.00 men nu var det rätt tyst på fabriken.

Sjökvist är nöjd över att strejken inneburit att det samhälleliga frågor som berör allas vardag gjort återintog vid kaffeborden på arbetsplatserna.

– Så här mycket har det aldrig tidigare pratats om den här typen av frågor på jobbet. Vi har en konjunkturkänslig bransch där permitteringar är rätt vanliga så det är klart att folk förstår vad det handlar då regeringen skär i den inkomstrelaterade arbetslöshetspenningen, säger Sjökvist.

Så här mycket har det aldrig tidigare pratats om den här typen av frågor på jobbet.

Samtidigt återgår självriskdagarna för utkomstskyddet för arbetslösa till att vara sju till antalet från nuvarande fem och den inkomstrelaterade dagpenningen minskar redan efter två månader. Efter åtta månaders arbetslöshet är den totala nedskärningen 25 procent.

Sjökvist sitter även i fackcentralen FFC:s representantskap och han satt i Industrifackets styrelse under den förra kongressperioden. Dessutom är han aktiv i FFC:s lokalorganisation i Närpes. Organisationen har ett hundratal medlemmar från de olika FFC-förbunden.

– De har varit bra stämning med medlemmarna från JHL facket för kommunal- och välfärdsområdet och servicefacket PAM inför VägandeSkäl-aktionsdagen, som FFC:s gemensamma demonstration kallas.

Samtidigt som strejken utspelar sig två veckor innan jul pågår också förhandlingar kring finansieringen för Österbottens välfärdsområde. Sjökvist som har förtroendeuppdrag i Närpes stad och Österbottens välfärdsområde.

– Samma regering som vill gå åt arbetstagarnas rättigheter verkar också ha 500 miljoner över till privata läkartjänster i stället för till välfärdsområdena som tvingas spara, konstaterar Sjökvist.

 Industrifacket inledde politiska stridsåtgärder tisdagen den 26 september i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetslivet och den sociala tryggheten. Förbundets åtgärder utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl. Kampanjens mål är att försvara arbetstagarna mot regeringens ensidiga nedskärningsplaner. Läs mer om Industrifackets åtgärder.