På svenska
Strejk på Elho och Amada i Pedersöre: ”Vi strejkar för hela landets bästa”
Den oavlönade första sjukdagen och nedskärningarna som också drabbar permitterade väckte diskussion bland strejkvakterna i Bennäs. För många var det första gången någonsin de deltog i en strejk.
De politiska strejkerna i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetstagarnas ställning och nedskärningar i den sociala tryggheten fortsatte med arbetsnedläggelser på ett dygn den 14 och 15 november inom vakretsarna Vasa och Satakunta.
Industrifackets medlemmar lade ner arbetet på sammanlagt 18 arbetsplatser inom industrin. Strejkerna utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl.
I Bennäs i Pedersöre hade Industrifacket utlyst en politisk strejk på Elho, som tillverkar jordbruksmaskiner, samt grannen, automationsföretaget Amada Automation Europes fabrik. Sammanlagt jobbar runt 200 anställda i produktion på de två fabrikerna.
– De första strejkvakterna var framme och ställde upp redan halv sex på morgonen, berättar Kim Virkama, huvudförtroendeman på Elho.
De första strejkvakterna var framme och ställde upp redan halv sex på morgonen.
Det hörs en hel del kritik mot regeringsprogrammet.
– Det värsta är nog att det kan bli så lätt att få sparken, säger jakobstadsbon Daniel Finnäs som jobbar på Elho.
En bil närmar sig, saktar in och stannar vid strejkvakterna. Strejkvakterna byter några ord med föraren.
– Hoppas du också får det litet bättre i framtiden. Vi strejkar för dig också. Ha en riktigt trevlig dag, lyder hälsningen från Amadas huvudförtroendeman Sari Yliaho innan bilen fortsätter mot parkeringsplatsen.
– Vi hade önskat ett kanske lite starkare engagemang på tjänstemannasidan, säger Yliaho.
Yliaho berättar att produktionsarbetarnas organisering under kring strejkdagen också väckt intresse bland tjänstemännen.
DE RIKA BLIR RIKARE
De politiska strejkerna som Industrifacket gått in för är riktade mot landets regering, inte arbetsgivarna. Dock finns det skäl att komma ihåg att näringslivets intressebevakare verkar satt sitt tydliga spår i regeringsprogrammet.
– Regerigen går fel väg. De rika blir bara rikare, medan de som har det sämre får det svårare, säger Markus Edström, som jobbar på Amada.
Enligt föreningen SOSTE, Finlands social och hälsa rf, kommer det att finnas nästan 810 000 låginkomsttagare i Finland nästa år. Det kommer fram i uppgifter som föreningen presenterade 14.11.
Det innebär 68 000 fler låginkomsttagare än i år. Enligt beräkningarna ska nästan 17 000, eller en fjärdedel, vara barn och ungdomar.
Regerigen går fel väg.
Fattigdomen i Finland ökar på grund av regeringens sparåtgärder, såsom planerna på att skära i bostadsbidrag och minska på arbetslöshetsförmåner, skriver SOSTE i sitt utlåtande.
För att klassas som låginkomsttagare ska personens inkomster ligga på under 60 procent av medianinkomsten i Finland.
– Som jag ser det så strejkar vi för hela landets bästa, säger Edström.
Han anser att regeringen hellre skulle satsa på välmående i arbetet.
– Nu kommer människorna bara att få det sämre på grund av nedskärningarna. Folk mår dåligt, priserna har stigit och det blir en negativ trend.
LITE KALLT MEN HELT OKEJ
Klockan närmar sig nio och det börjar ljusna på allvar. Kvicksilvret ligger stadigt på några minusgrader, men grillen går het.
Strejkvakterna Erica Wiss och Oliver Kontiainen tycker att det är lite kallt, men ändå helt okej. Åtminstone är det inte 20 minusgrader.
– Man måste ju stå emot när någon försöker trycka ner en, svarar Kontiainen på frågan om varför han är här idag.
Man måste ju stå emot när någon försöker trycka ner en.
Wiss jobbar på Elho som truckchaufför medan Kontiainen för det mesta håller till i måleriet.
– De flesta förhåller sig positivt, men visst finns också det av dem som inte är så positiva. De har väl ett annat tankesätt, konstaterar Wiss.
För Jan-Anders Snellman är det också frågan om den första strejkdagen under arbetskarriären – och han har ändå 25 år bakom sig på Amada.
– Ja man har ju en nytta av att vara van med att stå stilla ute i kylan, säger Snellman som är en aktiv jägare till vardags.
Snellman radar upp en lång rad orsaker varför regeringsprogrammet lämnar en hel del övrigt att önska.
Vi har tre kilo korv, det borde väl räcka till.
En första karensdag på sjukledigheten, nedskärningarna i det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet och uppluckrandet av uppsägningsskyddet faller inte Snellman i smaken.
– Jag börjar nå pensionsåldern strax, men måste tänka på dem som kommer efter oss också.
Industrifackets fackavdelning 228 Pedersöre Industriarbetares släpvagn fungerar som tillfälligt café på parkeringsplatsen och strejkvakterna tar med jämna mellanrum turer att värma sig vid elden.
– Vi har tre kilo korv, det borde väl räcka till. Om det är för lite så måste vi väl bara gå till Sale, säger Snellman.
Vid brasan lyfter också strejkvakterna tanken om att löneförhöjningar i cent och euro kanske i fortsättningen skulle kunna vara ett sätt att minska på klyftorna i samhället.
– Jag räknade ut att om en person har 1 950 euro i nettolön och går handlar en matkass för 125 euro så betalar du fem procent av lönen. Någon med lite bättre nettolön, säg 3 750 euro betalar bara tre procent av sin lön för samma matkass. Skillnaden ökar då lönepåslagen delas ut i procent, säger Snellman.
DET SKA VARA LÄTT ATT GÅ MED
En timme senare är stämningen vid strejkvakten fortfarande god och båda huvudförtroendemännen, Sari Yliaho och Kim Virkama, är nöjda med hur dagen löpt. Men vardagen väntar bakom hörnet även om kampen mot regeringens försämringsplaner fortsätter.
– Det måste vara lätt att ansöka om strejkbidrag på nätet. Och att gå med i facket måste göras urenkelt på nätet. Annars finns risken att det kan bli en hög tröskel för någon att delta nästa gång det gäller, säger Yliaho.
I Österbotten strejkades det även bland annat på Wärtsilä och Hitachi Energy i Vasa, UPM:s sågverk på Alholmen i Jakobstad och fönsterfirman Skaala IFN i Kauhava.
Dessutom genomförde bland andra Servicefacket PAM och Fackförbundet för kommunal- och välmåendeområdet JHL politiska strejker i Österbotten under tisdagen 14.11.
Industrifacket inledde politiska stridsåtgärder tisdagen den 26 september i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetslivet och den sociala tryggheten. Förbundets åtgärder utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl. Kampanjens mål är att försvara arbetstagarna mot regeringens ensidiga nedskärningsplaner.
Läs mer om Industrifackets åtgärder.
