Runt 400 fackliga förtroendevalda samlades: ”Nu om någonsin är det dags att göra något”
Förtroendevalda i FFC-anslutna fackförbund samlades i Helsingfors. Högerregeringens planer på att skapa stöka till det på arbetsmarknaden och skära i den sociala tryggheten är som bensin i elden för fackets kampvilja.
Fackcentralen FFC:s träff för förtroendevalda samlade runt 400 förtroendevalda i olika branscher till Helsingfors den 6 oktober.
Deltagarna var eniga om att det är nu det gäller att agera för att regeringens långa lista över försämringar i arbetslivet och nedskärningar i den sociala tryggheten inte ska bli verklighet.
– Nu är sista chansen att göra något. Det är onödigt att försöka springa i kapp senare, säger huvudförtroendeman Jari Berg.
– Nu om någonsin, tillägger huvudförtroendeman Juha Hassel.
Huvudförtroendeman Taina Turunen berättar att det förekommit diskussioner om regeringsprogrammet på jobbet. Många har fått upp ögonen för hur läget ser ut.
– Man har läst om grejen i medier men kanske inte riktigt förstått vad helheten innebär, säger Turunen.
Turunen bor i Klövskog i Nurmijärvi och jobbar på teknologiindustriföretaget Vaisala. Berg är hemma i Lappo och jobbar på Skaala IFN inom snickeriindustrin. Karlebybon Hassel jobbar inom den kemiska basindustrin på Jervois Finland.
Hela trion är av den åsikten att det är nyttigt att samla ihop förtroendemän i olika branscher.
– Visst har jag känt till frågorna, men här har det öppnat sig mer, säger Hassel.
– Det kom som en överraskning att gänget är så sammansvetsat, säger Turunen.
– Vi kämpar för samma sak. Här har man hör synpunkter från andra branscher, säger Berg.
AKTIVA ARBETARE
Regeringen motiverar sin politik med strävan efter att balansera statsfinanserna. Åtgärderna har dock riktats endast mot arbetstagare och mindre bemedlade.
– Något måste göras, men det ska ske rättvist, säger Turunen.
– Ett gemensamt talko betyder just det. Alla ska vara med, säger Hassel.
Vi kämpar för samma sak. Här har man hör synpunkter från andra branscher.
Förtroendemännen har hört att flera arbetstagare som lagt sin röst i riksdagsvalet i våras är besvikna på politiken efter valet.
– En lögn bär inte långt, säger Berg.
Det verkar som om man börjar vakna på en bredare front, anser förtroendemännen.
– Vi hade som inte ens hör till facket som ändå deltog i utmarschen, berättar Turunen.
Nedskärningarna i den sociala tryggheten kanske inte berör en själv precis nu, men snart kan situationen vara en annan.
– Man måste komma ihåg dem som har det sämre ställt. Inte vet man om när själv är i behov av hjälp, säger Hassel.
”VI SKA VISA VAD FACKET GÅR FÖR”
Mötet inleddes av FFC:s ordförande Jarkko Eloranta. Han ville lyfta fram hur ensidigt och arbetstagarfientligt regeringsprogrammet är.
– Regeringsprogrammet är snett. Det är en buffet bestående av mat som smakar illa., sade Eloranta.
Han påminde om att vi nu ser början av en lång kamp. Det kommer att behövas kollektiv styrka om det ska bli en förändring.
– Vi ska visa vad det finländska facket går för, sa Eloranta
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson och Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman talade om förändringarna i det politiska klimatet i Finland.
– Det har skett en förändring i regeringspartiernas sätt att tala efter valet, sa Lindtman.
– Regeringen strävar inte efter att hitta en medelväg utan man är ute efter knockoutseger, sa Andersson.
Både Lindtman och Andersson har förvånats av den mängd av meddelanden från väljare de fått. Människor är oroliga över innehållet i regeringsprogrammet och undrar om det finns något man kan göra för att ändra på saken.
Jag är säker på att regeringen inte kan köra igenom sitt program om finländarna tillsammans säger nej, det här går inte.
– Jag kommer inte ihåg att det skulle ha varit så här tidigare, sa Andersson.
– Jag är säker på att regeringen inte kan köra igenom sitt program om finländarna tillsammans säger nej, det här går inte, sa Lindtman.
I Sverige och Danmark har man valt att hantera konfliktsituationer i arbetslivet genom förebyggande åtgärder. Den svenska fackliga centralorganisationen LO:s chefsekonom Laura Hartman besökte Finland för att berätta hur den svenska arbetsmarknadsmodellen har utvecklats och hur den fungerar i praktiken.
När man gör stora förändringar är resan lika viktig som slutresultatet.
– Vi har med intresse, men också med fasa, följt vad som händer i Finland. Också i Sverige sker förändringar, men inte så här snabbt. När man gör stora förändringar är resan lika viktig som slutresultatet.
I Sverige betonas tre principer när arbetslivet förändras: förändringen ska ske på ett tryggt sätt, vinstfördelningen ska vara rättvis och de arbetstillfällen som skapas ska vara bättre än eller åtminstone lika bra som de jobb som försvinner, ur såväl produktivitetens som arbetstagarnas synvinkel.
När regeringen i Finland nu försöker öka flexibiliteten på arbetsmarknaden genom lagstiftning, har man i Sverige satsat på avtalssystemet.
– I Sverige förs avtalandet till den lokala nivån och man erkänner de roller som båda parter har. Genom att förhandla lyckas man hitta gemensamma intressen och kompromissa, när hela förhandlingssystemet grundar sig på ömsesidigt förtroende, berättar Laura Hartman.